Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:1 Statens kulturråd för år 2003 22 994 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet m.m. för år 2003 75 935 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:5 Bidrag till Svenska riksteatern m.fl. för år 2003 622 534 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:7 Bidrag till vissa teaterändamål m.m. för år 2003 20 000 000 kr mer än regeringen eller således 158 215 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet för år 2003 32 139 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:9 Litteraturstöd för år 2003 70 917 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för år 2003 2 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 16 937 000 kr.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen angående den digitala talboken.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:14 Statens konstråd för år 2003 4 504 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för år 2003 25 438 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer för år 2003 225 036 000 kr.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny museistruktur.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avgiftsfrihet på de statliga museerna.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:29 Centrala museer – stiftelser för år 2003 191 357 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17, politikområde 28:32 Stöd till icke statliga kulturlokaler för 2003 0 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17, politikområde 28:33 Riksutställningar för år 2003 16 896 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:40 Kulturfond för år 2003 100 000 000 kr.
Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd TV-avgift i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 29:1 Ungdomsstyrelsen för år 2003 2 171 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet för år 2003 16 389 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen för utgiftsområde 17 politikområde 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler för år 2003 0 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen för utgiftsområde 17 politikområde 30:3 Bidrag till kvinnoorganisationer för år 2003 932 000 kr.
Riksdagen beslutar att överföra bidrag till folkhögskolorna från utgiftsområde 17 till utgiftsområde 16 i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 25:1 Bidrag till folkbildningen för år 2003 1 269 631 000 kr.
Moderata Samlingspartiet vill verka för en större frihet på kulturens område och vi har i motion 2002/03:Kr236 av Kent Olsson m.fl. (m) angivit de principer vi anser bör gälla för de kulturpolitiska insatserna. Den av socialdemokraterna förda kulturpolitiken leder till korporativism som skapar ett beroende som verkar hämmande för initiativ och nyskapande. Skatter och pålagor försvårar den konstnärliga verksamheten och gör produktionen orimligt kostnadskrävande.
De kulturpolitiska insatserna får inte styras av arbetsmarknadspolitiska aspekter. Vi menar att kulturpolitiken måste garanteras mångfald, konstnärlig frihet och kvalitet. Statens och kommunernas stöd och engagemang i kultursammanhang måste präglas av viljan att ge förutsättningar för kvalitativt högtstående kulturupplevelser för den enskilde.
Vi vidhåller vår mångåriga kritik mot Kulturrådets dominerande roll och de risker det medför för en vital förnyelse av kulturen. Vi föreslår en minskning av kulturbyråkratin genom ett lägre anslag till Kulturrådet. Genom vårt förslag om en ny kulturfond, som skulle innebära ett tillskott på 200 miljoner kronor per år för svensk kultur, minskar Kulturrådets roll ytterligare, vilket vi anser bör avspeglas i medelstilldelningen.
Statens kulturråd har haft en dominerande roll vid bedömning av kulturverksamheter, tilldelande av statliga medel och uppföljning av de områden där staten genom sina regelverk och medel har ett avgörande inflytande. Genom rådets konstruktion finns inte någon möjlighet att utkräva normalt politiskt ansvar. Bidragen fördelas genom bedömningsgrupper, vars medlemmar ofta har en personlig relation till det verksamhetsfält som de är satta att ta ställning till. Detta har hos många kulturaktiva skapat en känsla av skepsis mot Kulturrådet. Kulturrådet fungerar också som utrednings- och beredningsorgan åt regeringen och har dessutom blivit beredande organ åt Stiftelsen Framtidens kultur, som tillkom just med den avsikten att vara ett helt oberoende organ. Kulturrådets anslag 28:1 bör uppgå till 22.994.000 kronor.
Flera av de verksamheter som ryms inom anslagsposten Allmän kulturverksamhet bör ej vara statliga uppgifter. Det som inte efterfrågas eller får lokalt stöd skall inte alltid kunna räkna med att överleva genom statliga bidrag, som sedan övergår till att bli årliga anslag. Det var vår förhoppning att Kulturutredningens förslag skulle leda till en ordentlig vitalisering av svenskt kulturliv. Statens ansvarsområde måste närmare definieras och klart avgränsas. Av det skälet föreslår vi en minskning av anslaget till ett bantat kulturråd under denna utgiftspost. Vi vill också helt avveckla Teateralliansen. Anslaget 28:2 bör uppgå till 75.935.000 kronor.
