Motion till riksdagen
2002/03:L240
av Lennart Gustavsson m.fl. (v)

Sponsring av skolor


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att marknadsföringslagen bör förändras avseende sponsring av skolor.

Bakgrund

Relationen mellan arbetsliv och skola är föremål för ständig diskussion. Vänster­partiet menar att det är angeläget att ha ett gott samarbete mellan skolan och det omkringliggande samhället, inklusive arbetslivet och dess parter. Ofta kan dessa bidra till skolans arbete med erfarenheter som annars inte skulle finnas, och omvänt är det viktigt att skolan deltar i samhällsutvecklingen. Men det finns också situationer då det är viktigt att sätta gränser för att säkra skolans möjligheter att vara en plats där kritiskt tänkande och allsidighet har företräde. Ett sådant sammanhang är då företag och organisationer på olika sätt vill stödja eller sponsra skolor.

Vänsterpartiets principiella uppfattning är att sponsring i skolan inte skall förekomma, eftersom det riskerar att påverka eller rent av styra skolans arbete och undervisningens innehåll. Om skolor väljer att tillåta olika typer av sponsring menar vi att det under inga omständigheter får innebära att undervisningen eller någon del av skolans arbete i övrigt styrs eller kan misstänkas för att styras av företags- eller organisationsintressen. Inte heller är skolan en plats för reklam för företag eller organisationer annat än som en del av en kritisk diskussion inom ramen för den ordinarie undervisningen, eller då organisationer bjuds in för att delge sina erfarenheter och åsikter.

När det gäller frågan om läromedel är det delvis en definitionsfråga om reklam eller sponsring där skall vara tillåten. Vår uppfattning är att läromedel i skolan skall förstås i bred bemärkelse som det material man använder i undervisningen. Det kan handla om böcker som tagits fram för just undervisning, men också om dagstidningar, artiklar, romaner, information från Internet, filmer, konst, osv. I skolans uppgift ligger att allsidigt belysa olika ämnen och ur olika perspektiv lyfta fram värderingar och spegla en bredd av åsikter så att eleverna uppmuntras att själva ta ställning och utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Därför är det naturligt att man ibland använder också rent propagandamaterial från till exempel politiska partier och organisationer som läromedel, och man kan mycket väl ta del av reklam som ett led i undervisningen. Däremot är vi starkt kritiska till att man på en del skolor utan märkbara reflektioner i ämnesundervisningen använder sponsrade läroböcker som gör direkt reklam för olika företag.

För att underlätta för skolorna när de får förfrågningar om sponsring kommer Konsumentverket i samarbete med Skolverket och Kommunförbundet att ta fram etiska och praktiska råd för hur skolan ska ta emot stöd i olika former från organisationer och företag. Det är ett välkommet dokument, men det krävs ytterligare åtgärder. Generellt skall marknadsföring enligt lagen utformas så att det tydligt framgår att det är marknadsföring. I marknadsföringslagen finns i dag ingen särskild paragraf som berör sponsring i skolan. Vi menar att det mot bakgrund av ovanstående är otillräckligt och menar att marknadsföringslagen bör förändras. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 16 oktober 2002

Lennart Gustavsson (v)

Britt-Marie Danestig (v)

Camilla Sköld Jansson (v)

Anders Wiklund (v)