Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av lagstiftningen vad gäller brott mot demokratin.
I flera år träffas en grupp extremt invandrarfientliga ungdomar i Klippan. De bränner hus, samlar nazistpamfletter, går till skolan i Ku Kux Klan-huvor och gör upp dödslistor. I september hittas en färgad man död i ett buskage i samhället. Han är knivhuggen direkt i hjärtat. ”Sånt händer, det får man räkna med”, säger en av pojkarna bakom dådet. ”Det bor för många invandrare här.” Detta hände 1995. Sedan dess utgör nazister ett etablerat inslag i Klippans kommun, i nordvästra Skåne.
Ishockeyspelaren Peter Karlsson knivmördas med 64 hugg i Västerås av en naziaktivist i Westra Aros SA. I Kungälv torteras 14-årige John Hron till döds av skinnskallar. Sommaren 1999 utsätts ett journalistpar i Nacka för mordförsök. De har kartlagt nynazismen i Sverige. Samma sommar skjuts två poliser brutalt till döds i Malexander av nynazistiska bankrånare. I oktober samma år mördas fackföreningsmannen Björn Söderberg i Sätra, sedan han invänt mot att en nazist fått ett förtroendeuppdrag i den lokala fackklubben. I Gävle har den syndikalistiska Joe Hill-gården utsatts för sprängattentat och i Malmö placeras en bomb utanför sångaren Mikael Wiehes port. I Tensta avlossas ett skott mot ett fönster hos journalisten Kurdo Baksi. Hakkors och nazislagord har klottrats på det hus där den kända antirasisten och debattören Ingrid Segerstedt Wiberg bor i Göteborg.
Nynazismens härjningar tar sig allt brutalare uttryck. Säkerhetspolisens verksamhetsberättelse visar att antalet rasistiska brott nästan fördubblades bara på ett enda år – 1998 jämfört med 1997. Samtidigt har den nazistiska och rasistiska propagandan ökat kraftigt, inte minst på Internet.
”För nazismen har denna period handlat om att tänja gränserna för vad som är tillåtet och återerövra förlorat ideologiskt territorium”, skriver journalisten Stieg Larsson i Demokratiutredningens rapport Demokratins förgörare.
Misstron är den smala stigen, främlingsföraktet gatan, och rasismen/nazismen den breda motorvägen. Det ligger något av symbolik i det förhållandet att Hitler byggde de tyska motorvägarna. De var uppmarschområden för hans väldiga krigsmaskin, en koloss, som krossade en civilisation och utrotade de folk – inte minst sex miljoner av judisk härkomst – som inte passade in i den ariska s.k. renrasiga bilden av den fulländade, blonda och högresta människan.
Hot, misshandel, bomber, rån och mord – de grövsta brott utförs nu av människor drivna av en förvriden ideologi. De erkänner inte den minsta gemensamma nämnaren för vår typ av samhälle – alla människors lika värde. De hyser ingen respekt för andras åsikter. De vill ha en annan samhällsordning grundad på ras och åtskillnad, på våld och över- och underordning. De tvekar inte att sätta sig över lagen i namn av sin åskådning. Var tredje åklagare har tvingats lägga ner brottsutredningar sedan någon inblandad blivit skrämd till tystnad. Nio av tio poliser säger att hoten mot rättsväsendet ökar. Flera vittnar om att de inte vågar ingripa mot vissa brottslingar av rädsla för vad som kan hända familjen.
Det är ingen tvekan om att nazism eller radikalnationalism av det här slaget utgör ett hot mot vår demokratiska samhällsform. Det borde heller inte råda någon tvekan om att det öppna samhället måste försvara sig mot sina fiender.
Många har ställt sig frågan om politiskt motiverade brott kan betecknas som terrorism. Med terrorism brukar avses just våld, hot eller tvång för politiska syften. Grov kriminalitet i kombination med en extrem ideologi kan således kallas terrorism, vilket också justitieministern offentligen uttalat.
En annan relevant fråga är om nazisterna utgör ett hot mot rikets inre säkerhet. Nazisternas ideologi och mycket av deras verksamhet utgör definitivt ett hot mot enskilda människor. Att enskilda människor hotas eller utsätts för våld endast för att de utnyttjar sina medborgerliga fri- och rättigheter är ett hot mot demokratin. I denna mening utgör nazisterna ett hot mot rikets inre säkerhet.
Kampen mot brottslighet förknippad med nazism/rasism måste nu skärpas och föras på alla plan. Jag lever i en demokrati och är beredd att försvara den. Den som har som mål att arbeta mot vårt nuvarande samhällssystem kan göra det med demokratiska metoder, men när det sker genom hot, våld etc. borde dessa brott bedömas hårdare än vad som sker med nuvarande lagstiftning. Bombhot mot lokal med offentligt möte är, enligt min mening, ett typiskt exempel på brott mot demokratin.
Någon tolkning av begreppet demokrati i straffrättsliga sammanhang förekommer inte i Sverige, då termen inte återfinns i något straffbud. Med en extensiv tolkning av begreppet skulle det i och för sig kunna anses omfatta en stor mängd straffbelagda handlingar av enskilda eller antidemokratiska grupperingar gentemot såväl själva staten som enskilda människor.
De mycket sällan använda åtalsgrunderna högmålsbrott i 18 kap. brottsbalken (BrB) fångar in ett antal mycket allvarliga kriminella beteenden som kan anses rikta sig mot rikets säkerhet men knappast den typ av brott som här ovan berörs. En brottsrubricering som i dagsläget känns något mer aktuell och som möjligen skulle kunna tillämpas i högre utsträckning av landets åklagare är brott mot medborgerlig frihet. Men inte heller detta lagrum fångar in det eftersträvade helhetsgreppet på brott mot demokratin.
Vårt samhällsklimat har hårdnat de senaste 15 åren. Odemokratiska grupper tillgriper allt oftare hot, våld och förbjudna aktioner för att skrämma sig till egna vinster. För polis och rättsväsende är det ofta svårt att komma åt denna typ av brottslighet med effektiva åtgärder. Vår lagstiftning räcker helt enkelt inte till för att täcka in helheten.
Jag föreslår mot denna bakgrund en översyn av nuvarande lagstiftning med anknytning till i motionen beskrivna brott mot demokratin. I översynen bör prövas möjligheterna att införa ett nytt kapitel i brottsbalken rubricerat Brott mot demokratin.
Graderna av brott skulle kunna vara ringa brott, brott och grovt brott mot demokratin. Grovt brott skulle jämställas med grovt brott mot rikets säkerhet.
Justitieutskottet har vid tidigare behandling av motioner om brott med rasistiska motiv m m hänvisat till pågående utredningsarbete. Såvitt framgår av detta utredningsarbete fångar detta inte in begreppet brott mot demokratin i hela dess vidd. Mot bakgrund av den ökande brottsligheten inom i motionen beskrivna områden liksom brottens synnerligen allvarliga karaktär anser jag att ett uttalande från riksdagens sida i enlighet med motionens intentioner är synnerligen angeläget.
|
Stockholm den 19 oktober 2002 |
|
|
Anders Karlsson (s) |