Utvärdering av personvalsinslaget

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om personvalsinslaget och behovet av en utvärdering.

Motivering

Systemet med personvalsinslag har nu verkat i två riksdagsval och i två val till Europaparlamentet. Syftet med förändringen av valsystemet var att öka det personliga inslaget i politiken och ge väljarna en bättre möjlighet att påverka vilka politiker som tar plats i beslutande församlingar.

Nu kan konstateras att cirka en tredjedel av väljarna använder kryssmöjligheten, och det tolkas på många olika sätt. Själv anser jag att det finns inneboende motsättningar i systemets utformning som gör att både partier och väljare känner sig osäkra.

Många debattörer anser att det är partiernas ”fel” att inte fler använder kryssmöjligheten därför att man inte för fram kandidater som står långt ned på valsedeln. Detta är en av de största inneboende motsättningarna. Ett parti som i en lång process med nomineringar, ibland provval, och medlemsbeslut bestämt sig för en viss prioritering kan väl knappast förväntas använda sina resurser i valrörelsen till att arbeta för en annan listordning. Självklart har man ett ansvar för att väljarna får adekvat information om alla kandidater på listan, men att aktivt driva kampanjer med medlemmarnas pengar för att nå ett annat resultat än vad som demokratiskt beslutats är orimligt.

Finansieringen av personvalskampanjer är i högsta grad känslig. Hittills har öppenheten om kampanjmedel reglerats av överenskommelser mellan partierna, men blotta misstanken om att intresseorganisationer eller kommersiella intressen ”finansierar” en riksdagsledamot väcker en lång rad betänkligheter. Även om det sker en öppen redovisning kan man inte komma ifrån att misstanken om jäv och företrädarskap får näring.

Många väljare uppger att de inte kryssar av den anledningen att de är nöjda med listan så som respektive parti satt samman den. Det är väl ingen orimlig tanke att tro att många väljare anser att det är rimligt att de som är partiaktiva och medlemmar har en bättre kunskap om de olika kandidaternas företräden och att den interna partiprocessen komponerar listor där helheten, kvinnor – män, unga – gamla, etc. beaktas. Ett problem är den utbredda missuppfattningen bland många väljare att ett kryss på första namnet också är ett godkännande av hela listan. En möjlighet att överväga vore om det skulle finnas en möjlighet att i en särskild ruta kryssa för listan som helhet och att de kryssen då vägdes in för de kandidater som står på listan.

Det tidigare systemet – att kunna stryka namn – saknas av många väljare. Många menar att de delar ett partis politik, att de vill ha de företrädare som partiet föreslagit, men faktiskt inte har förtroende för en eller flera av dem. Idag finns inte möjligheten att ge uttryck för detta.

De iakttagelser jag redovisat ovan och många andra debattinlägg om personvalsinslaget gör det enligt min mening angeläget att nu utvärdera detsamma.

Stockholm den 18 oktober 2002
Leif Jakobsson (s)