Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett arameiskt bibliotek.
Biblioteken har sina rötter i sockenbiblioteken och folkbildningen. Genom utvidgade arbetsuppgifter och ökade resurser kom folkbiblioteken att utgöra en viktig resurs i samhället för bildning och upplysning. Folkbiblioteken i modern form skapades under 1950- och 1960-talet. Till den allra största delen finansieras folkbiblioteken av primärkommunen, men de får även bidrag från till exempel Kulturrådet, landstingen och andra myndigheter. Biblioteken stimulerar till läsande och erbjuder fri tillgång till information, fungerar som mötesplats för alla och spelar en viktig roll för utbildning på alla nivåer. Biblioteken bidrar till att garantera yttrandefrihet och yttrandemöjligheter, fri åsiktsbildning och kunskapsförmedling. För minoritetsspråk utan nationellt ansvarstagande är språket tätt knutet till demokratiutvecklig och mänskliga rättigheter. Arameiskan är ett unikt historiskt språk som Sverige i dag har ett ansvar för. Ett stöd till skapandet av ett arameiskt bibliotek kan komma att få en roll i arbetet för att stärka de kulturella och religiösa rättigheterna i Turkiet, ansökarland till EU.
Ett arameiskt bibliotek, en politiskt obunden och ej församlingsbunden, institution med uppgift att värna om yttrandefriheten bör efter nationell förebild bildas i Sverige. Biblioteket bör ha som uppgift att samla, bevara, tillhandahålla och sprida arameisk litteratur, sträva efter utökat samarbete mellan olika kulturella institutioner, såväl i ursprungsländerna som i andra länder som har boksamlingar och skriftliga handlingar, samt stimulera till kontakt med andra som bedriver biblioteksverksamhet. Arameiska biblioteket bör omfatta de kända förekommande dialekterna inom språkområdet.
Ett arameiskt bibliotek bör innehålla skönlitteratur, facklitteratur, undervisningsmateriel, arkivmaterial och religösa skrifter samt barnböcker, och bör på sikt omfatta även omfatta majoriteten av tryckt material om assyrier/syrianer och kaldéer. Till det kan läggas en artikeldatabas efter samma struktur som den universiteten använder sig av. Behovet av insamlat material som registreras och systematiseras enligt vedertagna regler är stort. Ett sådant förfarande skulle i sin tur även möjliggöra ett aktivt målmedvetet informationsarbete genom Internet.
Genom förutsättningar för donationer, samling av material som i dag är spritt och inköp ser jag en god grund för en rimlig takt för uppbyggnaden av ett arameiskt bibliotek. Med stöd av och i samarbete med assyrier/syrianers och kaldéernas organisationer och kyrkor i Sverige spelar kommunala bibliotek, länsbibliotek och Sveriges Allmänna Biblioteksförening en viktig roll för uppbyggnaden av ett arameiskt bibliotek. Vidare ska det ingå i arameiska bibliotekets arbetsområde att ansvara för bevakning av utgivning av böcker om och av assyrier/syrianer och kaldéer i syfte att göra litteraturen tillgänglig för bibliotekets besökare. Arameiska biblioteket bidrar till att stärka assyrier/syrianers och kaldéers identitet och språkutveckling och skulle möjliggöra forskning.
|
Stockholm den 16 oktober 2002 |
|
|
Carina Hägg (s) |
Yilmaz Kerimo (s) |