Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana ändringar i lagen (1989:14) om TV-avgift att TV-avgiften blir frivillig i enlighet med vad som anförs i motionen.
I dag måste alla med TV-innehav betala TV-avgift. Avgiften är kopplad till TV-innehavet. SVT:s sändningar och programverksamhet finansieras på detta sätt. De medborgare som själva önskar välja ett större utbud via satellit eller kabel betalar ytterligare avgifter för detta. Det är för en TV-tittare i dag inte möjligt att välja bort SVT:s programutbud och därmed inte heller slippa betala avgift för detta. I detta avseende är TV-avgiften därför snarare att betrakta som en obligatorisk skatt på varje TV-innehavare. Det faktum att man köper en TV-apparat är numera faktiskt inte liktydigt med att man önskar SVT:s programutbud. I detta avseende har inte den förda avgiftspolitiken anpassats till dagens verklighet, utan skall ses mer som en kvarleva från TV:s uppbyggnadsperiod och barndom.
Med dagens teknik måste det vara möjligt att spärra SVT:s utbud för dem som vill välja bort dessa kanaler. Slutsatsen är att det måste bli möjligt för medborgarna i Sverige att kunna välja bort SVT och därmed också slippa TV-avgiften. För att skapa ett system där TV-avgiften endast betalas av dem som vill se på SVT:s sändningar krävs alltså en ändring av lagen om TV-avgift. Det krävs vidare att bestämmelser införs som innebär att SVT:s sändningar på något sätt bara görs tillgängliga för sådana TV-innehavare som, till exempel genom ett abonnemang med fast månadsavgift eller ett så kallat ”pay per view-system,” önskar sådan tillgänglighet.
|
Stockholm den 7 oktober 2002 |
|
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |