Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skärpa straffbestämmelserna i sjölagen.
Allt fler av oss svenskar skaffar båt och upplever våra vackra skärgårdar och insjöar som båtägare. I allemansrätten har vi en otrolig tillgång som gör att vi kan gå i land på öar och skär och uppleva den speciella natur som finns i våra skärgårdar.
Under de senaste åren har båtägarna ökat i antal och uppgick till cirka en miljon, varav drygt 250 000 i Stockholms län, enligt en uppskattning som gjordes av Dagens Nyheter sommaren 2000. Vem som helst kan köpa en båt och bege sig ut. Om båten inte är längre är 12 meter och bredare än 4 meter behövs inga speciella förkunskaper för att navigera den. Med denna frihet följer också ett ansvar. Tyvärr upplever många att havens oändlighet och sjöarnas vidder inbjuder till att man kan navigera berusad. Till sjöss är avstånden stora och båten kan kännas bedrägligt trygg. Antalet alkoholrelaterade olyckor till sjöss har ökat i antal de senaste åren. Därför är det hög tid att se över gällande lagstiftning och skärpa den vad det gäller onyktert framförande av båtar. Brottet sjöfylleri behandlas i sjölagen (1994:1009) 20 kap.
4–5 §§. Där står att om sjöfylleribrottet anses som grovt, skall straffet vara fängelse i högst två år. Vid bedömning av huruvida brottet är grovt, skall rätten särskilt beakta:
om gärningsmannen har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,5 milligram per liter i utandningsluften
om gärningsmannen annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel
om den uppgift som gärningsmannen haft att fullgöra varit särskilt krävande med hänsyn till fartygets egenskaper eller andra omständigheter, eller om framförandet av fartyget har inneburit en påtaglig fara för säkerheten till sjöss.
För sjötrafiken, till skillnad från vad som gäller vägtrafiken, finns ingen promillegräns för sjöfylleri som inte är grovt. Den historiska förklaringen till detta är att sjöfylleriregeln omfattar allt från kanot till det största av handelsfartyg.
Reglerna för sjöfylleri är således avsevärt liberalare än för rattonykterhet. På senare år har lagstiftningen inneburit en skärpning av reglerna beträffande rattonykterhet. Gällande lag (1951:649) för rattfylleri anger gränsen för böter eller fängelse i högst sex månader till om föraren har minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften.
Under våren 2001 lämnades ett utredningsbetänkande (SOU 2001:30) där det föreslås en lagändring vad det gäller promillegränserna. Utredningen föreslår att samma promillegräns skall gälla för förare på land som i vatten, men med vissa begränsningar. Det är av stor vikt att en ändring av sjölagen skyndsamt behandlas i riksdagen och genomförs.
|
Stockholm den 10 oktober 2002 |
|
|
Annelie Enochson (kd) |