Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:64 Kapitaltillskott till Teracom AB.
Riksdagen begär att regeringen utarbetar ett förslag för att förstärka Teracom AB:s soliditet i enlighet med vad som anges i motionen.
Teracom AB är ett statligt ägt aktiebolag som enligt bolagsordningen skall bedriva utsändning och överföring av radio- och TV-program. Bolaget skall vidare utveckla, marknadsföra och utföra andra tjänster med stöd av resurser som har byggts upp för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med verksamheten inom radio- och TV-området.
Våren 1997 beslutade riksdagen att digital marksänd TV skulle etableras i Sverige. Till följd av de stora investeringar i infrastruktur som utbyggnaden av det digitala nätet har inneburit samt en investering i dotterbolaget Boxer TV-Access AB är Teracom AB:s finansiella situation idag mycket ansträngt. Bolaget har bedömt att investeringar i såväl infrastruktur som abonnenter kommer att leda till ett behov av förstärkning av det egna kapitalet. År 2001 begärde därför Teracom AB ett kapitaltillskott av ägaren.
Regeringen föreslår i sin proposition att Teracom AB ska ges ett villkorat kapitaltillskott om 500 miljoner kronor som ska återbetalas vid den tidpunkt som de finansiella målen för företaget har uppnåtts. Regeringen gör i propositionen bedömningen att återbetalningen kan påbörjas 2006.
För att finansiera kapitaltillskottet föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att, inom den ram som för 2003 anvisats för lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet, besluta om ett lån på högst 500 miljoner kronor. Räntan för lånet ska belasta det inom utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa statliga företag m.m.
Kristdemokraterna deltog inte i den första partiuppgörelsen, men vid det första riksdagsbeslutet våren 1997 stödde partiet en etablering av marksänd digital-TV. I efterhand kan det självkritiskt konstateras att beslutet inte var i takt med den internationella utvecklingen. Att Sverige ligger före stora europeiska marknader och den amerikanska har inneburit att utbudet av digitala boxar och digitala TV-apparater varit litet och priserna varit höga. Den svenska marknaden är helt enkelt för liten för att intressera de stora teknologiföretagen.
Kristdemokraterna har varit och är positiva till att fortsätta utbyggnaden och att tillåta utbyggnad av digital-TV i hela Sverige. Vi anser att det är en angelägen och nödvändig infrastruktursatsning även om utbyggnaden från början påbörjades för tidigt. Vi ser digitaliseringen av marknätet som en naturlig och given utveckling. Frågan är inte om utan när och hur digitaliseringen av marknätet ska ske. Kristdemokraterna ser det digitala marknätet som en del av landets infrastruktur. Därför måste det finnas resurser för en rimlig utbyggnadsnivå av nätet.
Teknikskiftet innehåller en mängd positiva delar. Det blir totalt sett lägre sändningskostnader, inte minst innebär detta fördelar för dem som sänder i de analoga näten (Sveriges Television och TV4). De lägre sändningskostnaderna är dock avhängigt fler sändande kanaler i marknätet. Skiftet ger också ett avsevärt bättre utnyttjande av frekvensutrymmet. Det ger fördelar ifråga om tilläggstjänster. Det kan t ex ge förbättrade tjänster för funktionshindrade. Den digitala bilden har dessutom större skärpa. Det finns alltså en rad ändamålsenliga och samhällsekonomiska vinster med skiftet från analog sändningsteknik till digital.
Att överlämna tillskapandet av denna infrastruktur till en fri marknad skulle kunna innebära att någon marksänd distribution troligen inte skulle etableras. Staten har här ett initialt ansvar – och har också tagit det – att få till stånd denna struktur för ett marknät. Vad som lätt förbigås är att ett marknät för radio- och TV-kommunikation är av stor säkerhetspolitisk vikt. Till detta kan läggas att dessutom en del av befolkningen endast har tillgång till marksänd TV på grund av så kallad satellitskugga.
Övergången från den analoga tekniken till den digitala måste ske på ett genomarbetat och bra sätt, för medborgarna, för de sändande bolagen, för TV-handeln och för producenterna av hemelektronik.
Kristdemokraterna yrkar avslag på propositionen. Orsaken är att propositionen är dåligt underbyggd och att flera viktiga delar saknas för att kunna göra en bedömning av dels Teracom AB:s behov av ett kapitaltillskott och vilken omfattning ett sådant tillskott i så fall bör ha, dels Teracom AB:s förmåga att återbetala ett villkorat kapitaltillskott och dels ifall Teracom AB har uttömt alla möjligheter att förbättra bolagets ekonomiska situation på egen hand. Bolagets engagemang i att självt förbättra sin ekonomiska situation kan ifrågasättas i och med att man i bokslutskommunikén meddelade att man flyttar fram den planerade försäljningen av Teracom Components AB. Enligt uppgift anses det inte nödvändigt att genomföra de sista delarna av omstruktureringsprogrammet eftersom resurser nu tillförs från staten.
Vidare anser vi det vara oklart i hur stor utsträckning kapitaltillskottet behövs för att färdigställa utbyggnaden av det digitala mark-TV-nätet och till hur stor del tillskottet kan komma att användas av Teracom AB för att möjliggöra investeringar i en breddning av verksamheten samt för att investera i Boxer TV-Access AB. Vi anser inte att riksdagen bör tillstyrka att skattemedel används för att investera i konkurrensutsatta verksamheter.
I den mån Teracom AB behöver ett kapitaltillskott bör det inte finansieras genom att staten utnyttjar utrymmet inom de låneramar som riksdagen beslutar om. Istället bör en omdisponering av statens tillgångar göras genom exempelvis försäljning av statlig egendom, extra utdelningar eller extra inleveranser från statliga bolag.
Teracom AB:s ekonomiska situation är inte så krisartad att regeringen haft anledning att hasta fram den här propositionen. Det vore bättre ifall regeringen återkom med ett mer genomarbetat förslag till hösten, efter påskyndande av den statliga utredningen om radio- och TV-lagen i berörd del samt utredningen om koncessionsavgifter. Frågan om kapitaltillskott till Teracom AB kan inte kopplas loss från övriga frågor på radio- och TV-området såsom till exempel frågan om operatörsbolag. Kristdemokraterna anser därför att regeringen bör få i uppdrag att komma med en mer omfattande proposition under hösten 2003. Denna fråga utvecklas mer i Kristdemokraternas motion med anledning av prop. 2002/03:72 Digitala TV-sändningar.
När staten äger ett bolag ska det finnas ett tydligt formulerat skäl för det. Regeringens styrning av bolaget ska utgå från anledningen till ägandet och bolaget ska fokusera på sin kärnverksamhet. Staten ska äga bolag när det kan motiveras utifrån sociala eller folkhälsomässiga skäl, men även när en verksamhet innebär ett så kallat naturligt monopol eller berör samhällets grundläggande infrastruktur.
Eftersom det är staten som bestämmer spelreglerna inom näringspolitiken bör staten endast agera ägare i undantagsfall. Statens dubbla roller inom näringspolitiken hindrar förutsättningarna för en sund och rättvis konkurrens. Därmed är det statliga ägandet till nackdel för ekonomins funktionssätt, för företagen och deras anställda. Det statliga ägandet innebär också en orimlig inlåsning av den förmögenhet som nationen disponerar över.
Det finns många skäl för en försäljning av statens aktier. För det första handlar det om att renodla statens roll, för det andra att sprida ägandet och för det tredje förbättrar det förutsättningarna för de företag som det handlar om. Oklara roller gör att offentligt ägda företag lätt blir verktyg för politiska ambitioner vilket på lång sikt drabbar tillväxten och tillkomsten av nya jobb i Sverige. En ägarspridning ger företaget behövligt kapital för framtida investeringar, något som inte bör finansieras ur statsbudgeten.
Teracom AB:s ekonomiska situation med anledning av utbyggnaden av det digitala mark-TV-nätet har tidigare varit föremål för en proposition från regeringen. Den gången (prop. 2001/02:76 Teracom AB – garanti och omstrukturering) ansåg regeringen att Teracom AB var i behov av en lånegaranti med en löptid till och med den 31 oktober 2002. I vår motion (2001/02:Kr7) pekade vi på att regeringens förslag inte innebar någon lösning på företagets finansiella problem, utan snarare bidrog till att fördröja en permanent lösning. Vi yrkade därför att regeringen skulle få i uppdrag att skyndsamt utreda en breddning av ägandet i Teracom AB. En sådan breddning av ägarkretsen skulle inte bara tillföra nödvändigt kapital för att avsluta utbyggnaden av det digitala mark-TV-nätet, den skulle också innebära att kompetens och kunnande tillfördes företaget.
Som vi befarade har det nu visat sig att den lånegaranti som riksdagen beviljade inte var tillräcklig för att lösa Teracom AB:s finansiella problem. Därför behöver regeringen nu utarbeta ett förslag till hur Teracom AB ska kunna omstruktureras för att ges förutsättningar att på bästa sätt klara av sin huvuduppgift nämligen att bedriva utsändning och överföring av radio- och TV-program.
Det sändarnät som Teracom AB idag äger och driver är en del av samhällets grundläggande infrastruktur och bör därför även i fortsättningen ägas och drivas av staten som ensam ägare. De övriga verksamheter som Teracom AB har byggt upp bedrivs dock på en konkurrensutsatt marknad. Till viss del bedrivs denna verksamhet i dotterbolag. Dessa verksamheter bör bli föremål för utförsäljning. Inledningsvis bör Boxer TV-Access AB och Teracom Components AB säljas men även övriga dotterbolag och verksamheter som inte är en del av kärnverksamheten bör utförsäljas. En sådan försäljning kommer att förstärka Teracom AB:s soliditet samtidigt som bolagets verksamhet renodlas och det på så sätt säkerställs att skattemedel inte används för att finansiera konkurrensutsatt verksamhet.
På grund av den tidsbrist som råder kan det vara svårt att hitta köpare till de bolag som måste säljas för att Teracom AB ska få den soliditet bolaget behöver för att slutföra utbyggnaden av det digitala mark-TV-nätet. Därför bör Stattum AB, det statliga förvaltningsaktiebolaget som tidigare bland annat medverkat vid omstruktureringen av de statliga skogsbolagen, ges i uppdrag att köpa Boxer TV-Access AB och Teracom Components AB i det fall man inte kan finna en kommersiell köpare inom rimlig tid. Det blir sedan Stattum AB:s uppdrag att sälja dessa bolag vidare. För att finansiera köpen bör Stattum AB tillåtas att frigöra kapital som idag är uppbundet i andra bolag. Detta bör ges regeringen till känna.
Elanders Gotab, Stockholm 2003
|
Stockholm den 3 april 2003 |
|
|
Dan Kihlström (kd) |
|
|
Gunilla Tjernberg (kd) |
Helena Höij (kd) |
|
Inger Davidson (kd) |
Stefan Attefall (kd) |
|
Sven Brus (kd) |
Kenneth Lantz (kd) |
|
Maria Larsson (kd) |
Lars Lindén (kd) |
|
Ulrik Lindgren (kd) |
Torsten Lindström (kd) |
|
Mats Odell (kd) |
Chatrine Pålsson (kd) |
|
Rosita Runegrund (kd) |
Olle Sandahl (kd) |