Riksdagen beslutar att 4 kap. 8 §, 10 kap. 3 §, 10 kap. 4 § samt 10 kap. 9 § riksdagsordningen skall ges lydelse i enlighet med motionen.
|
Riksdagsstyrelsens förslag |
Förslag i denna motion |
|
4 kap. 8 § |
|
|
Ett utskott får bereda ett annat utskott tillfälle att yttra sig i ett ärende eller en fråga som berör detta utskotts ämnesområde. Innan ett utskott avger ett betänkande med förslag i ett ärende som väckts inom riksdagen, skall finansutskottet beredas tillfälle att yttra sig, om förslaget kan innebära mer betydande framtida återverkningar på de offentliga utgifterna och inkomsterna. Om minst fem av ledamöterna i ett utskott begär det, skall utskottet inhämta ett yttrande enligt första stycket. Detsamma skall gälla om en sådan begäran framställs utan samband med behandlingen av ett ärende, om frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet får avslå en begäran om ett yttrande, om den framställts vid behandlingen av ett ärende och utskottet finner att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet skall i så fall i sitt betänkande redovisa skälen till att begäran har avslagits. Ett utskott får komma överens med ett eller flera utskott att bereda ett ärende gemensamt genom deputerade i ett sammansatt utskott. |
|
|
Ett utskott får bereda EU-nämnden tillfälle att yttra sig i ett ärende eller i en fråga som berör nämndens område. Ett utskott får avge yttrande till EU-nämnden. |
|
|
10 kap. 3 § |
|
|
Utskotten skall följa arbetet i Europeiska unionen inom de ämnesområden som för varje utskott anges i 4 kap. 4–6 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser. Beträffande statliga myndigheters skyldighet att lämna upplysningar till utskotten finns bestämmelser i 4 kap. 11 §. |
|
|
Ett utskotts möjlighet att avge yttranden till EU-nämnden regleras i 4 kap. 8 §. EU-nämnden får bereda ett utskott tillfälle att yttra sig i en fråga som berör detta utskotts ämnesområde. |
|
|
10 kap. 4 § |
|
|
För varje valperiod skall riksdagen inom sig tillsätta en nämnd för Europeiska unionen (EU-nämnden) som skall samråda med regeringen i frågor som gäller Europeiska unionen. |
För samråd enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall riksdagen för varje valperiod inom sig tillsätta en nämnd för Europeiska unionen (EU-nämnden). |
|
EU-nämnden skall bestå av ett udda antal ledamöter, lägst femton. |
|
|
10 kap. 9 § |
|
|
Protokoll skall föras vid sammanträden med EU-nämnden. |
|
|
Stenografiska uppteckningar skall göras över vad som yttras vid nämndens överläggningar med regeringen. |
Stenografiska uppteckningar skall vid sammanträde med nämnden föras över vad som yttras vid nämndens överläggningar med regeringen. |
Riksdagsstyrelsen föreslår att det i riksdagordningen skall anges att ett utskott får bereda ett annat utskott tillfälle att yttra sig i ett ärenden eller en fråga som berör detta utskotts beredningsområde (förs. 2002/03:RS1 s. 11, 4 kap. 8 §). Detta är en välkommen reglering.
Det skall i detta sammanhang påpekas att EU-nämnden regelmässigt bereds tillfälle av utrikesutskottet att yttra sig över regeringens årliga EU-skrivelse. Vi vill vidare erinra om att Riksdagskommittén framhöll att utskotten kan yttra sig skriftligt till EU-nämnden. Riksdagskommittén anförde (förs. 2000/01:RS 1 s. 131 f.):
Utskotten kan också yttra sig skriftligt till nämnden. Detta kan vara en form som kan användas när ett utskott vill göra en markering utan att utskottet och riksdagen binder sig vid klara ställningstaganden. Det kan röra sig om den mer övergripande inriktningen som man vill uttrycka sin syn på utan att ta ställning till alla enskildheter. Denna form bör användas framför allt för större frågor. Som konstitutionsutskottet påpekat bör utskotten kunna överlämna formella yttranden till EU-nämnden både på nämndens begäran och på eget initiativ (bet. 1994/95:KU22 s. 22). EU-nämnden kan alltså begära ett yttrande i en fråga där nämnden uppfattar att det vore värdefullt att få ta del av berört utskotts synpunkter i skriftlig form.
