Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statsbidraget till sverigefinländarnas riksarkiv.
Enligt officiell statistik lever idag 430 000 personer med finsk bakgrund i Sverige. Denna statistik är långt ifrån tillfredsställande då det antagligen bor ännu flera personer med samma kulturella bakgrund i vårt land.
Sverigefinländarna är landets största minoritet, en grupp med stark känsla för den egna identiteten och med en utpräglad kampvilja i försvaret av de egna rättigheterna. Sverigefinländarna upplever ofta de attityder som de möter, i kontakt med olika svenska myndigheter och organisationer, som i bästa fall likgiltiga och i värsta fall oförmögna att förstå minoritetens önskemål och behov. Missmod och besvikelser präglar ofta denna etniska grupps attityder gentemot sitt andra hemland. Det är inte acceptabelt, framförallt med tanke på finlandssvenskarnas situation i vårt östra grannland. Att skapa en vardag rik på möjligheter för alla minoriteter är ett av socialliberalernas viktigaste politiska mål; att landets största minoritet, sverigefinländarna, ska se sina viktiga projekt förverkligade är alltså ett prioriterat mål för Folkpartiet liberalerna.
För alla minoriteter är rätten till egna minnen och rätten till det egna förflutna en av de viktigaste mänskliga rättigheterna. Därför betraktar sverigefinländarna sitt riksarkiv som avgörande för gruppens vardag och för utvecklingen av den egna kulturen i Sverige. Arkivet utgör en viktig tvåspråkig kulturbärare – här samlas också material om finlandssvenskarnas förflutna och nutid – och en plattform för vidareutveckling av en egen kultur i framtiden. Denna verksamhet startade 1977 i Finlandshuset i Stockholm. Fortfarande 25 år efter dess bildande förs kampen för överlevnad.
I Finland har den svenskspråkiga befolkningen grundlagsskyddade rättigheter till egna starka kulturinstitutioner. Motsvarande skydd saknas i Sverige för landets sent erkända minoriteter. Den svenska regeringen har lovat att utreda fördelningen av statligt stöd till minoriteternas kulturverksamhet och arkivverksamhet. Utredningen ”Arkiv för alla – nu och i framtiden”, SOU 2002:78, har nu lagt fram sina slutsatser. Utredaren Kari Marklund konstaterar att sverigefinländarnas riksarkiv är att betrakta som avancerat, i jämförelse med de satsningar som olika minoriteter gör på detta område. En annan slutsats är att arkivet inte kan överleva utan väsentligt förbättrad ekonomi. Utredningens rekommendationer är att utöka personalens antal till tre anställda istället för dagens enda och det rekommenderas vidare ett stöd på 1,6 milj.kr. per år.
Det är viktigt att påpeka att det finländska riksarkivets svårigheter är akuta. Budgeten för hela verksamheten ligger på 600 000 kr per år, och en stor del av den summan kommer från enskilda årsavgifter. Statsbidraget täcker 217 000 kr, ett belopp som räcker för att hålla arbetet igång under högst tre månader.
Folkpartiet liberalerna har redan föreslagit förbättringar för minoriteters kulturer. Vi anser att det är nödvändigt att statsbidraget för sverigefinländarnas riksarkiv höjs redan innan en statlig proposition kommer med sina förslag. Verksamheten behöver en någorlunda sund ekonomi också under den tid som krävs för att förbereda en proposition och behandla den i riksdagen. Detta bör riksdagen tillkännage regeringen.
|
Stockholm den 9 oktober 2002 |
|
|
Ana Maria Narti (fp) |