Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som ser över behovet av en svensk författningsdomstol i enlighet med vad i motionen anförs.
I samband med diskussionerna om lagprövningsrätten har ibland frågan om inrättande av en särskild författningsdomstol med lagprövningsuppgifter – en författningsdomstol – diskuterats. Införandet av en författningsdomstol har dock förkastats med argumentet att ett dylikt överprövningssystem är helt främmande för svensk rättstradition samt att det medför att politisk makt förs över till ett icke-politiskt organ.
Domstolar och förvaltningsmyndigheter har i sin rättstillämpande verksamhet att pröva om en norm på lägre nivå strider mot en norm på högre nivå (lagprövningsrätt). Lagprövningsrätten var oreglerad fram till 1979, då en regel infördes i regeringsformen, RF, 11 kap. 14 §. Enligt denna regel får domstolar eller andra offentliga organ inte tillämpa en föreskrift som de finner stå i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning. Inte heller får de tillämpa en föreskrift vid vars tillkomst stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts. Om det är riksdagen eller regeringen som beslutat om föreskriften skall tillämpning dock underlåtas endast om felet är uppenbart. Vidare kan RF 2 kap. 15 § och 2 kap. 16 § uppmärksammas. Lagar och föreskrifter får inte antas om de missgynnar någon därför att denne med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet eller om de missgynnar någon på grund av kön (om de inte utgör ett led i jämställdhetsarbetet). Av regeringsformen 2 kap. framgår även att lag eller annan föreskrift inte får antas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen om mänskliga fri- och rättigheter.
Man brukar vid lagprövning skilja mellan konkret och abstrakt normkontroll. Den konkreta normkontrollen, som innebär en lägre norms förenlighet med en norm på högre nivå, prövas i samband med behandlingen av ett ärende där den lägre normen skall tillämpas. Vid den abstrakta normkontrollen sker lagprövningen utan anknytning till något konkret tillämpningsfall. Sanktionen i detta fall är att den lägre normen ogiltigförklaras. I Sverige förekommer endast konkret normkontroll.
Enligt förarbetena till lagprövningsrättens införande skall lagprövning endast vara aktuell när normkonflikt åberopas som grund för ett yrkande. I lagprövningsrätten ligger alltså inte någon automatisk skyldighet för rättstillämparen att alltid undersöka om en normkonflikt föreligger.
I Tyskland har författningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht) tre huvudtyper av ärenden: Lagar och förordningars överensstämmelse med grundlagen, s.k. författningsbesvär, dvs. enskilda och vissa juridiska personer klagorätt över att de berövats grundlagsenliga rättigheter, och om kompetenskonflikter mellan förbundet och delstaterna. Besluten är bindande för alla statliga organ såväl på förbunds- som på delstatsnivå.
Miljöpartiet har sedan lång tid tillbaka hävdat behovet av en författningsdomstol för att sätta ljuset på hur våra grundlagar upprätthålls. Sedan EU-inträdet har vi överlämnat beslutanderätt till EG. (Ett vilande grundlagsförslag kan medföra att beslutanderätt kan komma att överlämnas även till EU.) EG-rätten har en överordnad roll i förhållande till nationell rätt. Förhållandet mellan rättssystemen är reglerat i RF 10 kap. 5 §. Vårt medlemskap i EU innebär att vår egen rättstradition och rättskultur urholkas allteftersom nya förordningar, direktiv och rambeslut får direkt tillämplighet, direkt effekt eller skall implementeras genom olika följdlagstiftningar. Framför allt ser vi allt oftare hur våra olika rättskulturer krockar. Detta medför osäkerhet och missförstånd om vad som egentligen gäller. Vidare har lagstiftningsarbetets tidsramar minskat, till nackdel för de demokratiska beslutsprocesserna och rättssäkerheten. Vi ser därför ett behov av en viss inbyggd tröghet i systemet. En författningsdomstol skulle kunna utgöra en garant för att lagstiftningen är förenlig med våra grundlagar så att våra fri- och rättigheter inte inskränks.
Vi anser därför att det är viktigt att utreda möjligheterna att införa en författningsdomstol med uppgift att exempelvis påpeka konflikter mellan vår egen grundlag och implementeringen av gemenskapsrättsakter, men också att utgöra domstol för enskilda och vissa juridiska personer vid ”författningsbesvär”. Möjligen finns det fler uppgifter som en sådan domstol skulle kunna handha. Utredningen bör utreda om så är fallet och vilka uppgifter det i så fall skall vara.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Gustav Fridolin (mp) |