Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avslå förslaget om att kroppsvisitera personer som man antar skall klottra på ej tillåtna platser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inventera, analysera och forska kring de klotterförebyggande åtgärder som vidtagits i Sverige.
Våra grundläggande fri- och rättigheter finns uppräknade i vår grundlag, regeringsformen. I den försäkras bland annat alla medborgarna skydd mot ”kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång”.
Polisen har i dag rätt att kroppsvisitera personer för att leta efter farliga föremål, som t.ex. knivar. Men detta tvångsmedel får endast användas när det finns en påtaglig risk för att vapen kan komma till användning. Det kan till exempel gälla vid en konfrontation mellan demonstranter. Individens frihet från kroppsvisitation får vika för att skydda andras liv. När ett brott har begåtts där fängelse kan bli påföljden, har polisen också rätt att kroppsvisitera den som är skäligen misstänkt för såväl våldsbrott som stöld och skadegörelse. Allt för att säkra bevis.
Så långt håller nog de flesta med. Men var går gränsen? När passerar vi det som är ”godtagbart”?
Regeringen har nu skrivit en proposition 2002/03:138 om åtgärder mot klotter och skadegörelse. Där finns förslag om att utöka polisens möjligheter att kroppsvisitera misstänkta klottrare utan att något brott har begåtts. Det förslaget är inget nytt förslag för att komma tillrätta med klotter och annan skadegörelse. När förslaget lades fram förra gången yrkade Lagrådet avslag.
Skadegörelse, bland annat i form av klotter, är ett bekymmer som ökat under de senaste åren och som måste minimeras på olagliga platser. Det kan dock inte vara rätt väg att gå att fatta beslut om att man ska kroppsvisitera personer som man misstänker ska skriva sina tags på olagliga väggar.
I sin nitiskhet går regeringen för långt i sitt förslag i propositionen. Under remisstiden har många tunga instanser yrkat avslag till förslaget. Bland dessa kan nämnas JO, JK, BRÅ, Sveriges Advokatförbund, Ungdomsstyrelsen m.fl. Ungdomsstyrelsen motiverar sitt avslag med bl.a. följande ”det är inte balanserat att jämställa klotter med långt mer allvarliga brott mot liv och hälsa”.
Jag anser att riksdagen bör lyssna till de tunga instanser som yrkat avslag på möjligheten att kroppsvisitera personer som man misstänker ska klottra på otillåtna väggar. Det bör istället satsas på information om kostnader för skadegörelse, och förhoppningsvis ska kommunerna inrätta tillåtna väggar i sina kommuner. I Norrköping har man på ett föredömligt sätt jobbat med denna fråga och inrättat en tillåten graffitivägg. Det arbetet har varit lyckosamt i deras kommun.
För övrigt bör också regeringen inventera de klotterförebyggande åtgärder som gjorts i Sverige och analysera och forska kring dessa frågor. Innan detta arbete har gjorts och redovisats kan vi inte tillåta en lagändring om undantag i det grundfästa skyddet för kroppslig integritet.
Elanders Gotab, Stockholm 2003
|
Stockholm den 12 juni 2003 |
|
|
Birgitta Sellén (c) |