Motion till riksdagen
2002/03:Kr334
av Dan Kihlström m.fl. (kd)

Mediepolitik


Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 26

2 Förslag till riksdagsbeslut 27

3 Medierna och det demokratiska samhället 28

4 Mediernas snabba förändring 29

5 Press 29

6 Idéburen organisationspress 30

7 Närradio och digitalradio 31

8 Lokal-TV 32

9 Digital TV 33

10 Public service – med tanke på framtiden 33

11 Skadligt medieinnehåll 33

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av den idéburna organisationspressens villkor och möjligheterna att genom ett särskilt statligt stöd säkerställa en kvalitativ utveckling av denna press.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett datum när det analoga TV-nätet skall släckas ned.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall återkomma med förslag om hur lokal-TV kan stärkas och utvecklas.1

  4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny public service-utredning omgående.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av Våldsskildringsrådets verksamhet.

1Yrkandena 2 och 3 hänvisade till KU.

Medierna och det demokratiska samhället

I en politisk demokrati har den fria åsiktsbildningen en avgörande betydelse. Den politiska kommunikationen och åsiktsbildningen kan ske på olika sätt – till exempel inom ramen för personliga samtal och genom organisationer och föreningsliv. Det är dock genom medierna som skilda åsikter och opinioner når den stora allmänheten. Staten har ett ansvar för att yttrandefriheten i praktiken kan utnyttjas. Det övergripande målet för statsmakternas agerande gentemot medierna måste vara att demokratin stärks och fördjupas. Tillsammans kan medierna genom debatt, nyhetsförmedling och annan information ge underlag för medborgarnas fria och självständiga ställningstaganden. Följande tre uppgifter brukar framhållas som särskilt viktiga för den fria åsiktsbildningen.

Information. Uppgiften att förse medborgarna med information så att de kan ta ställning i samhällsfrågor.

Granskning. Uppgiften att verka som självständiga aktörer och att granska institutioner, organisationer och företeelser. Genom en granskning genomförd av mångfacetterade medier motverkas maktmissbruk, och en mer rättvisande och nyanserad bild av de styrande i samhället kan därmed framträda. Viktiga strömningar och företeelser kan avslöjas.

Forum. Uppgiften att låta olika åsikter och kulturyttringar komma till uttryck. Medborgarnas möjligheter att komma till tals i medierna är en så viktig del av mediernas uppgifter i fråga om den fria åsiktsbildningen att den bör betraktas som en mer självständig uppgift för massmedierna, jämställd med informationsuppgiften och granskningsuppgiften.

Det är viktigt med en mångfald av oberoende medieföretag så att många röster kan komma till tals. Mångfald i medierna är snarare ett medel för att främja demokratin och därmed den fria åsiktsbildningen än ett mål i sig. Begreppet mångfald kan ha flera betydelser. Det är vanligt i den vetenskapliga litteraturen och även i den allmänna mediedebatten att man skiljer på begreppen inre och yttre mångfald. Med inre mångfald menas den mångfald som finns inom ett enskilt medium medan med yttre mångfald avses den mångfald som består i förekomsten av skilda medier.

Den yttre mångfalden innebär att medierna kan spegla den mångfald och de olikheter som existerar i samhället. Genom den inre mångfalden kan medierna också ge plats för olika åsiktsriktningar och idéer som finns i samhället inom ramen för det enskilda mediet. Den yttre mångfalden inom massmedieområdet är ett mycket viktigt medel att nå målet att genom den fria åsiktsbildningen bidra till att främja demokratin i Sverige. Det finns en klar risk för att en minskad yttre mångfald också kan medföra en minskning av utbudet av åsikter. En statlig massmediepolitik måste därför inriktas på att främja den yttre mångfalden inom massmedierna.

Respekten för människovärdet är grunden för ett gott samhälle, och demokratin undergrävs om inte människovärdet är en levande del i människors tänkande och handlande. Människovärdet hotas om kränkning av människovärdet ses som underhållning.