Riksteatern skapades för att producera teater för hela landet. Då hade de kringresande privata teatersällskapen på mycket kort tid mer eller mindre försvunnit och det fanns inte några regionala teaterensembler skapade för att producera teater för hela landet. Sverige har i dag ett i princip heltäckande nät av länsteatrar, några med flera scener och dessutom turnerande. Flera av de andra institutionsteatrarna, såsom stadsteatrarna i våra största städer har etablerat annexscener och turnéverksamhet. Länsteatrarna har ofta ambitionen att turnera i den egna regionen och även utanför det egna länet. De fria teatergrupperna svarar numera för en omfattande turnéverksamhet som betyder mycket främst för spridningen av barn- och skolteater.
Det är viktigt att så många som möjligt får möjlighet att ta del av utbudet på nationalscenerna och de andra större teatrarna. Vi betalar alla via skatten merparten av verksamhetens kostnader oavsett var vi bor. Utan avkall på konstnärlig kvalitet eller integritet bör det kunna hävdas att, i den nya medievärld vi lever, det bör vara naturligt att ha andra media än bara den levande scenen i åtanke vid uppsättandet av skådespel, för att med en lätt anpassning kunna nå en mångdubbelt större publik via t.ex. TV och video.
Det är enligt vår mening inte rimligt att behålla en verksamhet vid Riksteatern på oförändrad nivå när det nu finns ett regionalt teaterutbud. Det är också uppenbart att förenings- och arrangörsdelen av Riksteatern på många orter känner sig bundna av utbudet från den producerande delen. Vi anser att vuxenteaterverksamheten vid Riksteatern kan upphöra och att teatern genom sina s.k. specialensembler, som Tyst teater och Cullbergbaletten, skall erbjuda lokala arrangörer det som inte regionteatrarna har kapacitet till.
Rikskonserters verksamhet bör likaledes omprövas. Vi anser till skillnad från regeringen att Rikskonserters produktion kan minska ytterligare. I likhet med Kulturutredningen anser vi också att den löpande fonogramutgivningen bör ske på samma villkor som för övriga skivproducenter. Specialutgivning i anslutning till projektet bör kunna ske efter vanlig upphandling med normala konkurrensregler. Då inte Rikskonserter skall ha ett eget ansvar för blåsmusiken som genre bör någon typ av nationellt ansvar genom avtal tilldelas någon av de kvarvarande professionella orkestrarna. Sammantaget bör anslaget 28:5 uppgå till 622.534.000 kronor.
De fria teatergrupperna lever under mycket knappa förhållanden. Lönerna är minst sagt låga och idealiteten är mycket hög. Samtidigt är de fria teatergruppernas arbete och insats för att sprida teaterkultur oerhört viktigt, då de ofta står för en förnyelse av scenkonsten, och inte minst för att de når personer som annars kanske inte skulle besöka en teater. För de två kommande budgetåren vill vi därför öka anslaget till de fria teatergrupperna med totalt 40 miljoner kronor fördelade med 20 miljoner kronor per år. Anslaget 28:7 bör därför uppgå till 158.215.000 kronor.
Stödet inom litteraturområdet består i dag av ett antal komponenter varav utgivningsstödet är det i särklass största. Kulturutredningen redovisade att det i Sverige utges cirka 13.000 nya titlar per år varav cirka 2.000 är skönlitteratur, 1.000 barnlitteratur och 10.000 facklitteratur. Detta är enligt vår bedömning en omfattande utgivningsvolym med tanke på att Sverige är ett litet språkområde.
Det går inte att med bestämdhet hävda att denna omfattande utgivning kommer till stånd till följd av det statliga utgivningsstödet. Enligt vår mening är det rimligt att minska utgivningsstödet. Utgivningen av En Bok För Alla bör upphöra.
Sverige är ett av de länder där den kontinuerliga tillgången på klassiker i bokhandeln är lägst. Det kan gå årtionden mellan utgivning av såväl svenska som översatta utländska verk, vilket leder till att tillgången även antikvariskt är näst intill obefintlig. En god tillgång till det litterära arvet är ett av de främsta kännetecknen på en kulturnation, och som en sådan vill vi räkna oss. Det finns ett lagerhållningsstöd, som dock inte primärt är inriktat på klassiker.
Vi anser att den datatekniska utvecklingen kommer att innebära en förenkling och rationalisering av fjärrlåneverksamheten. Detta borde medföra lägre kostnader för den regionala biblioteksverksamheten. Andra möjligheter är lokalsamordning, som exemplet Härnösand visar, eller entreprenad som i före detta Malmöhus län. Anslaget 28:8 bör därför uppgå till 32.139.000 kronor. Med stöd från Statens kulturråd utges sedan ett antal år en klassikerserie för gymnasieskolan av flera förlag i samverkan. Emellertid sker försäljningen av dessa utgåvor endast till skolor. Vi finner det vara en självklarhet att de skall hållas tillgängliga i bokhandeln. Till anslaget 28:9 bör anvisas 70.917.000 kronor.
