Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en nationell politik för utveckling av det svenska biblioteksväsendet.
I ett samhälle som allt mer inriktas mot lärande och kunskapsspridning är biblioteken en av samhällets viktigaste resurser. I industrisamhället gick en av de stora skiljelinjerna mellan arbete och inte arbete. Nu hotar kunskap – inte kunskap bli en ny klyfta som delar samhället. Biblioteken är unika som samhällsinstitutioner i det att de besöks av över 70 procent av befolkningen. I de invandrartäta områdena är besökstalen ibland ännu högre.
I Sverige är idag folkbiblioteken i stort sett helt beroende av regionala och kommunala utvecklingsinitiativ. Dessa skulle behöva understödjas av en klarare uttalad politisk vilja och en nationellt initierad idédebatt.
Nationella initiativ är också nödvändiga för att skapa en helhetssyn på skol-, folk- och forskningsbibliotek. Det finns till exempel ett akut behov av att passa in biblioteken i kommunernas IT-planer och tydliggöra deras roll i samband med den snabba utbyggnaden av olika former av distansutbildning.
I det framväxande kunskapssamhället är biblioteken, tillsammans utbildningsväsendet i stort, det viktigaste offentliga redskapet för att säkerställa att detta samhälle omfattar alla medborgare. Biblioteken har en stor potential just i detta sammanhang. Men för att ta tillvara bibliotekens möjligheter behövs ett förstärkt engagemang även på nationell nivå.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Tone Tingsgård (s) |