Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av konkreta åtgärder mot spelmissbruk.
Riksdagen beslutar tillåta skicklighetsspel i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte vidta ytterligare åtgärder för att förbjuda utländska spelbolag i Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning kring det statliga spelmonopolet.
De senaste åren har spelmarknaden i Sverige vuxit mycket snabbt. Inte bara staten är en stor aktör på marknaden. Genom Internet har spelandet också ökat. Även om det inte finns någon säker statistik på området är det nog rimligt att tro att det Internetbaserade spelandet omsätter stora summor pengar. Dessutom har några utländska spelbolag etablerat sig rent fysiskt i Sverige också, t.ex. Ladbrokes.
Behovet av att kontinuerligt se över den svenska spelmarkanden, dess regler och förutsättningar blir mot bakgrund av de senaste årens utveckling centralt. Vi välkomnar därför regeringens proposition och kan konstatera att det finns delar i den som tyder på att regeringen förstått vikten av att anpassa sig till verkligheten och inte tvärtom.
Vi har dock några synpunkter på propositionen.
Vi vill redan nu klargöra att vår utgångspunkt är att nettoresultatet från det statliga spelmonopolet i än större utsträckning än i dag skall gå till föreningslivet i form av t ex idrottsklubbar och ungdomsorganisationer. Vi kommer att återkomma till detta i samband med höstens budgetproposition. Men som sagt vill vi redan nu avisera en vilja att öka stödet till idrott och ungdomar.
Som regeringen konstaterat finns det ca 100.000 människor i vårt land som är så kallade spelmissbrukare. Siffran är några år gammal, och mycket talar väl för att antalet har ökat ytterligare.
Ett av de bärande argumenten för att spelverksamhet i ett stort antal länder, alltså inte bara i Sverige, är ett statligt monopol är just att man anser att det är viktigt att det också finns ett socialt ansvar och att staten är en garant för detta. Detta är en svår balansgång, eftersom staten ju också har ett intresse av att vi spelar eftersom det generar inkomster. Å ena sidan skall alltså företag som ATG och Svenska Spel förmå oss att spela mer, å andra sidan skall de se till att detta inte leder till missbruk. Vi anser att det är centralt att staten också tar detta ansvar. Mot den bakgrunden är det otillfredsställande att regeringen så länge varit så vag i sin beskrivning av vilka åtgärder som måste vidtas. Avsnittet som behandlar spelmissbruk är mer konkret än tidigare men består fortfarande av formuleringar som att regeringen avser eller vill skapa förutsättningar eller att regeringen skall återkomma. Frågan är inte ny, och det borde ha varit självklart, i skenet av de senaste årens debatt i frågan, att regeringen i samband med denna proposition också kommit med konkreta förslag. Regeringen aviserar dock att den tänker återkomma i samband med höstbudgeten med förslag på åtgärder. Vi vill bara understryka att så också bör blir fallet. Vi menar att de förslag som kommer måste innehålla förslag på former för ett nära samarbete med och stöd till de frivilliga organisationerna och ideella föreningarna som vänder sig till spelmissbrukare likväl som till forskning inom området.
Den senaste Spel- och lotteriutredningen föreslog att det skulle bli tillåtet med så kallade skicklighetsspel. I propositionen avvisar regeringen detta förslag med hänvisning till att Lotteriinspektionen fått i uppdrag att kartlägga den svenska marknaden för spelautomater och att man nu inte vill öka antalet spel. Vi delar inte regeringens syn och menar att skicklighetsspel bör tillåtas som utredningen föreslog.
Som vi nämnde inledningsvis har utländska spelbolag etablerats på den svenska spelmarknaden. Verksamheten är riktad mot den svenska marknaden men själva spelandet äger rum utomlands, i t.ex. London eller på Malta. Regeringen skriver i propositionen att den skall försöka hindra dessa företag från att fortsätta sin verksamhet. Vi ser inte att detta är vare sig nödvändigt eller möjligt. Verksamheten är, och kommer med all sannolikhet alltid att vara, begränsad. Inte minst med hänsyn tagen till vilken form av spel som dessa företag främst erbjuder, d v s vadslagning. Åtgärdernas eventuella karaktär kommer inte att stå i proportion till dess eventuella effekter. Vi avvisar således detta.
Som tidigare konstaterats är spelmarknaden i Sverige i dag i princip ett statligt monopol. Det finns skäl för detta som också nämnts. Men samtidigt vet vi att monopol aldrig är av godo. Vi anser att frågan om att bryta upp dagens monopol bör bli föremål för en utredning. Helt förutsättningslöst bör frågan bli föremål för en studie. Vi har inte tagit ställning om vi anser att det statliga monopolet skall ersättas eller ej. För ett sådant ställningstagande behövs en noggrann studie av eventuella för- respektive nackdelar. Mot den bakgrunden menar vi att regeringen skyndsamt bör tillsätta en sådan utredning.
Stockholm den 1 april 2003 |
|
Kent Olsson (m) |
|
Lena Adelsohn Liljeroth (m) |
Tobias Billström (m) |
Anna Ibrisagic (m) |
Margareta Pålsson (m) |
Henrik Westman (m) |
Anna Lindgren (m) |