Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om närpolis i glesbygd.
I ett demokratiskt samhälle är det avgörande att medborgarna känner tilltro till och förtroende för rättsväsendet. Respekten för rättsväsendet och hur väl det fungerar är i den meningen beroende av medborgarnas förtroende. En viktig kugge i rättsväsendet är polisen. I Sverige har vi ett demokratiskt styrt polisväsende, och polisens huvudsakliga uppgift är att värna folkets, dvs. alla medborgares, trygghet.
För att vi ska nå denna ambition så är det angeläget att närpolisens antal ökar och att den även blir en realitet i glesbebyggda områden. Detta är mycket angeläget då kriminella element genast vet om ett område har bevakning eller inte. Glesbygden får inte bli ett tillhåll för kriminella element.
Av namnet framgår att närpolisen skall finnas nära människorna. Brottslighetens orsaker måste angripas lokalt, och det är på lokalnivå, dvs. hos polisen på gatan, som kunskapen om brottsligheten finns. Närpolisens specifika kompetens är just en generell kunskap om det civila samhälle som han eller hon verkar i. Genom sin synlighet och tillgänglighet bidrar de till att tryggheten i Sveriges kommuner ökar.
Närpolisreformen är ett led i modern kriminalpolitik som utgår från en samhällelig helhetssyn och som sätter strategiska brottsförebyggande åtgärder i centrum. Ett brott som ökat är våld mot kvinnor och barn, det är angeläget att polisen får utbildning för att kunna förstå det ofta komplicerade förhållanden som är orsaken till kvinnomisshandel och barnmisshandel. För att kunna utveckla närpolisreformen och motverka och bekämpa kvinno- och barnmisshandel så måste satsningen ha hög prioritet.
|
Stockholm den 18 oktober 2002 |
|
|
Agneta Lundberg (s) |
Kerstin Kristiansson Karlstedt (s) |