Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka rösträttsåldern till 16 år.
Idag är den genomsnittliga åldern för förstagångsväljare i Sverige 20 år. Många är på väg att påbörja sitt tjugotredje levnadsår innan de får rösta för första gången. Det är konsekvensen av att inte ges rösträtt förrän man fyllt 18 år. Det är inte bra.
Det tyckte inte heller den statliga utredning som studerat hur man kan öka ungdomars möjlighet till inflytande. Unga har idag en helt annan möjlighet än tidigare generationer att ta del av såväl internationell som nationell politik. Det finns långt fler svenska och utländska TV-kanaler, tidningar och Internet än då beslutet om 18 års rösträttsålder fattades.
Samtidigt som ungas samhällsengagemang ökat har intresset för partipolitiken minskat, vilket kan utgöra ett problem för den parlamentariska demokratin på längre sikt. Detta ointresse kanske inte är så konstigt då samhällets tydligaste signal till unga är att deras röst inte är tillräckligt värd förrän de är 18 år. Då först får de rösta på de politiker som de anser bäst tillvaratar deras och samhällets intressen.
En av slutsatserna och förslagen i den statliga utredningen var att sänka rösträttsåldern till 16 år. På så vis skulle genomsnittsåldern på förstagångsväljarna bli 18 år och de allra äldsta skulle fylla 20 år. En av de främsta och viktigaste effekterna skulle bli att politiker i kommun, landsting och riksdag skulle tvingas att faktiskt lyssna och ta hänsyn till ungas åsikter och värderingar på ett helt annat sätt. Annars kanske de inte skulle bli återvalda. Just detta faktum kanske utgör det främsta hindret för att sänka rösträtten?
|
Stockholm den 13 november 2002 |
|
|
Lars Ångström (mp) |