Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem.
I regeringens proposition Nationella minoriteter i Sverige, 1998/99:143, konstateras att ”de nationella minoriteterna bör ges möjlighet till inflytande och samråd i frågor som berör dem.”
I Sveriges rapport till Europarådet om ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (rapport avgiven i enlighet med ramkonventionens artikel 25, punkt 1) skriver regeringen vidare: ”Inflytande och delaktighet för de nationella minoriteterna är av stor betydelse inom minoritetspolitiken. Särskilda åtgärder har vidtagits för att stödja minoriteternas möjlighet till inflytande. Bland annat hålls regelbundet samrådsmöten med företrädare för regeringen och minoriteternas organisationer. Särskilda medel har också tilldelats organisationer som företräder nationella minoriteter för att öka deras möjligheter till inflytande i frågor som berör dem.”
Inflytande och samråd mellan beslutsfattarna och företrädare för minoriteternas organisationer är således en viktig del av minoritetspolitiken. För att de nationella minoriteterna skall kunna bära sitt ansvar i dialogen skall deras organisationer garanteras ekonomiska och personella resurser. De nationella minoriteterna skall ha likvärdiga demokratiska möjligheter att påverka sin situation i det svenska samhället.
För närvarande ger Näringsdepartementet sex minoritetsorganisationer ett årligt bidrag på sammanlagt 1 550 000 kronor. Till exempel Sverigefinländarnas delegation, vilken företräder uppskattningsvis 300 000 finsktalande, erhåller årligen 290 000 kronor för sitt uppdrag.
Näringsdepartementet har nyligen tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att se över stödet till organisationer som företräder nationella minoriteter samt stödet till organisationer som främjar integration. I direktiven konstateras följande: ”Flera av minoriteternas organisationer har inte tillräckliga medel för att tillvarata gruppens intressen.”
Majoriteten av beslut som berör de nationella minoriteterna fattas kommunalt. I flertalet fall har lokala intresseorganisationer och samarbetsgrupper mött oförståelse för sina frågor eftersom informationen om den nationella minoritetspolitiken inte nått lokala beslutsfattare.
Den nationella minoritetspolitiken berör hela landet och alla samhällsnivåer. Därför är det av stor vikt för politikens konkreta genomförande att beslutsfattare på alla samhällsnivåer är väl informerade om innebörden i riksdagsbeslutet i frågan och om de skyldigheter som Sveriges ratificering av Europarådets minoritetsspråks- och ramkonvention medför. Även beträffande information handlar det om demokratiska rättigheter för de nationella minoriteterna, dvs. att även regionalt och lokalt på lika villkor kunna föra en dialog i frågor som berör dem.
Med hänvisning till detta anser vi
att minoriteternas organisationer garanteras tillräckliga ekonomiska resurser i framtiden för att på jämlika villkor kunna ansvara för uppdraget som intressenter för sina respektive minoritetsgrupper,
att regeringen ansvarar för att information innehållet i och konsekvenserna av den nationella minoritetspolitiken får genomslag även lokalt och regionalt.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Paavo Vallius (s) |
|
|
Sinikka Bohlin (s) |
Raimo Pärssinen (s) |
|
Barbro Hietala Nordlund (s) |