Skriftliga yttranden kan vara ett sätt för ett utskott att agera förhållandevis snabbt och smidigt. I likhet med vad som gäller för utskottsinitiativ kan frågor väckas och synpunkter framföras oberoende av allmänna motionstiden. Ett yttrande kan således ge partierna möjlighet att i utskotten aktualisera frågor som inte varit kända under allmänna motionstiden. EU:s tidsrytm är inte anpassad efter riksdagens, vilket innebär att smidiga former kan behövas i arbetet med EU-frågor.
Ett yttrande bör normalt ha samma form som yttranden mellan utskott har i dag, även om man för vissa frågor kan tänka sig t.ex. ett kort protokollsutdrag. EU-frågans läge i beslutsprocessen är en aspekt som bör beaktas när ett utskott avgör om det skall avge ett yttrande till EU-nämnden eller välja någon annan form för hanteringen av frågan. Det kan vara mindre motiverat med ett yttrande till EU-nämnden i frågor som huvudsakligen hanteras som t.ex. informationspunkter från kommissionen än när t.ex. en gemensam ståndpunkt skall antas. Samtidigt skall erinras om att frågorna kan komma upp på ministerrådet – och därmed i EU-nämnden – under i stort sett alla led av beslutsprocessen och att det är viktigt att komma in tidigt i processen för att kunna påverka. Om en fråga föranleder yttranden från flera utskott torde en samordning av ställningstagandena kunna förutsättas ske i respektive partigrupp.
Yttrandet blir ett stöd för nämnden i samrådet med regeringen, och när frågan återkommer senare på rådets dagordning – de flesta frågor behandlas flera gånger i rådet – har nämnden yttrandet att utgå från. Det bör enligt vår uppfattning stå nämnden fritt att avgöra hur yttrandet skall behandlas. …
Konstitutionsutskottet och riksdagen ställde sig bakom Riksdagskommitténs förslag (bet. 2000/01:KU23, rskr. 273–276). Som framgår av citatet från Riksdagskommittén ansåg konstitutionsutskottet redan under riksmötet 1994/95 att utskotten bör kunna överlämna formella yttranden till EU-nämnden både på nämndens begäran och på eget initiativ. Det kan nämnas att konstitutionsutskottet hösten 2000 yttrade sig till EU-nämnden om Kommissionens förslag om allmänhetens tillgång till EU-institutioners handlingar (yttr. 2000/01:KU3y).
Det är således rimligt att också yttranden mellan utskott och EU-nämnden regleras i riksdagsordningen i samband med den modernisering som nu föreslås av riksdagsstyrelsen. Yttranden kan komma till stånd på både EU-nämndens och berört utskotts initiativ. Detta bör regleras i ett nytt fjärde stycke i den föreslagna 4 kap. 8 §:
Ett utskott får bereda EU-nämnden tillfälle att yttra sig i ett ärende eller i en fråga som berör nämndens område. Ett utskott får avge yttrande till EU-nämnden.
Den av riksdagsstyrelsen föreslagna rubriken till 4 kap. 8 § (Samarbetet mellan utskotten) bör eventuellt kompletteras med orden ”och EU-nämnden”.
I 10 kap. 3 § bör följande text tas in som ett nytt tredje stycke:
Ett utskotts möjlighet att avge yttranden till EU-nämnden regleras i 4 kap. 8 §. EU-nämnden får bereda ett utskott tillfälle att yttra sig i en fråga som berör detta utskotts ämnesområde.
Eftersom EU-nämnden inte hanterar formella riksdagsärenden räcker det att lagtexten anger att EU-nämnden får bereda ett utskott tillfälle att yttra sig i en fråga (och inte dessutom i ett ärende). Genom att ordet ”ämnesområde” väljs ansluts till ordvalet i 10 kap. 3 § första stycket.