Vi vill i detta sammanhang understryka vikten av att utvecklingen av den tekniskt sätt överlägsna digitala tekniken ges ordentligt stöd. Den nya tekniken, som benämns DAISY, kräver nya och ännu inte, av landets syncentraler, godkända kassettbandspelare. Detta är inte tillfredsställande. Regeringen bör därför få i uppdrag att avsätta en del av den av oss föreslagna utökningen av anslaget till att göra tekniken mer tillgänglig.
En mycket central och viktig del i en lyckad integration är att ges möjligheter att läsa och därmed få kunskap om förhållanden i Sverige, nyheter och aktuella frågor. Vi anser därför att Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (28:12) bör tilldelas två miljoner kronor mer än regeringen eller 16.937.000 kronor.
Vi menar att Konstrådet bör få i uppdrag att genomföra sådana åtgärder att avgiftsintäkterna ökar med en miljon kronor. Genom våra förslag nedan om anslaget 28:15 menar vi också att Statens konstråd bör kunna minska sin verksamhet och därmed sina kostnader. Anslaget 28:14 bör uppgå till 4.504.000 kronor.
Regeringen föreslog 1997 att de statliga bidragen för konstnärlig utsmyckning i den offentliga miljön också skall kunna användas för andra miljöer än ”de statliga”. Som exempel nämns bostadsområden samt skol- och fritidsmiljöer. Även om syftet var och är vällovligt innebär den föreslagna ordningen att staten på sikt förväntas svara för praktiskt taget all offentlig utsmyckning. Vår uppfattning är att staten bör renodla sitt ansvar för olika kulturverksamheter och inte ikläda sig nya ansvar och utgifter. Anslaget 28:15 bör uppgå till 25.438.000 kronor.
I motionen 2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m) presenterar vi en lång rad förslag för att göra den ekonomiska situationen enklare, stabilare och mer förutsägbar för konstnärer. De förslag på nödvändiga förändringar som vi presenterar i denna motion innebär att vi anser att anslag 28:20 kan minskas. Anslaget 28:20 bör därför uppgå till 225.036.000 kronor.
Det är otillfredsställande att regeringen inte heller i år lägger fram ett samlat förslag om en ny museistruktur. Ansvarsmuseirollen måste också förtydligas. Det är också anmärkningsvärt att regeringen inte förmår att redovisa en översyn av strukturen inom museiområdet. Redan 2000 meddelade regeringen att den skulle återkomma inför 2001 med en redogörelse för en ny museistruktur. Fortfarande har inget presenterats, vilket är anmärkningsvärt.
Vi vill understryka vikten av att samtliga museer som får statliga bidrag ges i uppdrag att utarbeta gallringsplaner. De medel som avsatts för riktade insatser på museiområdet kan med fördel användas för att stimulera detta arbete. Behovet av kompetensutveckling inom museivärlden är väl dokumenterat. De ideella krafternas insatser förtjänar att uppmärksammas och uppmuntras. Sponsorinsatser kan ytterligare stimuleras med förnuftigt utformade skatteregler.
Vi avvisar tankarna på att statens museer skall ha fritt inträde från och med 2004 och vi delar den kritik mot detta förslag som kommit från flera håll inom museivärlden. Erfarenheterna från Storbritannien avskräcker också.
Arbetets museum i Norrköping bedriver en verksamhet liknande den som återfinns hos ett stort antal kulturhistoriska museer samt vid ca. 1.000 arbetslivsmuseer. Liksom ett antal andra verksamheter har det skapats på initiativ av olika intressegrupper, i fallet Arbetets museum dock utan att man sett till att verksamheten har de medel som behövs för att fortleva av egen kraft. Av politiska skäl har sedan det ekonomiska ansvaret för verksamheten övertagits av staten. Vi har av principiella skäl vänt oss mot detta och finner ingen anledning att frångå vårt tidigare ställningstagande. Anslaget 28:30 skall därför uppgå till 191.357.000 kronor.
Vi föreslår att anslaget för stöd till icke-statliga kulturlokaler utgår. Regeringen slår fast att villkoret för att statligt stöd skall utgå till någon kulturverksamhet skall vara att huvudmannen är beredd att svara för lokalkostnaden. Att då samtidigt ha ett statligt anslag för detta ändamål är ologiskt. Vi anser att möjligheten till handikappanpassning är viktig men att detta i så fall bör täckas av anslag inom samma utgiftsområde som andra handikappåtgärder. Anslaget 28:32 utgår således.