Mediernas snabba förändring

I mitten av 1980-talet fanns två rikstäckande TV-kanaler och fyra radiokanaler, samtliga inom public service. Förutom detta fanns ett ganska stort antal närradiostationer mestadels drivna av ideella organisationer. Idag finns förutom de redan nämnda cirka 15–20 TV-kanaler som riktar sig till svensk publik och minst 80 kommersiella radiokanaler. Därutöver tillkommer ett mycket stort antal internationella radio- och TV-kanaler via satellit.

Från att ha varit få aktörer vars verksamhet har varit överblick- och kontrollerbar formligen exploderar mångfalden av aktörer och tekniker. Detta gör också att nuvarande lagar inte är anpassade till verkligheten.

Genom en kraftig IT-utbyggnad kan idag både radio, TV och tidningar distribuera sin information till tittare och läsare. Den stressade världsmedborgaren kan till och med få de senaste nyheterna direkt i sin mobiltelefon. De interaktiva inslagen ökar alltmer.

Fördelen med den nya tekniken är att fler aktörer ges möjlighet att till låga kostnader komma till tals. Nackdelen är att avigsidor är mycket svåra att bemästra med nuvarande lagstiftning. Det är nödvändigt med ett helhetsgrepp avseende de lagar som på olika sätt handlar om media.

Press

Dagspressen har en central betydelse i det allmänna medvetandet och når en stor del av befolkningen. Det tryckta ordet ger särskilda möjligheter för en innehållsrik och varierad information, och dagspressen kan förmedla denna information på ett överskådligt och lättillgängligt sätt med stora möjligheter till fördjupning. Dagspressen kan sägas ge en vidareutveckling, kontinuitet och bredd när det gäller de kunskaper, de läsvanor och den allmänbildning som skolan lagt grunden till. Under överskådlig tid kan vi räkna med att dagstidningarna kommer att behålla sin starka ställning.

Målet med presspolitiken är att dagstidningarna ska medverka till att främja demokratin genom en allsidig, vital och fri åsikts- och opinionsbildning. Utan en stark, mångsidig och differentierad dagspress går mycket av den totala mångfalden förlorad, och det kan inte kompenseras av utvecklingen inom radio och TV. De konkreta förslagen till riksdagsbeslut på detta område preciseras i en särskild kristdemokratisk medielagstiftningsmotion.

Idéburen organisationspress

Demokratiutredningen har i sin omfattande genomlysning av demokratins villkor i dagens samhälle lyft fram en rad aspekter, däribland dess grundvärden, de förändrade förutsättningarna, behovet av det offentliga samtalet och dess problem och medborgarsammanslutningarnas betydelse. Resultatet av de många forskningsrapporterna och utredningens egna analyser och slutsatser sammanfattas i slutrapporten En uthållig demokrati! Om man samläser dess avsnitt om politikens ”medialisering” med analysen av medborgarsammanslutningarnas historiska och nutida roll tydliggörs ett växande problem: I dagens alltmer kommersialiserade medievärld är det allt svårare för ekonomiskt resurssvaga grupper att göra sig gällande. När framgång i fråga om massmedial uppmärksamhet i hög grad blir avgörande för möjligheterna att påverka samhällsutvecklingen, riskerar debatten att bli dominerad av utspel, dramatiska aktioner eller vinklade undersökningar och förenklingar. Det långsiktiga, nyanserade och problematiserande samtalet råkar då i kläm och får allt svårare att nå offentlighetens rum. Viktiga röster och avvikande perspektiv riskerar därigenom att hamna utanför den process som leder fram till politiska beslut. Därmed hotas även den ”upplysta förståelse” utredningen pekar på som en förutsättning för en balanserad demokratisk utveckling.

I sin analys av medborgarsammanslutningars demokrativärde pekar utredningen på värdet av såväl föreningslivets horisontella kapacitet, dvs. dess de­mokratiska fostran till gemensamt ansvar, som dess vertikala roll, dvs. dess möjlighet att vara en mobiliserande kraft i samhället: ”Ett starkt och fungerande föreningsliv utgör en grundbult i ett demokratiskt samhälle, som uttryckligen främjar medborgarnas möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet.”