Enligt den gällande lydelsen av 10 kap. 4 § första stycket riksdagsordningen skall för samråd med regeringen i frågor som gäller Europeiska unionen riksdagen inom sig tillsätta en nämnd för Europeiska unionen (EU-nämnden).
Riksdagsstyrelsen föreslår emellertid en ändrad lydelse av denna paragraf som innebär att riksdagen inom sig skall tillsätta en nämnd för Europeiska unionen (EU-nämnden) som skall samråda med regeringen i frågor som gäller unionen.
Den föreslagna bestämmelsen har fått en olycklig formulering, eftersom det är regeringen som skall samråda med EU-nämnden och inte tvärtom.
Av 10 kap. 5 § första stycket framgår att det är regeringen som skall bl.a. rådgöra med EU-nämnden om hur förhandlingarna i Europeiska unionens råd skall föras inför beslut som regeringen bedömer som betydelsefulla och i andra frågor som regeringen bestämmer.
Att det är regeringen som skall rådgöra, dvs. samråda med EU-nämnden, framgår också av det vilande förslaget till ändring i 10 kap. 6 § regeringsformen (prop. 2001/02:72, bet. 2001/02:KU18). Enligt förslaget till ändring i nämnda paragraf skall regeringen fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Vidare föreskrivs i den föreslagna paragrafen att närmare bestämmelser om informations- och samrådsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen.
Riksdagsstyrelsen föreslår på flera punkter att hänvisningar skall göras i riksdagsordningen till regeringsformen (t.ex. RO 8 kap. 1 §). För att understryka att den grundläggande föreskriften om regeringens informations- och samrådsskyldighet finns i regeringsformen och att samrådsskyldigheten åligger regeringen gentemot EU-nämnden, anser vi att 10 kap. 4 § första stycket bör ha följande lydelse:
För samråd enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall riksdagen för varje valperiod tillsätta en nämnd för Europeiska unionen (EU-nämnden).
Enligt 10 kap. 9 § andra stycket skall vid sammanträde med nämnden föras stenografiska uppteckningar över vad som yttras vid nämndens överläggningar med regeringen. Enligt riksdagsstyrelsens förslag ändras paragrafen så att stenografiska uppteckningar skall göras vid nämndens överläggningar med regeringen. Den nu gällande preciseringen – att det är fråga om överläggningar som sker vid sammanträde med nämnden – har tagits bort.
Den föreslagna lydelsen medför att det blir oklart vad som skall gälla vid sådana överläggningar med regeringen som inte utgör samråd (t.ex. överläggningar i en mindre grupp, besök, inbjudningar, seminarier etc.). Det är endast vid samråd i riksdagsordningens mening som stenografiska uppteckningar skall föras. Sådant samråd kan givetvis inte äga rum vid andra tillfällen än vid sammanträden med nämnden.
Vi anser således att det fortfarande bör framgå av paragrafen att det är vid sammanträde med nämnden som de stenografiska uppteckningarna skall föras.
Vidare föreslår riksdagsstyrelsen att paragrafens lydelse skall ändras så att ordet ”föras” skall bytas ut mot ”göras”. De stenografiska uppteckningarna är avsedda att vara ordagranna uppteckningar över vad som sägs vid nämndens sammanträden då överläggningar sker med regeringen. Ordet ”göras” för tanken till att uppteckningarna fabriceras eller bearbetas på något sätt och så är naturligtvis inte fallet. Vi anser därför att nuvarande lydelse är att föredra.
Uppteckningarna är, när de justerats av EU-nämnden, att anse som upprättade handlingar i tryckfrihetsförordningens mening. Om en ändring anses nödvändig, kan ett alternativ därför vara att byta ut ordet ”föras” mot ”upprättas”.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 7 november 2002 |
|
|
Reynoldh Furustrand (s) |
|
|
Inger Segelström (s) |
Sonia Karlsson (s) |