Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om textade program i TV.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hjälpmedel för hörselskadade i allmänna lokaler.
Ungefär 12 % av svenska folket har, i varierande grad, nedsatt hörsel, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det totala antalet hörselskadade i Sverige – personer med nedsatt hörsel, vuxendöva, personer med svår tinnitus, personer med Ménière samt ljudöverkänsliga – uppgår därmed till över en miljon människor.
Cirka 600 000 personer behöver text i TV och annan visuell information. I denna grupp ingår framför allt vuxendöva samt personer som bär hörapparat. Ju mer störande bakgrundsljud TV-programmen har och ju mer buller som förekommer ute i samhället, desto fler behöver denna hjälp.
Många hörselskadade utestängs från svensk TV. Endast cirka 30 % av de svenskspråkiga programmen textas. Hörselskadade stängs därmed ute från nyheter, sportsändningar, kulturprogram, debattprogram samt barnprogram. Detta är inte tillfredsställande. Hörselskadades riksförbund kräver att minst 60 % av alla svenskspråkiga program textas senast år 2005 samt att 100 % textas år 2010. Detta är en fullt berättigad begäran, och arbetet med att nå målen måste påbörjas omgående.
Att vara hörselskadad innebär även att man är beroende av hjälpmedel i form av att det finns t.ex. hörselslingor och tillgång till hörselapparater i offentliga samlingslokaler. Dessa är hjälpmedel som saknas i alltför stor utsträckning i våra allmänna lokaler. Inte ens i Sveriges riksdags egna lokaler fungerar hjälpmedel för hörselskadade tillfredsställande.
I den satsning som nu har påbörjats för att tillgänglighetsaspekten i vårt samhälle skall fungera bör de hörselskadades problem uppmärksammas och åtgärdas. Medel måste avsättas för dessa ändamål i budgeten.
|
Stockholm den 9 oktober 2002 |
|
|
Rigmor Stenmark (c) |