Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att till nästa val tydligare informera väljarna om vikten av att kryssa den kandidat som de vill ha överst på listan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återinföra möjligheten att stryka namn på valsedlarna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta bort procentspärren vad gäller personvalet till alla politiska nivåer.
Nu har vi haft två val där de politiska partierna ställt samman listor till de olika politiska nivåerna, nämligen kommunen, regionen/landstinget och riksdagen. Det har också varit möjligt för väljarna att göra en annan prioritering än den som partiet genom demokratiska beslut ställt samman. Vi har i valen haft personvalsinslag, där väljarna gjort en annan prioritering än vad medlemmarna gjort i ett parti.
Möjligheten att kryssa för den kandidat man helst vill se som sin företrädare utnyttjas av alldeles för få personer. Dessutom är det väldigt många som inte känner till att man skall kryssa för det första namnet om man är nöjd med listans sammansättning. Vid valet 1998 var informationen om personvalet bristfällig. 2002 års val var den bättre, med tydlig information på röstkortet om att man skulle kryssa en kandidat. Men trots detta var det väldigt många som trodde att man inte behövde kryssa någon kandidat om man var nöjd med listan. Inför nästa val behövs en informationskampanj för att öka kännedomen om vikten av att kryssa den kandidat som man vill ha överst på listan. Detta bör ges regeringen till känna.
I valrörelsen när vi är ute och träffar många personer får vi lyssna till synpunkter på det mesta. En fråga som lyfts upp ganska ofta är besvikelsen över att man inte får stryka något namn på listan – någon person som man av någon anledning inte kan tänka sig att rösta på. Nu när vi har personvalsinslag blir det allt vanligare att man bara har en lista till varje nivå. Detta gör att väljarnas valmöjlighet, om de vill rösta på partiet men inte kan tänka sig att stödja någon viss person, är att rösta blankt. Detta är inte tillfredsställande, och därför föreslår vi att man återinför möjligheten att stryka namn på valsedlarna. Detta bör ges regeringen till känna.
En annan fråga som ofta ställs är varför man har olika procentspärrar till de olika valen: 8 procent till riksdagen och 5 procent till kommun och region/landsting. Eftersom det inte finns något bra svar på denna fråga föreslår vi att man ändrar så att man tar bort procentspärren vad gäller personvalet till alla politiska nivåer. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
Margareta Andersson (c) |