Vi anser att den nya myndigheten Riksutställningar, trots att den tilldelats nya uppgifter, totalt sett bör minska sin verksamhet. Antalet egna produktioner bör minska och man bör i större utsträckning fungera som serviceorganisation till andra utställningsarrangörer. Efterfrågestyrningen måste ytterligare förstärkas. Anslaget 28:33 bör uppgå till 16.896.000 kronor.
Vi anser att forskningsmedel skall ligga helt på utgiftsområde 16 och anser således att anslaget 28:37 i sin helhet skall flyttas över till utgiftsområde 16.
Vi har under ett flertal år föreslagit inrättande av en kulturfond med uppgift att stödja nyskapande verksamhet inom kulturområdet som inte på annat sätt uppbär stöd av offentliga medel. Fondens uppgift är att anvisa medel motsvarande de resurser som mobiliserats genom bidrag, sponsoringsatser eller på annat sätt. Fonden bör tillföras 100 miljoner kronor och ett nytt anslag 28:40 skapas.
Regeringen föreslår att TV-avgiften från den 1 januari 2003 höjs från 1.740 kronor till 1.812 kronor. Vi avvisar den föreslagna höjningen av TV-avgiften.
Bidraget till den nationella och internationella ungdomsverksamheten bör minskas. I första hand bör den internationella verksamheten klara sig med snävare ekonomiska ramar, men även grundbidragen till rikstäckande barn- och ungdomsorganisationer bör kunna minskas. Detta bidrag har funnits länge och ett mål är att få fler ungdomar i föreningslivet, men de flesta ungdomsorganisationer visar en minskning i medlemsantalet. Det finns klara tecken på att ungdomsaktiviteter som inte erhåller bidrag drar till sig nya grupper. En omprövning är alltså nödvändig. Ungdomsstyrelsen får enligt vårt förslag ett mindre anslag att hantera och myndigheten borde därför också klara sig med minskade anslag. Anslaget 29:1 skall med detta uppgå till 2.171.000 kronor och anslaget 29:2 skall uppgå till 16.389.000 kronor.
Vad gäller idrottens finansiering vill vi att denna skall ha en större andel av lotterimarknaden för att på så sätt ges möjlighet att påverka sin egen situation i större utsträckning.
Under detta anslagsområde återfinns också bidrag till allmänna samlingslokaler. Vi förordar att detta anslag upphör. Det är enligt vår mening en regional och kommunal uppgift att i förekommande fall bistå med kostnader för allmänna samlingslokaler. Vad gäller bidrag för handikappanpassning konstaterar vi att det finns möjlighet till stöd genom anslag på andra utgiftsområden. Anslaget 30:2 bör således upphöra.
Vi menar att stödet till kvinnoorganisationerna inte bör hamna under detta utgiftsområde. I stället menar vi att den största delen av anslaget bör flytta till utgiftsområde 13. Anslagsområde 30:3 bör därför minska här med 2.500.000 kronor.
Vi föreslår en besparing på 350 miljoner kronor. Aktiva insatser för att öka andelen uppdragsutbildning och annan icke-bidragsberoende utbildning bör kunna göras även fortsättningsvis. Riksrevisionsverkets rapport om Folkbildningsrådets verksamhet som publicerades hösten 2000 med titeln ”Folkbildning – styrning och kontroll” innehåller viktiga iakttagelser som bör föranleda att regeringen ser över budgetdialogen med Folkbildningsrådet.
Vi utgår från att regeringen ger den aviserade nya utredningen om folkbildningen i uppdrag att ta fram underlag för en sådan dialog.
Det förslag till kulturfond som presenterats i vår motion kommer också att kunna utnyttjas av folkbildningen.
900 miljoner kronor som i dag återfinns inom detta politikområde förs över till utgiftsområde 16. Anslaget 25:1 skall uppgå till 1.269.631.000 kronor.
|
2003 |
förändring |
2004 |
förändring |
|||
|
UO17 |
8 357 903 |
-1 701 000 |
8 652 000 |
-1 824 500 |
||
|
25:1 |
Bidrag till folkbildningen |
2 519 000 |
-1 250 000 |
2 578 842 |
-1 250 000 |
|
|
27 |
Mediepolitik |
31 900 |
0 |
32 600 |
0 |
|
|
28 |
Kulturpolitik |
5 032 200 |
-332 000 |
5 271 200 |
-456 000 |
|
|
29 |
Ungdomspolitik |
108 600 |
-90 000 |
109 000 |
-90 000 |
|
|
30 |
Folkrörelsepolitik |
500 200 |
-29 000 |
500 200 |
-28 500 |
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Kent Olsson (m) |
|
|
Lena Adelsohn Liljeroth (m) |
Anna Lindgren (m) |
|
Tobias Billström (m) |
Anna Ibrisagic (m) |
|
Margareta Pålsson (m) |
Henrik Westman (m) |