Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en sådan ändring av vallagen att de som fyller 18 år under år då allmänna val hålls blir röstberättigade.
När den allmänna rösträtten infördes var rösträttsåldern 23 år. Den har därefter sänkts i olika omgångar: först till 21 år 1945, 20 år 1965, 19 år 1970 och 18 år 1974.
Motiveringen för den senaste sänkningen var att barn och ungdomar har större insikter i sociala, politiska och ekonomiska frågor jämfört med tidigare generationer. Sänkningen sågs också som en möjlighet att få dem aktiva och engagerade i samhällsfrågor.
Sedan rösträttsåldern sänktes till 18 år har mycket hänt i fråga om ungdomars tillgång till medier och information. Det finns många undersökningar som pekar på att ungdomar är mycket politiskt intresserade, men upplever ett utanförskap. Vi anser att införandet av den fyraåriga mandatperioden motiverar att ytterligare en sänkning görs, eftersom det lett till att ungdomar som fyller 18 år efter valdagen får vänta 4 år innan de får rösta i riksdagsval. Vi befarar att detta förstärker ungdomars upplevelser av utanförskap. Det är därför viktigt att regeringen lägger fram förslag till en sådan ändring av vallagen att de som fyller 18 år under år då allmänna val hålls blir röstberättigade. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag.
|
Stockholm den 16 oktober 2002 |
|
|
Rossana Valeria D (v) |
|
|
Mats Einarsson (v) |
Siv Holma (v) |
|
Peter Pedersen (v) |
Per Rosengren (v) |
|
Tasso Stafilidis (v) |
Alice Åström (v) |