Motion till riksdagen
2002/03:Kr271
av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v)

Kulturarvs-IT och dess assistenter


1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen närmare skall utreda förutsättningarna för att permanenta verksamheten med Kulturarvs-IT och, om så krävs, återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder för att göra detta möjligt.

2 Motivering

Efter riksdagsbeslut startade digitaliseringsprojektet Kulturarvs-IT 1999. Projektet skulle pågå t.o.m. utgången av år 2001 och hade två syften, dels att tillgängliggöra museernas olika samlingar, dels att skapa arbetstillfällen för personer med arbetshandikapp. Riksantikvarieämbetet fick samordningsansvar, men det egentliga arbetet skulle utföras på regional nivå. Efter utvärdering av projektet beslutades om ett års förlängning t.o.m årsskiftet 2002/2003. Nu avser regeringen att permanenta försöksverksamheten fr.o.m. januari 2003. Som finansiering överförs 13 miljoner kronor från anslaget för särskilda insatser för arbetshandikappade till kulturbudgeten. Medel som skall användas till löner för arbetsledare och administration.

I Kulturarvs-IT deltar en rad kulturinstitutioner, t.ex. Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Arbetarrörelsens Arkiv och bibliotek.

Länsmuseerna har nu slagit larm om att permanentandet av verksamheten hotas eftersom finansiering för vissa anställda saknas.

Vid t ex Länsmuseet Västernorrland och Sundsvalls Registreringscentral arbetar sedan två år en grupp om sju registreringsassistenter (totalt 4,5 heltidstjänster) under ledning av en arbetsledare. De registrerar uppgifter om museets föremål och fotografier samt från sjömansböcker. På länsmuseet i Östersund arbetar sedan tre år en grupp om åtta registreringsassistenter (totalt fem heltidstjänster) under ledning av en arbetsledare.

Projektets registreringsassistenter är anställda med lönebidrag. Eftersom inga ytterligare medel för löneutveckling beviljades kom bidragstaket (13 700 kr/mån) att bli registreringsassistenternas lönetak. Detta trots att lönebidraget egentligen inte ska ha något samband med lönesättningen. För många registreringsassistenter har det låga lönetaket inneburit att de gått miste om årliga löneökningar eftersom de nådde lönetaket redan vid anställningstillfället. Genomsnittslönen för personer med likvärdiga arbetsuppgifter vid museerna ligger på ca 15 000 kr/mån. Vid en permanentning är det sagt att undantaget från lönebidragslagen ska hävas så att högsta möjliga bidragsnivå blir 80 % även för anställda inom Kulturarvs-IT.

Projektet skall permanentas fr.o.m. 1 januari 2003. Totalt 13 miljoner kronor har avsatts för arbetsledarnas löner. Däremot har inga pengar anslagits för mellanskillnaden mellan registreringsassistenternas lönebidrag på 80 % av 13 700 kronor och en avtalsenlig lön på ca 15 000 kronor. Samtidigt är det orimligt att låta registreringsassistenterna fortsätta arbeta för denna mycket låga lön och inte heller ge dem avtalsenliga löneökningar. För fem heltidstjänster blir mellanskillnaden ca 340 000 kronor årligen per museum. Totalt rör det sig om ca 8,5 miljoner kronor för hela landet. Utöver lönekostnaden tillkommer sedvanliga personalomkostnader, t.ex. personalvård, kompetensutveckling och arbetsmaterial.

Sveriges länsmuseer har överlag mycket pressade ekonomiska ramar. Om inte pengar anslås för att ge museerna full kostnadstäckning för Kulturarvs-IT kommer därför inte projektet att kunna permanentas. I sin tur betyder det att ca 150 personer med omfattande arbetshandikapp går från anställningar med möjlighet till egen försörjning och meningsfull sysselsättning till öppen arbetslöshet med ökade samhällskostnader som följd. Detsamma gäller för projektets museiutbildade arbetsledare. Dessutom kommer det viktiga digitaliseringsarbetet vid landets länsmuseer att avstanna, eftersom det helt saknas ekonomiska förutsättningar för egenfinansiering från museernas sida.

För de enskilda museerna är 340 000 kronor en enorm summa pengar, men totalsumman på 8,5 miljoner kronor för hela landet är inte speciellt stor om man betänker vilka vinster arbetet medför både samhällsekonomiskt och sett ur den enskildes perspektiv. Till detta skall läggas de övriga institutionernas eventuella problem.

Kulturarvs-IT är på många sätt en värdefull verksamhet vars fortsatta existens är osäker. Vi delar uppfattningen att målsättningen skall vara att verksamheten permanentas och föreslår att regeringen närmare utreder förutsättningarna för detta och om så krävs återkommer till riksdagen med förslag till åtgärder för att göra detta möjligt.

Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Stockholm den 21 oktober 2002

Camilla Sköld Jansson (v)

Britt-Marie Danestig (v)

Lennart Gustavsson (v)

Gunilla Wahlén (v)

Anders Wiklund (v)

Peter Pedersen (v)