Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag så att minst 5 % av spelbolagsvinster till staten öronmärks för att betala vård av spelmissbrukare samt till forskning på området.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förändrade regler för marknadsföring av spel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av utvärdering av hur krögarna prioriterar uppsikten över spelautomaterna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda ungas ökande spelberoende och komma med förslag till preventiva åtgärder.1
1 Yrkande 4 hänvisat till SoU.
Redan på 1700-talet började man spela om pengar i Sverige. Från början var det ett nöje för överklassen på de svenska kurorterna. Senast vi hade ett internationellt kasino i Sverige var 1912 i Nynäshamn. Sedan har det dröjt 89 år innan det blivit möjligt med kasinospel i Sverige. Det första kasinot av modernt snitt grundades 1863 i den då lilla fiskebyn Monte Carlo. År 1931 legaliserades spel i den amerikanska delstaten Nevada och ökenbyn Las Vegas lycka var gjord. Samtidigt fick staten en viss kontroll över verksamheten och inte minst en del av intäkterna. Kasinospel anses numera vara ett respektabelt nöje som fortfarande är omgärdat med ett skimmer av lyx och flärd.
Efter åratal av diskussioner beslutade den svenska riksdagen 1999 att etablera internationella kasinon även i Sverige. Av vinsten ska pengar tillfalla idrotts- och folkrörelserna. Den 1 juli 2001 öppnade det första kasinot i gamla järnvägsstationen i Sundsvall och under de första veckorna kom 31 000 besökare. Kasinon har även öppnats i Malmö, Göteborg och kommer att öppnas i Stockholm. Intäkterna för spelandet i Sverige ger svenska staten åtskilliga miljarder årligen. Under första halvåret 2002 ökade omsättningen med hela 15 procent till cirka 8,7 miljarder kronor.
Att spela på kasino kan ses som ett oskyldigt nöje och är så för de allra flesta. I Sverige finns ett antal andra sätt att spela där inte samma kontroll- och regelsystem finns som på kasinon. Som exempel kan nämnas de icke kontrollerade lyckohjulen, pokermaskiner och andra spelmaskiner. Det finns även mycket illegalt spel i Sverige. Svenska Spel har tagit fram siffror på att fyra procent, eller 270 000 svenskar, någon gång varit på illegal spelklubb. Undersökningen visar att det är mest män i åldern 15–50 år som går till dessa klubbar. En jämförelse med tidigare undersökningar visar att det illegala spelandet ökar. Sammantaget beräknas det illegala spelet omsätta tre miljarder kronor per år i Sverige. Även brotten mot lotterilagen ökar. År 1999 polisanmälde Lotteriinspektionen åtta fall av brott mot lagen, år 2000 anmäldes cirka 90 fall. Det handlar om olagligt automatspel som förekommer i stor utsträckning.
Det är nödvändigt att Sverige får ett regelverk för hur våra spel ska marknadsföras och på vilket sätt det kan ske. Nu finns planer på att de fyra stora spelbolagen, Svenska Spel, ATG, Folkspel och A-lotterierna, ska enas om etiska regler för att marknadsföra spel. Bland annat kommer förhoppningsvis förslag om att öronmärka spelbolagsvinster till staten för att betala vård av missbrukare. Bakgrunden är insikten om att alltfler riskerar att bli spelmissbrukare. Nära 2 000 behöver snabb vård. Aktuell forskning inom området som presenterades under spelbranschens årliga möte i Visby visar att cirka
1 800 svenskar är i behov av omedelbar vård. Spel är för de allra flesta bara underhållning, men alltför många och i alltför ung ålder råkar illa ut, vilket måste motverkas. I Danmark har man från och med i år avsatt 5 procent av omsättningen till forskning och behandling. Deras metod skulle enkelt kunna överföras till svenska förhållanden. I Grekland har man gått så långt att man godkänt en lag som gör det förbjudet att spela dataspel på offentliga platser. Sverige borde åtminstone se till att vi har en lagstiftning som förbjuder reklam för spel som man vet innebär ökade risker, till exempel de populära värdeautomatspelen Jack och Miss Vegas.
Jack Vegas-maskinerna infördes av Svenska Spel på uppdrag av regeringen för att dra in pengar till meningsfull fritid för barn och ungdom. I själva verket betalar ungdomar som redan tidigare ofta har problem genom sitt spel en skatt till medelklassens ungdomar. Vegasautomaterna drar in mycket pengar till föreningslivets ungdomsverksamhet. Överskottet är öronmärkt för detta. Under år 2001 fick de dela på 580 miljoner kronor. Det som inte framkommer särskilt ofta är att det är just ungdomar under 18 år som spelar på dessa apparater och som står i riskzonen att bli spelberoende. De som är hårdast utsatta är mycket unga människor. Enligt professor Sten Rönnbergs undersökning är de mest utsatta pojkar i åldern 15–17 år och ofta har dessa utländsk bakgrund. Dessa ungdomar söker inte hjälp för sitt spelberoende, vilket innebär att de drabbas mycket hårt. De säljer saker från sina föräldrar för att finansiera sitt spelberoende och hamnar så småningom i kriminalitet för att finansiera spelverksamheten.
Spelberoendet är en besatthet som är starkare är alkoholism, säger Ove Ytterberg som arbetar med rehabilitering av spelmissbrukare i Gävle. Han säger vidare att spelautomaterna är de farligaste. Även om man spelat på trav, stryktips, bingo eller andra spelformer så blir beroendet starkast den dag man börjar spela på spelautomater. Detta har bland annat med tillgänglighet att göra. Spelautomaterna kan man spela på 12 timmar om dagen. Detta visar sig också i omsättningen: 7 000 spelautomater omsätter 3,7 miljarder årligen – mer än både triss, lotto och V75.
