Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att motverka den svarta bostadsmarknaden.
Riksdagen avslår regeringens lagförslag om ändring i fastighetsmäklarlagen (1995:400) såvitt avser 5 § andra stycket 1 om att fastighetsmäklare som ägnar sig åt enbart kommunal förmedling av hyresrätter skall undantas från krav på registrering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ersättning vid bostadsförmedling.
Regeringen föreslår att nya regler införs för hyresförmedlare. De nya reglerna syftar till att komma till rätta med oseriösa hyresförmedlare och åstadkomma en ökad samhällskontroll och ett förbättrat konsumentskydd vid förmedling av hyresrätter.
Vi delar regeringens vilja att komma till rätta med den svarta bostadsmarknaden. Men faktum är att den svarta bostadsmarknaden är ett resultat av alltför mycket regleringar. För att motverka den svarta bostadsmarknaden krävs därför andra lösningar än de som regeringen föreslår. Regeringen konstaterar också att registreringsplikten ”inte löser problemen med svarthandel med hyresrätter”, utan lagförslaget skall ses som ”en viktig markering från samhällets sida av att oegentligheter inom området hyresförmedling inte accepteras”.
I Stockholms innerstad ligger hyrorna under vad människor i allmänhet är beredda att betala, och inte sällan under hyresnivån i förorterna. Det finns inte något utbud av hyreslägenheter som kan möta inflyttningen till staden. I stället kanaliseras nästan all efterfrågan till bostadsrättsmarknaden, med våldsamt stigande överlåtelsepriser som följd. Andrahandsuthyrningar och svarthandel breder ut sig i beståndet av hyreshus. Byggandet av nya hyreslägenheter har nästan helt avstannat.
Den bristande dynamiken beror på en kombination av orsaker – allmännyttans hyresledande roll, politiskt bestämda hyror, att det omfattande kommunala bostadsägandet har givit allmännyttan en monopolliknande ställning på många lokala bostadsmarknader samt det kollektiva förhandlingssystemets sätt att fungera under dessa förutsättningar.
I stället för att, som regeringen föreslår, försämra villkoren för de fåtaliga förmedlare av hyresrätter som finns hade vi hellre sett förslag i syfte att ta bort förutsättningarna för en svart bostadsmarknad.
Hyresrätten måste återupprättas. Subventioner och prisregleringar har lett till brist på hyresrätter, långa köer och en omfattande svart marknad. För att det skall vara möjligt att bygga och förvalta hyresrätter även i framtiden måste en friare hyressättning tillåtas, särskilt i nyproduktion. Som ett led i detta bör allmännyttans hyresnormerande ställning avskaffas.
För att få igång byggandet krävs förändringar och förenklingar. Plan- och byggprocessen måste reformeras och antalet instanser för överklagande av detaljplan och bygglov minskas. Beskattningen av byggande och boende bör sänkas. Större möjligheter att utnyttja strandnära områden för bebyggelse måste tillåtas. Vägnätet bör förbättras för att möjliggöra nya bostadsområden. En lag som möjliggör tredimensionell fastighetsbildning och ägarlägenheter bör omedelbart införas. Ägarlägenheter innebär att människor ges möjligheten att själva äga en lägenhet på samma sätt som en villaägare äger sitt hus.
För att underlätta för unga och studerande att få tag på bostad bör en möjlighet att skattefritt hyra ut del i stadigvarande bostad införas. Vi anser att fastighetsskatten måste avskaffas.
Regeringens förslag är att registreringstvånget av hyresförmedlare bland annat inte skall omfatta kommunal förmedling av hyresrätter.
Det råder inte konkurrensneutralitet mellan kommunala respektive privata bostadsförmedlingar. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar får kommunerna bestämma avgiftens storlek, till skillnad från privata bostadsförmedlare som får ta ut maximalt 2 000 kronor för en lägenhet och maximalt 700 kronor för ett rum. Därtill får kommunala bostadsförmedlare ta ut en köavgift för att finansiera verksamheten, vilket privata bostadsförmedlare inte får göra.
Vi anser att konkurrensneutraliteten måste upprätthållas mellan kommunal och privat verksamhet.
Regeringen föreslår att förmedlare av hyresrätter skall få ta ut maximalt 3 000 kronor för en lägenhet och 1 000 kronor för ett rum.
En enhetstaxa för hyresrättsförmedling tar inte hänsyn till vilka omkostnader som är förknippade med tjänsten, eller vilken servicegrad som erbjuds. Sannolikt finns behov hos både uthyrare och bostadssökande av hjälp med till exempel upprättande av kontrakt, juridisk rådgivning eller praktiska göromål i samband med flytt. Det vore därför bättre om berörda parter kommer överens om ersättning.
Samma villkor skall ställas på förmedlare av hyresrätter som på fastighetsmäklare enligt regeringen. Däri ingår att förmedlaren skall ha en försäkring för att täcka eventuella skadeståndsanspråk. Fastighetsmäklare har möjlighet att ta ut väsentligt högre arvoden och kan därigenom finansiera en sådan försäkring. En enhetligt fastställd förmedlingsavgift för hyresrättsförmedlare framstår därför som än mindre angelägen.
Vi vill inte ha statligt reglerad taxa för förmedling av hyresrätter.
|
Stockholm den 2 april 2003 |
|
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |
|
|
Margareta Pålsson (m) |
Peter Danielsson (m) |
|
Magdalena Andersson (m) |
Gunnar Axén (m) |
|
Göran Lindblad (m) |
Mikael Odenberg (m) |