Utredningen visar visserligen att medborgarna i högre grad än tidigare analyser gjort gällande ägnar sig åt frivilliga insatser och att folkrörelsernas medlemsras dessutom är mindre omfattande än vad som tidigare påståtts. Situationen är dock på många sätt bekymmersam, främst genom att medelåldern bland de förtroendevalda stiger. Utan att förringa de idéburna organisationernas övriga svårigheter hör deras problem att komma till tals i det offentliga samtalet till deras absolut största bekymmer, allrahelst som deras möjligheter att nå en yngre generation torde vara mer medieberoende än tidigare. Utredningen konstaterar följande:

Värdet av allsidiga nyhetsmedier … blir ofta påtalat. Mera sällan framhålls vikten av att det finns utrymme för lidelsefullt engagerade medier, sådana som genomsyras av ett ärende och som aktivt förespråkar en bestämd hållning, tro eller åsiktsriktning. Demokrati förutsätter att subjektiva meningar och agitation till fördel också för andra uppfattningar än de som uppfattas vara självklart riktiga kan göra sig hörda. Medier som kan uppfattas som smala, ensidiga och propagandistiska kan samtidigt vara ytterst betydelsefulla i det offentliga samtalet.

För att säkra mångfalden i medierna finns som bekant ett omfattande statligt presstöd. Vid sidan om detta finns även ett strategiskt betydelsefullt om än litet statligt stöd till ett antal smala kulturtidskrifter med begränsad spridning. Mellan dessa kategorier finns ett betydande antal tidningar och tidskrifter som utan offentligt stöd ges ut av idéburna rörelser. En hel del av dessa har ambitionen att inte enbart vara interna medlemsorgan utan söker ett samtal med andra röster och organ i det offentliga rummet. I dagens kommersialiserade mediekonkurrens undergräver emellertid bristande resurser deras möjligheter att hävda och utveckla sin kvalitet. Dock har – som utredningen påpekar – ”den roll organisationstidskrifter ... spelar i samhället försummats såväl inom forskningen som i mediepolitiken”.

Vi är övertygade om vikten av att denna försummelse snarast rättas till. Detta bör kunna ske genom att en snabb översyn görs av den idéburna organisationspressens villkor och möjligheterna att genom ett särskilt statligt stöd säkerställa en kvalitativ utveckling av denna press.

Närradio och digitalradio

Sedan mitten av 1980-talet har det varit möjligt för i första hand föreningslivet att sända närradio. Närradion har en stor betydelse för föreningar och organisationer och hundratusentals människor lyssnar aktivt. Närradion har en stor andel föreningar som sänder på annat språk än svenska. Närradion gör det möjligt för ideella föreningar att utan större kostnader sända radioprogram i ett begränsat geografiskt område. Under de första åren ökade antalet tillståndshavare kontinuerligt. Därefter har utvecklingen gått i motsatt riktning, och under de åtta senaste åren har det totala antalet tillståndshavare halverats.

Från början var närradion enbart ett språkrör för de lokala ideella föreningarna, men sedan 1998 är det tillåtet att starta en förening enbart med syftet att sända närradio. Denna förändring har visserligen öppnat möjligheten för nya grupper att via radion nå ut lokalt, men förändringen har även medfört att det ursprungliga syftet till viss del ändrats. I dag startas föreningar med syftet att sända radio professionellt. Genom att begära sändningstillstånd i kommuner där det saknas närradio och närradioförening eller där närradio sänds i ringa omfattning får de möjlighet att sända reklamfinansierade program dygnet runt i kommersiellt syfte. De kan på detta sätt driva en vinstdrivande radiokanal utan att behöva ansöka om att få sända en kommersiell lokalradiokanal. Redan i dag finns aktörer som fått tillstånd att sända i över 20 kommuner. Denna utveckling har två negativa konsekvenser. För det första ger det de här aktörerna en kostnadsmässig konkurrensfördel i jämförelse med den kommersiella lokalradion, som i vissa fall betalar mycket höga belopp för sina sändningsrättigheter. För det andra riskerar de ideella föreningarna att successivt trängas undan när professionella aktörer konkurrerar om utrymmet. Närradion fyller då inte längre den funktion den var ämnad för.

