Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att grundarvodet för nämndemän måste höjas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om större rättvisa vad gäller reseersättning till nämndemän.
För att kunna behålla legitimiteten i vårt rättssystem är en väl fungerande medverkan av lekmannanämndemän nödvändig. Det är ett utmärkt sätt att skapa förankring för rättssystemet och en viktig del av den svenska modellen med deltagardemokrati.
Det har blivit allt svårare att klara nyrekrytering av nämndemän, detta till stor del beroende av den låga ersättning en nämndeman erhåller för sitt uppdrag. Tidigare har man sett nämndemannauppdraget som ett hedersuppdrag som skulle skötas på ideell basis. Men nu handlar det mera om att skapa likvärdighet med andra politiska uppdrag.
Grundarvodet är fortfarande endast 300 kronor per sammanträdesdag. Utöver detta utgår ett tilläggsbelopp utan tak som baseras på förlorad arbetsersättning samt reseersättning.
Om nämndemannakåren ska kunna vara representativ för hela befolkningen är det nödvändigt av höja grundarvodet på 300 kronor per dag. Fortfarande finns det ett stort antal personer med liten eller ingen egen inkomst, till exempel egenföretagare, arbetslösa eller studerande, och dessa erhåller endast grundarvode. Det är viktigt att dessa inte stängs ute från nämndemannauppdraget på grund av en låg ersättning.
Reseersättning utgår till tjänstgörande nämndeman ned 16 kronor per mil för resor från och till hemmet. Det utgår dessutom lönetillägg med 12 kronor per mil, men det gäller endast värderingstekniska ledamöter i länsrätt och sakkunniga ledamöter i miljödomstol. Kostnader per körd mil är lika stor, oavsett vilket uppdrag eller funktion man har vid en rättegång. Därför anser vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innehåller större rättvisa vad gäller reseersättning.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
Lena Ek (c) |