Det är tid att låta vinst betala vård. Om vi inte tar problemet på allvar kan det snabbt skena i väg. I dag finns bara några få vårdplatser för att ta hand om dem som drabbas av spelberoende. Landsting och kommuner vill inte dra på sig nya kostnader. För att snabbt få resultat är det inte orimligt att tänka sig att en del av de uppåt nio miljarder som staten får in via spelandet öronmärks för vård.
Även om många unga sannolikt börjar med enklare spel är risken uppenbar att de så småningom fastnar i alltmer avancerade spelformer där stora summor pengar omsätts. Minst 150 000 svenskar anses vara spelberoende och antalet ökar för varje dag. Uppskattningar gjorda av olika forskare antyder att cirka 40 000 är svårt spelberoende. De legala statskontrollerade spelen omsatte omkring 40 miljarder kronor år 2001. I Sverige lägger folk mer pengar på spel än i de övriga nordiska länderna. 1998/99 lade svenskarna 1,4 procent av de totala konsumtionsutgifterna på spel. I Norge var siffran 1,0, i Finland 0,8 och i Danmark 0,7 procent.
För spelberoende i Sverige finns få behandlingsverksamheter, samtidigt som det är svårt att få socialtjänsten att bistå med pengar till behandlingen. För att komma till rätta med spelberoende måste dessa människor få hjälp med att förstå sitt spelberoende och komma till insikt om det svåra beroendet. Det är olyckligt att det i dag inte finns vare sig resurser eller tillräckligt med specialinriktade behandlingshem som kan hjälpa dem som blir svårt spelberoende.
Vissa spelberoende är så unga som tolv år. Den stora tillgången till spel kombinerat med känslor av nedstämdhet och depression är inkörsporten visar ny forskning. Mer än 75 000 svenska ungdomar är spelberoende eller löper risk att bli det. En större andel bland de spelberoende ungdomarna konsumerar alkohol och droger än bland andra ungdomar. Kännetecknet för dem som fastnar i spelberoende är att de är nedstämda och deprimerade på ett sätt som de skulle behöva professionell hjälp med. Det är viktigt att vi upptäcker och uppmärksammar dessa ungdomar och ger dem stöd och hjälp att komma ur sina spelberoenden.
Spel på enarmade banditer och penningautomater förbjöds 1979. Lagen berörde inte lyckohjul, där vinsten inte betalas ut direkt från automaten, utan hämtas hos personalen efter spelets slut. Lagen skärptes dock 1997 till att också omfatta lyckohjul. Efter detta har olika domar i två hovrätter visat att tillägget om lyckohjulet inte gäller eftersom en sådan lagändring måste notifieras, det vill säga anmälas till EU-kommissionen redan på förslagsstadiet. I fallet med lyckohjulen gjordes ingen notifiering. Däremot har Finansdepartementet i ett yttrande hävdat att när det gällde lyckohjulen behövdes ingen notifiering, eftersom det bara handlade om ett förtydligande av lagtexten. I maj månad 2001 aktualiserades ärendet då polisen slog till mot en spelhåla i södra Sverige och beslagtog spelautomater. Åklagaren tvingades häva beslaget på grund av att den lag åklagaren stödde sig på inte gällde. Efter det har regeringen lämnat in en notifiering om lyckohjul och lagändringen börjar gälla från och med årsskiftet 2001/2002. Detta exempel visar på vikten av att regeringen har en klar och tydlig lagstiftning om spel och att denna lagstiftning följs upp med utvärderingar. Det är också viktigt att det finns tydliga riktlinjer då det gäller åldersgräns för spelande, för att motverka att alltfler yngre människor hamnar i spelberoende och att dessa åldersgränser efterlevs.
I dag är det alltför många ungdomar under 18 som spelar på automaterna/lyckohjulen. Att detta kan ske beror på att automaterna inte alltid står under uppsikt. Det är visserligen så att de krögare som inte följer reglerna ska bli av med licensen men detta fungerar knappast i verkligheten, vilket är oacceptabelt.
Gävleborgs län toppar listorna i jämförelse med övriga delar av landet då det gäller vilka medborgare som spelar mest på olika vinstgivande spel. I genomsnitt spelar en gävleborgare för cirka 4 173 kronor per person och år. Detta behöver inte väcka någon oro om det inte var så att spelberoende bland de unga ökar dramatiskt, samtidigt som spelandet börjar i allt lägre ålder. Under första halvåret 2002 ökade Vegasspelen i Gävleborg med 60 procent. Lättillgängliga automater och så kallat kreditspel möjliggör för unga människor att spela långt över sin ekonomiska förmåga.
En forskningsrapport från Växjö visar att utsatta ungdomar blev mer utsatta under 1990-talet. Förändringar i samhället slog hårt mot redan socialt, ekonomiskt och kulturellt utsatta ungdomar. Om dessa ungdomar upplever att de inte känner meningsfullhet med livet och tillvaron, finns risk att fler lockas in i exempelvis spelberoende. Staten måste ta ett större ansvar för satsning på forskning kring spelberoende och kopplingen mellan ungas spelberoende och ungas utsatthet under 1990-talet samt komma med förslag till preventiva åtgärder.
|
Stockholm den 14 oktober 2002 |
|
|
Ragnwi Marcelind (kd) |