Under föregående riksmöte motionerade Kristdemokraterna om att en utredning av närradion skulle göras. Detta hörsammades av regeringen och Radio- och TV-verket har genomfört utredningen Närradio – i går i dag och i morgon. De konstaterar i utredningen att kommersialiseringen ännu inte utgör något stort problem för närradion, den har ännu så länge en ganska liten omfattning. Kristdemokraterna anser ändå att för att komma till rätta med detta problem bör en skärpning ske av vem som kan få tillstånd att sända närradio. Även det så kallade riksförbudets nuvarande utformning är olyckligt, där lagen anger att tio timmar per månad får sändas utan att vara lokalt producerat. Detta har inneburit att vissa aktörer, med Radio- och TV-verkets goda minne, skaffat ett flertal licenser för att kunna sända mer än tio timmar centralt producerat material, samtidigt som de inte producerar något lokal material. Utredningen förelår att lagen förändras så att det är möjligt att söka dispens från riksförbudet, dock maximalt 14 sändningsdagar per kalenderår. Kristdemokraterna anser att detta är fel väg att gå. Lagen bör i stället utformas så att den anger att en viss andel måste vara lokalt producerat, vilket i realiteten skulle innebära att lokal produktion alltid förekommer. Om andel anges till exempelvis 60 procent innebär det att oavsett hur många timmar en sändare sänder radio kommer alltid merparten vara lokalt producerad. Samtidigt som det ger möjlighet till nätverkssamarbete och samutnyttjande av visst material. Vi kristdemokrater uppfattar inte nätverkssändningar som ett hot, tvärtom går mycket i samhällsutvecklingen idag mot nätverkstänkande och samarbete över tidigare gränser. Och närradio behöver inte alltid handla om geografisk närhet, den kan även handla om ideologisk närhet. Invandrarföreningar kan till exempel finnas på olika platser och ha gemensamma intressen att göra program om.

Genom att höja kraven på vilka föreningar som sänder närradio och på så sätt försvåra för rent kommersiella aktörer, samtidigt som utrymmet för ökad samverkan ges åt föreningarna, ges bättre förutsättningar för att utveckla närradions styrka och särart. Annars riskerar närradion på sikt att dö ut, vilket skulle innebära en demokratisk förlust, något som skulle gynna etablerade aktörer med gott om resurser som redan idag får genomslag på andra sätt.

Under föregående riksmöte krävde Kristdemokraterna att en utredning skulle tillsättas angående DAB, den digitala radiosatsningen. Under året har regeringen hörsammat vårt krav och tillsatt en utredning, vilket är bra. Det är flera viktiga frågor angående den digitala radion som behöver utredas och belysas.

Lokal-TV

Det krävs ansenliga resurser för att producera och sända TV, vilket i realiteten har inneburit att det är ett fåtal aktörer, statliga och privata, som står bakom hela kanal- och programutbudet. Ur ett demokratiskt perspektiv är detta ett problem eftersom risken är att mindre och resurssvaga grupper och organisationer utestängs från debatten.

Via kabel-TV finns flera public access-kanaler, eller ”Öppna kanalen” som den ofta heter. I dessa kanaler har föreningar och organisationer möjlighet att till en låg kostnad göra TV. I Stockholms Öppna kanalen sänder bland annat flera invandrarföreningar och Miljöpartiet de gröna. Vi uppfattar dessa kanaler som en måhända liten men dock ur ett demokratiskt perspektiv viktig plattform. I olika länder finns olika regler för den här typen av verksamhet. I USA har till exempel kommuner rätt att ta upp till fem procent av kabelbolagens intäkter för satsningar på PEG access-TV – public, educational, governmental. I andra länder, som till exempel Tyskland, går staten in och finansierar viss del av verksamheten. De här kanalerna är viktiga även ur ett integrationsperspektiv. Under de senaste tjugo åren har en miljon människor kommit till Sverige som flyktingar och invandrare. Hela tjugo procent av barnen i grundskolan har utländsk påbrå. Samtidigt är den här gruppen underrepresenterad i medierna. Det är något som konstaterats nyligen i flera tidningsartiklar. Under hösten kommer Presstödsnämnden med en rapport i frågan. Lokal-TV och närradion är idag två kanaler där det faktiskt finns en stor andel invandrare som driver egna kanaler, vilket är mycket viktigt, inte minst ur ett demokratiskt perspektiv. Kristdemokraterna anser att lokal-TV behöver utvecklas, inte avvecklas.

