Riksdagen beslutar avslå proposition 2002/03:56 i dess helhet i enlighet med vad som anförs i motionen.
Vi moderater avvisar regeringens förslag om att företag skall redovisa könsfördelningen i ledningen.
Syftet med bestämmelserna om upprättande och offentliggörande av årsredovisningar är i första hand att bolagets intressenter skall kunna få upplysningar som är av betydelse för bedömningen av bolagets ekonomiska förhållanden och utvecklingsmöjligheter. Innehållet i årsredovisningen skall vara sådant att det kan utgöra grundval för framtida ekonomiska beslut.
Enligt vår uppfattning bör man rent allmänt iaktta restriktivitet när det gäller att införa nya regler om vilka uppgifter som skall lämnas i företagens redovisning. Det finns en risk för att en utvidgning av kraven på årsredovisningens innehåll i ett visst avseende leder till krav på att även andra typer av uppgifter skall tas med i redovisningarna. Det är inte lämpligt att göra företagsredovisningar till en arena för politiska markeringar. Syftet med redovisning är och bör även fortsättningsvis vara att tillhandahålla information om ett företags ekonomiska ställning till dem som har olika intressen i företaget.
Det kan ifrågasättas om förslaget kommer att ha några reella, långsiktiga effekter på jämställdhetsarbetet inom den privata sektorn. Syftet med förslaget uppges vara att genom synliggörande av könsfördelningen skapa incitament för företagen att vidta åtgärder för att få en jämnare representation av båda könen bland de ledande befattningshavarna.
Det bör i sammanhanget noteras att det redan i dag är fullt möjligt för den intresserade att inhämta information om andelen kvinnor respektive män i ett företags ledning. Dels lämnar många av de börsnoterade företagen redan ut dessa uppgifter, dels skall årsredovisningar undertecknas av samtliga styrelseledamöter och således innehåller de den av regeringen efterfrågade informationen. Uppgifter om styrelseledamöter och verkställande direktörer finns dessutom tillgängliga i offentliga register.
Det är en självklarhet att människor skall ha lika möjlighet till makt och inflytande, oavsett särskiljande egenskaper såsom till exempel kön. Detta måste dock tillåtas växa fram på frivillig väg utan statliga pekpinnar. Vi har på senare tid sett exempel på utnämningar av kvinnor på höga poster inom näringslivet, och även om siffrorna fortfarande är låga så visar de en uppåtgående trend. Detta har skett utan statlig inblandning.
Förslaget har av ett antal remissinstanser också förordats som ett lämpligt alternativ i stället för att införa tvingande könskvotering i bolagsstyrelser. Det är därför relevant att ställa sig frågan vad regeringens nästa steg blir för det fall den obligatoriska redovisningen av könsfördelning i företagsledningar inte uppfyller de politiska önskemålen. Vilka medel som staten kan använda för att främja jämställdhet är en fråga om både praktiska och principiella avvägningar. Även om det är frustrerande att utvecklingen går så långsamt finns det enligt vår mening viktiga gränser för vilka medel som är principiellt godtagbara. Statlig reglering av hur privata företag tillsätter sina ledningar ligger enligt vår mening långt bortom gränsen för vad politiska beslut skall omfatta. Det förefaller dock som om regeringen genom detta delmål öppnar dörren för dylika ingrepp i äganderätten.
Slutligen bör framföras att det enskilt viktigaste regeringen kan göra för företag, dels för att förbättra tillväxt och företagande, dels för att stimulera kvinnligt företagande och kvinnligt inflytande i börsnoterade företag, är att förenkla regelverket. Förevarande proposition går emot denna princip. Visserligen är detta nya tillägg i redovisningskraven av en annan dignitet än redovisning av sjukfrånvaro emedan uppgifterna är lättåtkomliga, men det är ändå ett avsteg från löftena om att förenkla regler för företagare. I sitt valmanifest hävdade Socialdemokraterna att ”vi fortsätter att förenkla reglerna”. Hittills har regeringens och samarbetspartiernas förslag på området pekat på motsatsen.
Stockholm den 26 mars 2003 |
|
Inger René (m) |
|
Bertil Kjellberg (m) |
Henrik von Sydow (m) |
Hillevi Engström (m) |
Nils Fredrik Aurelius (m) |
Henrik S Järrel (m) |