Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Länsstyrelsen i Västernorrland, i samarbete med de statliga verken, får ett uppdrag att konkretisera idéerna kring ett världsarvsmuseum.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen vid nästa års budgetarbete bör ta ett ekonomiskt ansvar för att möjliggöra denna satsning.
År 2000 blev Höga kusten inskriven på Unescos världsarvslista som ett område med världsunik landhöjningsgeologi. Det som är världsunikt är den totala landhöjningen sedan senaste istiden. Världsrekordet för denna landhöjning finns på Skuleberget i Höga kusten.
Att skydda, bevara och utveckla Höga kusten är ett viktigt arbete för de som bor i området men också för de berörda kommunerna och hela regionen. Det är också ett nationellt ansvar eftersom det är Sveriges regering som ansvarar inför Unesco hur ett världsarv sköts. I ansvaret för att förvalta världsarvet ingår utöver att skydda området också som en mycket viktig del att förmedla/levandegöra de värden som ligger till grund för världsarvet.
Många olika parter har på initiativ av Länsstyrelsen i Västernorrland tillsammans påbörjat arbetet med att förbättra besöksanläggningar och information i och kring världsarvet. Bland dessa parter kan nämnas SGU, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Naturhistoriska riksmuseet, Landstinget i Västernorrland och Kramfors och Örnsköldsviks kommuner.
Även om världsarvet grundar sig på de geologiska värdena finns det mycket tydliga kopplingar mellan landhöjningsgeologin och andra värden i området som kulturhistoria och flora. Många av sevärdheterna och attraktionerna i Höga kusten kan kopplas till världsarvsvärdena vilket är en stor tillgång när det gäller förmedlingen av natur- och kulturvärdena.
Kopplingen mellan geologin och övriga värden kan kort beskrivas som att nedisningen och den efterföljande landhöjningen har skapat de grundläggande förutsättningarna för hur människor i olika tider bosatt sig i landskapet, t.ex. var det funnits skyddade vikar och bra farleder. Landhöjningsprocessen har också varit avgörande för hur människor historiskt kunnat få sin försörjning, t.ex. genom jordbruk på de uppkomna sedimentjordarna som inte finns ovanför högsta kustlinjen där moränjordar dominerar. Landhöjningen har omfördelat och skapat den jordartsfördelning i landskapet som nästan är helt avgörande för var i landskapet man finner olika växter.
Utvecklingen av Höga kusten är inte bara en fråga om världsarvet utan handlar om hela samhällsutvecklingen, dess problem och möjligheter. Problemen i området är bl.a. minskande befolkning och omställning från gamla näringar till nya. Utveckling av turismen i och kring världsarvet har förutsättningar att bli en viktig möjlighet för hela länets utveckling.
Höga kusten har sedan namnet myntades på 70-talet blivit ett etablerat och välkänt begrepp. En turistutvecklingsstrategi för länet och Höga kusten håller på att diskuteras mellan de närmast berörda parterna. I den bedöms Höga kusten ha en stor potential att utvecklas till en internationell turistdestination.
Med ovan beskrivna förutsättningar blir frågan om skydd och förvaltning av världsarvet en fråga som inte bara får ses som en administrativ fråga om hur olika tillståndsärenden hanteras. Strategin för skydd/förvaltning och levandegörande av världsarvet Höga kusten skall istället ses som en viktig och strategisk del i länets utvecklingsstrategi. Även ur nationell synpunkt är det av stor vikt att områden som Höga kusten kan utvecklas till turistdestinationer som kan locka internationella besökare till landet.
Det finns många viktiga delar i detta utvecklingsarbete. Vissa insatser ligger naturligt på turistnäringen och andra ligger lika naturligt på olika samhälleliga myndigheter och organisationer.
I de insatser som diskuteras och planeras ingår som en av de viktigaste att skapa ett världsarvsmuseum i direkt samverkan med utvalda besöksplatser av hög kvalitet i området. Museet behövs bl a för att förklara de geologiska processerna som skapat ”världsarvet” och ”för att förstå tiden – 10 000 år av landhöjning”, frågor som inte kan förmedlas direkt ute i landskapet.
Besöksplatserna skall utformas med stor ambition att förmedla världsarvets värden och även ge upplevelser. Tillsammans skall museum och besöksplatser utgöra ett eko-museum Höga kusten. Dessa insatser måste anses vara en naturlig del av det statliga ansvaret för världsarvet.
På länsstyrelsens initiativ pågår arbetet med att förbättra besöksplatserna i världsarvet med gemensam finansiering mellan Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen, landstinget och kommunerna.
I diskussioner som förevarit mellan olika statliga verk och länet har frågan väckts om att ett världsarvsmuseum för Höga kusten även skulle kunna ha ett nationellt uppdrag att redovisa de delar av Sveriges geologiska utveckling som är kopplade till landhöjning. Detta ingår ej i något befintligt museum i landet.
Sammanfattningsvis:
Det finns idag inget nationellt geologiskt museum. Höga kusten blev världsarv på grund av sin världsunika landhöjningsgeologi. Höga kusten är därför en bra plats att skapa ett nationellt geologiskt museum.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Birgitta Sellén (c) |
|
|
Gunnar Andrén (fp) |
Lars Lindén (kd) |