Digital TV

En fortsatt utbyggnad av det digitala marknätet för TV-sändningar i hela landet sker nu. Inom en nära framtid kommer de analoga sändningarna att släckas ner. Då är det viktigt att det finns ett praktiskt taget heltäckande digitalt nät. Regeringen har aviserat att det kommer en proposition angående marksänd digital TV. I väntan på den vill Kristdemokraterna redan nu framhålla att för att det digitala marksända nätet skall bli ett attraktivt alternativ behövs ett beslut om ett datum när det analoga TV-nätet ska släckas ned.

10 Public service – med tanke på framtiden

Mediebranschen förändras i en snabb takt i dag, både tekniskt och ägarmässigt. Det gör att landskapet public service-företagen befinner sig i ser helt annorlunda ut än bara för några år sedan. I samband med att det nya tillståndet skrevs för de tre svenska public service-företagen flaggades det för att en ny utredning bör tillsättas för att redan nu lägga upp de långsiktiga riktlinjerna för svensk public service. Sedan dess har ingenting hänt, vilket Kristdemokraterna beklagar. För att utredningen ska hinna arbeta fram ett bra förslag behöver arbetet inledas omgående.

11 Skadligt medieinnehåll

Många svenskar är oroade av medievåldet. De flesta rön tyder på att tittaren på ett eller annat sätt omedvetet eller medvetet påverkas av underhållningsvåld i medierna. För att få ännu större kännedom om effekterna av medievåldet är allsidig forskning nödvändig. Kunskaper om bildvåldets effekter har ökat under senare tid. Man har bland annat kunnat konstatera att våldsinslagen i medierna kan leda till aggressioner hos barn. Medievåldet ger också upphov till rädsla hos många barn och ungdomar. Vissa typer av våld upplevs som mindre skrämmande om man ser det gång på gång. Det finns en avtrubbningseffekt.

I arbetet med att motverka skadligt medieinnehåll finns flera viktiga verksamheter. Granskningsnämnden för radio och TV övervakar att innehållet överensstämmer med bestämmelserna om våldsskildringar och pornografi i radio och TV-lagen. Statens biografbyrå granskar alla filmer som visas på biograferna samt en hel del videofilmer som säljs eller hyrs ut i videobutiker. Det är viktigt att censorerna som granskar film inte sitter för länge eftersom det finns en stor risk att de avtrubbas av allt våld de granskar. Genom kontakt med mediebranscherna, forskning samt informationsspridning till allmänheten bidrar Våldsskildringsrådet till att skydda barn från skadligt medieinnehåll. Nordicom, ett forskningscentrum vid Göteborgs universitet, deltar i internationell forskning om medievåldets effekter. Det är en forskning som rönt stor uppmärksamhet.

Våldsskildringsrådet har tidigare begärt en översyn av kommitténs inriktning och arbetsformer. I fjolårets budgetproposition konstaterade regeringen att den efterfrågade översynen skulle genomföras. Sedan dess har ingenting hänt. I årets budgetproposition står det att ”Detta uppdrag kommer att breddas och intensifieras.” (Regeringens proposition 2002/03:1 Volym 9 s. 101.) Detta är rent nyspråk, ingenting har hänt. Det är mycket anmärkningsvärt, både med tanke på utvecklingen inom mediesektorn och framför allt med tanke på att Våldsskildringsrådet självt har krävt en översyn.

Det har riktats kritik mot Granskningsnämnden med hänvisning till att nämnden rutinmässigt och utan närmare analys tycks avfärda en del anmälningar om kränkningar. Det är viktigt att statliga myndigheter seriöst ägnar sig åt det som de är tillsatta att sköta. Det finns alltid en risk för att granskningen över en längre tidsperiod blir rutinmässig. Därför borde det nu vara dags att genomföra en allsidig utvärdering av Granskningsnämndens verksamhet. Vi utvecklar vår politik om skadligt medieinnehåll i en särskild motion.

Stockholm den 22 oktober 2002

Dan Kihlström (kd)

Inger Davidson (kd)

Sven Brus (kd)

Helena Höij (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Ulrik Lindgren (kd)

Torsten Lindström (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Olle Sandahl (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)