Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att länsmuseerna bör erhålla full kostnadstäckning för Kulturarvs-IT-satsningen.
Sedan 1999 bedrivs en försöksverksamhet kallat Kulturarvs-IT vid Sveriges länsmuseer samt några kommunala museer. Verksamheten, som syftar till att digitalisera museernas samlingar och göra dem sökbara via dator, riktar sig till arbetshandikappade personer som utför arbetet under ledning av en antikvariskt utbildad arbetsledare. De flesta museer har valt att arbeta med sitt fotomaterial, men några har valt föremålssamlingar.
Verksamheten har ”tre ben” att stå på. Det första är att skola in människor som aldrig varit i kontakt med arbetslivet på arbetsmarknaden, få dem att förstå och acceptera dess regler och villkor. Det andra är att göra museernas samlingar, vare sig det är foton eller föremål, enkelt sökbara för allmänhet och forskare samtidigt som vi, genom att föremålen kan beskådas på dataskärm, minimerar slitaget på samlingarna. Det tredje benet är ett resultat av de andra två; att få sköra människor att växa och stärka sitt självförtroende genom att utföra meningsfullt arbete och få åtminstone en del av sin utkomst genom eget arbete i stället för passiv försörjning som t ex pension.
Under den tid som gått har det visat sig att alla tre benen fungerar och blir allt starkare. Arbetsdisciplinen fungerar väl och assistenterna känner att de är delar av arbetslag; de har arbetskamrater. Samlingar registreras på ett allt bättre sätt och i allt snabbare takt. Några museer har lagt ut sina databaser på Internet, andra står i begrepp att göra det.
Arbetsledarna har hela tiden arbetat för att Kulturarvs-IT skall bli en permanent verksamhet och inte bara ytterligare ett av många projekt inom kultursektorn. Revisionsfirman KPMG gjorde en utvärdering i fjol och fann då att resultaten var så goda att man rekommenderade en förlängning med ett år syftande till en permanentning fr o m 2003. KPMG påpekade dock att detta inte kunde ske utan att museerna fick full kostnadstäckning.
I våras ställde arbetsledarna samman en skrivelse om vikten av en permanentning av försöksverksamheten. Denna skrivelse sändes till Statsrådsberedningen, Näringsdepartementet och Kulturdepartementet. Där påpekades även att för att det skulle vara realistiskt att fortsätta satsningen måste museerna få full kostnadstäckning. Även länsmuseernas samarbetsråd har påpekat detsamma.
I vårbudgeten lämnades inga klara besked, men det lämnades underhandsinformation som innebar att verksamheten skulle komma att permanentas. Man antog då att detta skulle ske med full kostnadstäckning. Man kan i budgetpropositionen under utgiftsområde 17 läsa att Kulturarvs-IT skall permanentas och personalen anställas av länsmuseerna. Vidare står det att assistenterna skall in i den vanliga verksamheten och ha avtalsenliga löner. Detta är naturligtvis helt riktigt. Vidare står att medel för verksamheten överförs till utgiftsområde 13. Där kan man se att de medel som överförs från utgiftsområde 17 är till för att täcka arbetsledarnas löner. Museerna får inget i extra anslag för att anställa assistenterna.
Det rör sig inte om stora pengar. När det räknas på en sänkning av lönebidraget från 100 % till 80 % och en höjning av assistenternas lön från nuvarande maxbelopp 13 700 kr till mer rimliga 15 000 kr per månad blir summan ungefär 340 000 kr per år och museum. Om man räknar med cirka 25 museer som berörs blir den årliga merkostnaden för staten 8,5 miljoner kronor. Förmodligen kommer inte hela den summan att utnyttjas då många assistenter även i fortsättningen kommer att ha 90 % eller 100 % lönebidrag, men även 8,5 miljoner är ett lågt pris för att upprätthålla den kompetens som byggts under dessa år, bibehålla assistenternas nyvunna självkänsla och kunna fullfölja registreringen av i första hand våra bildsamlingar. Min förhoppning är därför att kulturutskottet tar dessa synpunkter i beaktande under den nu pågående budgetprocessen och verkar för att medel anslås så att länsmuseerna (eller museer till vilka de delegerar verksamheten) får full kostnadstäckning.
|
Stockholm den 18 oktober 2002 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |