Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett regelverk för nätverksförsäljning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett sådant regelverk bör ta hänsyn till angivna kriterier.
Utskottet avslog motion 2000/01:L708 till riksdagen med hänvisning till att det pågående arbetet inom EU ska avvaktas. Tidigare har utskottet avslagit en motion år 2000/01 med hänvisning till att arbetet i Nordiska ministerrådet skulle avvaktas. När ett regelverk ska tas inom den gemensamma lagstiftningen i EU, borde Sverige ha en egen uppfattning och nationell lagstiftning som utgångspunkt, att använda i de gemensamma förhandlingarna. Därför anser jag att Sverige borde anta en nationell modern lagstiftning som kan täcka in Multi Level Marketing, MLM.
Direktförsäljning sker vanligtvis genom demonstration och beskrivning av en säljare som helt enkelt kallas direktsäljare. MLM eller nätverksmarknadsföring är en metod att organisera sin direktförsäljning. Varor och tjänster tillhandahålles till konsumenten för konsumtion genom distribution av ett nätverk av oberoende direktsäljare. Direktsäljarens förtjänst kommer från egen försäljning och från försäljning av nätverket som säljaren har bidragit till att rekrytera och utbilda.
Det är viktigt att ett nytt regelverk och eventuell lagstiftning på området inte bygger in hinder i den fria handel som utgör basen för all näringsverksamhet och som leder till ökad konkurrens och effektivisering i distributionssystemen av varor och tjänster i vår alltmer globaliserade värld.
Följande kriterier bör uppfyllas och beaktas i ett eventuellt framtida regelverk:
Säkerställa att medlem/kund/distributör kan avsluta sitt engagemang med företaget i fråga när som helst utan speciell uppsägningstid.
Säkerställa ångerfrist och returrätt. När samtliga involverade i verksamheten har full returrätt faller problematiken med att det skulle kunna finnas förlorare som blir sittande med osålda lager.
Definiera var gränsen mellan kund och näringsidkare går i ett MLM-företag.
Viss inkomst eller löfte om inkomst ej förespeglas.
Om faktiska intjänandemöjligheter redovisas skall spridningen av inkomster vara baserade på det senaste årets räkenskaper.
Företagen måste upprätta en garantifond för att säkerställa ekonomiska åtaganden även vid en eventuell konkurs.
Inte detaljstyra de olika försäljningssystemen med hänsyn till antal provisionsberättigande nivåer/generationer, etc. då detta är ett rent affärsmässigt beslut.
Lagstiftningen harmoniserar med övrig lagstiftning i landet och att den bevarar ett fritt näringsliv som inom givna ramar kan effektiviseras och utvecklas i takt med den tekniska och kommunikativa utvecklingen i samhället.
Lagstiftning/regelverk dessutom harmoniseras med framtida lagstiftning inom EU så att företag kan bedriva sin verksamhet internationellt utan att behöva anpassa försäljnings- och distributionssystem till respektive medlemsland.
I EU:s betänkande (Micklitzrapporten: Door to Door Selling – Pyramid Selling – Multilevel Marketing, European Commission Contract No A0/7050/98/000156) diskuteras begreppet ”Consumer Trader”, det vill säga ett slags mellanting mellan konsument och representant/distributör. Det torde vara intressant att klargöra var gränsen går mellan att vara konsument med distributörskontrakt och att definitionsmässigt vara näringsdrivande representant/distributör för ett direktförsäljningsföretag. En viss omsättningsvolym kan utgöra den faktiska avgränsningen. Liknande synsätt har redan tidigare presenterats av det norska forbrukerrådet i en skrivelse till det norska justitiedepartementet. Alternativt kan gränsen eventuellt utgöras av när en representant/distributör har sponsrat/värvat annan individ till att bli involverad i sin försäljningsorganisation. Någonstans bör en gräns finnas då verksamheten går från att vara en ren hobby och/eller personlig inköpskanal till att utgöra en förvärvsverksamhet, oavsett det kontraktuella förhållandet mellan parterna.
Nätverksförsäljning har utvecklats starkt de senaste åren. Spännvidden är stor. Alltifrån relativt små lokala aktörer till världsomspännande internationella konglomerat använder sig av denna försäljningsform för vissa av sina divisioner. Marknadsförings- och försäljningssättet har visat sig vara mycket effektivt.
I moderna nätverksföretag handlar de allra flesta individer direkt från företaget i fråga. Detta för att undvika stora individuella inköp av sälj- och distributörskåren. Genom detta förfarande minskas de involverades affärsmässiga risktagande till ett minimum och dessutom elimineras risken att enskild distributör kan köpa sig till en viss position. Likaledes utbetalas samtliga provisioner till berörda distributörer direkt från företaget i fråga.
Ett sätt att ytterligare säkerställa såväl konsumentens som agenten/distributörens rätt är att ålägga nätverksföretag att upprätta en garantifond med spärrade medel för eventuella distributörsanspråk eller andra uppkomna tvister av ekonomisk karaktär. Implementeringen skulle adressera och lösa det problem som Ministerrådets rapportförfattare identifierar beträffande konsekvenser av returrätten om och när ett företag eventuellt går i konkurs eller får betalningsproblem. En garantifond upprättad enligt liknande principer som gäller för charter- och reseföretag bör kunna utgöras av en viss procentuell andel av företagets omsättning upp till en viss nivå.
