Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bidraget till Radiotidningen räknas upp när regeringen lägger fram nästa budgetförslag.
Förutsättningarna när dagstidningarna började ge ut Radiotidningen 1989 var att de skulle få full kostnadstäckning för verksamheten som går ut på att ge läshandikappade samma demokratiska rättigheter som andra.
År 2000 infördes schablonersättning med intrappning under tre års tid. Taltidningsnämnden har anlitat en konsult som sett över alla radiotidningarnas kostnader och kommit fram till ett genomsnitt för 3-, 5-, 6- och 7-dagarstidningar.
Schablonernas storlek i förhållande till antalet utgivningsdagar ser ut som följer.
3-dagars får 4 300 kr per utgivningsdag (151 dagar/år)
5-dagars får 4 284 kr -”- (255)
6-dagars får 4 060 kr -”- (302)
7-dagars får 5 500 kr (ej storstad) -”- (354)
Vad som förvånar är att sett till ersättning per utgivningsdag har 6-dagarstidningar lägst ersättning. Att 7-dagarstidningar har högst ersättning är självklart, men att både 3- och 5-dagarstidningar har högre ersättning än 6-dagarstidningar är svårförståeligt.
6-dagarstidningar har fler helger och helgersättningar än tidningar med färre utgivningsdagar, dessutom fler fridagar vilket medför ökade vikariekostnader.
Schablonerna är beräknade på 1999 års kostnader och har inte räknats upp under de senaste tre åren trots löneökningar och övriga ökade kostnader. Enligt redovisade siffror för 2001 går 26 av 64 radiotidningar med förlust, en del med så mycket som 400 000 kronor. Siffrorna för i år kommer att ge ännu större minus eftersom lönerna har gått upp. Frågan är hur många tidningsföretag som kommer att fortsätta med utgivning av Radiotidningen då dagstidningarna har dålig lönsamhet.
För de läshandikappade abonnenterna på radiotidningen är det oerhört viktigt att de har tillgång till tidningen för att kunna följa med vad som händer både lokalt, regionalt samt i världen. Det ger dem möjlighet att delta i den demokratiska processen. Jag anser att man inte ska spara på de svaga grupperna i samhället och därför bör regeringen se över dessa kostnader och göra uppräkning av Radiotidningens bidrag när nästa budgetförslag läggs.
|
Stockholm den 13 november 2002 |
|
|
Birgitta Sellén (c) |