Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bidraget till allmänna samlingslokaler.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tilläggsdirektiv till Samlingslokalutredningen för att även belysa samlingslokalernas betydelse för kulturen.
Runt om i landet finns det ett stort antal allmänna samlingslokaler som var och en är en betydelsefull mötesplats för människorna i omgivningen. Det är bygdegårdar, bystugor, folkets hus, ordenshus och andra samlingslokaler, öppna för alla demokratiska krafter. Här möts människor till studier, amatörkultur, fester och föreningsmöten. Här framträder professionella musiker, skådespelare, bildkonstnärer och författare. Ur det gemensamma arbetet i och för samlingslokalen växer ofta fram ett engagemang för bygdens eller ortens utveckling. I djupaste bemärkelse är samlingslokalen en förutsättning för yttrandefriheten och en grogrund för hela vår demokrati.
Det mesta arbetet för att hålla dessa lokaler i gott skick sker helt ideellt av människor i bygden. Även byggnadsmaterial, till exempel brädor och stockar, är ofta skänkta. Men handikapphissar, hörselslingor och moderna miljöanpassade kök fordrar kontanta medel som endast till en del mobiliseras i den lokalägande föreningen och hemkommunen. Statsbidraget till handikappanpassning, upprustning och nybyggnad av allmänna samlingslokaler är mer än väl motiverat.
I årets budgetproposition har regeringen skurit ner anslaget till allmänna samlingslokaler, från 29 miljoner kronor till 26,5. Motivet är att föra över pengar till demokrati- och folkrörelseforskning. Nog så angeläget, men vari ligger logiken i att ta pengarna från demokratins mötesplatser? Regeringen har tidigare skurit i samlingslokalbidraget, vilket förra budgetåret resulterade i att riksdagens kulturutskott höjde regeringens förslag på då 19 miljoner kronor till 29. Vi anser det anmärkningsvärt att samtidigt som den av regeringen tillsatta samlingslokalutredningen pågår, som bland annat skall se över bidragen och behoven av lokaler, föreslår regeringen neddragningar på redan otillräckliga bidrag.
Centerpartiet har under många år arbetat för att höja, inte minska, bidraget till allmänna samlingslokaler, och det tänker vi fortsätta med. I enlighet med vad Centerpartiet föreslår i annan motion föreslår vi att det ekonomiska stödet till allmänna samlingslokaler, för år 2003, skall uppgå till 40 miljoner kronor.
Det bör ges regeringen tillkänna.
Som vi tidigare påtalat pågår just nu en utredning om de allmänna samlingslokalerna. Utredningen skall ta reda på lokalernas tillgänglighet för föreningslivet och betydelse för närsamhället. Den skall redogöra för effekterna av det statliga stöd som idag finns till de allmänna samlingslokalerna och redovisa det samlade beståndet. Utredningen skall presenteras vid årsskiftet 2003/04.
Människors kulturvanor är mycket olika. Många har inte frihet att själva välja vilka kulturaktiviteter de skall ta del av. Långa geografiska avstånd och ovana att ta del av vissa kulturformer lägger hinder i vägen. Stor konst kan presenteras också i litet format. Det är nyckeln till att alla människor i sin egen närmiljö skall kunna möta kulturens mångfald. I målet för den statliga kulturpolitiken står att kulturen skall nå ut över hela landet. Skall detta vara möjligt krävs en god tillgång på välutrustade och ändamålsenliga allmänna samlingslokaler.
Vi anser och föreslår att samlingslokalutredningen bör erhålla tilläggsdirektiv och också belysa samlingslokalernas betydelse för kulturen. Det bör ges regeringen tillkänna.
|
Stockholm den 16 oktober 2002 |
|
|
Kenneth Johansson (c) |
Margareta Andersson (c) |