Direkthandelsföreningarna i Norden och övriga Europa har utarbetat etiska regler som varje medlemsföretag måste följa för att uppfylla de krav som medlemskapet innebär. Dessa regler har sedan ett antal år tillbaka utgjort en slags norm som är accepterad. Konsumentverket har hittills arbetat efter principen med en i stor grad självsanerande bransch för medlemsföretag i Direkthandelsföreningen. Den här typen av så kallad “Soft Law” är viktig att bevara i kombination med klarare riktlinjer från myndigheternas sida. Svårigheten kan dock vara att fånga upp de företag som inte är anslutna till branschföreningarna och som därmed inte anser sig bundna av de utarbetade regler som finns.
Vi lever i en föränderlig värld där elektroniska medier och kommunikation mellan människor och mellan företag och människor ökar i betydelse. Det ligger i ett lands intresse att företag kan utveckla moderna sätt att göra affärer och dessutom ges förutsättningar för att växa och bli accepterade som en naturlig del i affärslivet. Affärsmetodiken kommer annars att drivas ut ur landet och norden och kan hamna i svårkontrollerade regioner, likväl tillgängligt via elektroniska medier, men utanför någon kontroll vad beträffar konsumentens rätt.
Det amerikanska fond- och mäklarbolaget Salomon Smith Barney (avdelning inom Citigroup) har publicerat en rapport, daterad 2000 07 21, som behandlar Internet – Direktförsäljning. De är övertygade om att det kommer att finnas miljontals ”onlineaffärer” som drivs av individer, representerande direktförsäljningsföretag som är organiserade som nätverk och MLM. Representanterna skapar sina intäkter dels genom egen försäljning, dels genom försäljning av representanter i sitt nätverk. Salomon Smith Barney beräknar att denna typ av direktförsäljning enbart i USA kommer att växa till över 33 miljarder dollar redan år 2004. En benämning som används för att beskriva affärsformen är ”hybriddetaljisterna”.
Konsultföretaget Price Waterhouse Coopers har på uppdrag av FEDSA genomfört en undersökning om direktförsäljning. (Socio-Economic Impact of the Direct Selling Industry in the European Union, 1999.) Det framkom att 93 procent av kunderna till direktsäljare är mycket nöjda och gärna köper mer produkter av direktförsäljare, och 88 procent kan tänka sig att rekommendera vänner och bekanta att köpa via samma kanal. Över 90 procent av de säljare som intervjuades säger sig var nöjda med sitt yrkesval/fritidssysselsättning.
Dessutom framkom att direktförsäljning kommer att växa under nästa årtionde beroende på en rad olika faktorer. Bland orsakerna nämns att antalet kvinnor som ger sig ut på arbetsmarknaden fortsätter att öka och att konsumenters tid för shopping blir allt mindre. Bekvämlighetsshopping ökar därigenom i popularitet. Förändringar sker på arbetsmarknaden. Unga människor vill skapa sig en frihet genom att arbeta när de vill och hur mycket de vill. Befolkningen ökar dessutom generellt sett i ålder vilket innebär minskad mobilitet samtidigt som produkter som ger människor en möjlighet att må och känna sig bättre ökar i popularitet.
I en studie genomförd i England av Westminster Business School (Future Work Research Group, 1998) framkom det att det finns tre orsaker till att handla produkter via direktförsäljning: produktbehov, enkelhet och värde för pengarna.
Under 1998 var 1,9 miljoner direktsäljare aktiva i de 25 europeiska länderna. (1,4 miljoner inom EU); 80 procent är kvinnor och 85 procent arbetar deltid. Den sammanlagda försäljningen i Europa uppgick till 7,2 miljarder euro varav 6,4 miljarder inom EU.
Nätverksförsäljning har även aktualiserats i den grönbok om den framtida konsumentpolitiken som lades fram av kommissionen i oktober 2001, KOM (2001)531. I grönboken nämns nätverksförsäljning som ett exempel på ett rättsområde där regleringen i hög grad skiftar mellan medlemsländerna vilket, enligt grönboken, påverkar möjligheterna att bedriva gränsöverskridande nätverksförsäljning negativt.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att motionens intentioner behandlas med avseende på att säkerställa konsumentens rätt i enlighet med redan befintlig lagstiftning (jämför marknadsföringslagen, konsumentköplagen, köplagen samt ”konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal” (2000:274)). Enligt utskottet kan lagen (2000:274) om distansavtal och hemförsäljning vara tillämplig på vissa former av nätverksförsäljning när det gäller förhållandet mellan säljare och konsument. Men som det är idag bedöms direktförsäljning och nätverksförsäljningens laglighet oftast genom att jämföra ett företags näringsverksamhet med uppfyllande eller icke uppfyllande av kriterier i en lotteriförordning vilket är både diskriminerande och förnedrande för en bransch som enbart i Sverige sysselsätter mer än 55 000 personer och omsätter över 1,3 miljarder kronor fördelat på drygt 50 företag.
Vi måste eftersträva en transparent lagstiftning och regelverk som säkerställer såväl nutida som framtida utveckling av effektiva försäljnings- och distributionssystem utan att göra intrång på den fria näringsverksamheten som vi vant oss vid i vår marknadsekonomi. Ökad konkurrens och kundmedvetenhet är positivt och leder till effektivare distribution med lägre priser som följd.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Ragnwi Marcelind (kd) |