Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring avseende sänkt ålder för rösträtt till 16 år i kommunala val och folkomröstningar.
Riksdagen beslutar om ändring av vallagen så att de som uppnår rösträttsåldern under år då allmänna val hålls blir röstberättigade.
Sedan rösträttsåldern fastställdes till 18 år har det hänt mycket. Nya argument har tillkommit för att det nu är dags att pröva att sänka rösträttsåldern. På sikt tror vi att det måste ske en sänkning av rösträttsåldern även i regional- och riksdagsval, men en bra början är att ge 16-åringar rösträtt i de kommunala valen. Där behandlas frågor som ligger dem nära och de är påtagligt beroende av vilka beslut som fattas i kommunerna. Eftersom myndighetsåldern är 18 år bör också valbarhetsåldern förbli 18 år.
På många sätt har den verklighet som under förra seklet utgjorde ramarna för den svenska demokratin förändrats. Informationsteknikens spridning och utveckling, globaliseringen och kunskapssamhällets framväxt är förändringar som lyfts fram av bl.a. demokratiutredningen. Men utredningen lyfte också fram mer allmänna förskjutningar i människors tänkande, attityder och beteenden. Medborgare uppvisar i dag exempelvis en lägre auktoritetstro och en ökad självständighet, inte minst vad gäller många av de yngre. Nya mötesplatser och nya former av politisk aktivitet växer fram med hjälp av informationstekniken. Men när det gäller de politiska ungdomsförbunden har de haft en sjunkande medlemsutveckling. Raset för ungdomsorganisationerna var som värst en bit in på 1990-talet. Under de senaste åren har dock en viss uppåtgående trend noterats.
Marginalisering, utanförskap och passivitet är demokratins främsta utmaningar framöver. Demokratiutredningen visar att medborgarnas inflytande och delaktighet skiljer sig mellan olika samhällsgrupper och att det finns tydliga skillnader mellan olika åldersgruppers politiska engagemang. Samhällets ambition måste vara att andelen ungdomar, arbetslösa och personer med utländsk bakgrund som deltar i den politiska processen skall öka. Särskilt bör poängteras att valdeltagandet skall höjas väsentligt bland de grupper som i dag är mindre delaktiga, som unga, arbetslösa och personer med utländsk bakgrund.
En annan viktig förutsättning för att demokratin skall vara hållbar är att den förankras bland barn och ungdomar samt att deras deltagande i samhället utvecklas och uppmuntras. Sänkt rösträttsålder och deltagande i kommunalvalen kan bidra till att öka ungdomars delaktighet och inflytande.
Även vid folkomröstningar, som hittills gällt en speciell fråga, är det viktigt att rösträtten sänks till 16 år. 16-åringar kan om de vill sätta sig in i en fråga och ta personlig ställning. Ofta är det dessutom frågor som kommer att påverka landet under lång tid framöver. Då är det bra att de som skall leva längst med resultatet får vara med och påverka.
Ett antal utredningar kring ungdomar och demokrati har föreslagit en sänkning av rösträttsåldern i kommunala val och folkomröstningar.
Med hänvisning till ovanstående bör riksdagen besluta om sänkt rösträttsålder och att rösträtt skall gälla för alla som uppnått rösträttsåldern det kalenderår som valet hålls.
|
Stockholm den 20 oktober 2002 |
|
|
Sven-Erik Sjöstrand (v) |
Kjell-Erik Karlsson (v) |