Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändrad bidragsfördelning till länsmusikens institutioner.
I Kulturrådets kartläggning av länsmusiken ”Bredd, kvalitet & mångfald” pekar man på de orättvisor som skapats av bidragssystemet som tillämpats för länsmusiken sedan 1988. Man konstaterar att den ursprungliga fördelningen av länsmusikens bidrag inte baseras på folkmängd, geografisk storlek och utvecklingsmöjligheter för varje enskilt län, utan i stället på den faktiska resursanvändningen i budgetåret 1984/85 för Regionmusiken och Rikskonserters regionkontor. Snedfördelningen har dessutom ökat med tiden genom systemet med årlig procentuell uppräkning.
Vid länsmusikreformen 1988 lades vikt vid bibehållandet av fast anställda musiker inom regionmusiken. Därför fick län som ärvt militärmusikens blåsorkestrar och blåsensembler ett förhållandevis högt statligt bidrag. I ”orkester.nu” visar utredaren på den stora personomvandling som gjorts sedan dess; av de ursprungliga fem blåsorkestrarna återstår idag endast en. Regionmusikens fast anställda musiker har med andra ord ersatts av annan verksamhet.
Statens bidragsfördelning till länsmusikinstitutionerna bör förändras. Det är inte rimligt att bidragsfördelningen baseras på vilka län som hade militärmusik i början av 1970-talet. Bidragen bör istället fördelas med hänsyn till de enskilda länens befolkningsmängd och geografiska struktur. Större hänsyn bör tas till hur väl länsmusikinstitutionerna svarar mot de kulturpolitiska mål som satts upp för länsmusiken vad gäller genrebredd, mångfald och geografisk spridning. Det är också angeläget att statens bidrag bör stå i relation till institutionernas egenfinansiering och huvudmannaanslag.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Raimo Pärssinen (s) |
|
|
Sinikka Bohlin (s) |
Per-Olof Svensson (s) |
|
Kenth Högström (s) |
Åsa Lindestam (s) |