Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att offentligheten i rättsprocessen skall bli föremål för en översyn.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en sådan ändring i sekretesslagen att ett rakt skaderekvisit i sekretessen till förmån för enskilda i det allmännas brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet återinförs.1
1 Yrkande 2 hänvisat till KU.
En av de viktigaste principerna när det gäller rättssäkerhet är offentlighetsprincipen. Denna princip garanterar en eventuell misstänkt att granskning blir möjlig, och att insyn och kontroll hindrar rättsövergrepp. Principen ger också bättre utredningsförutsättningar. Samtidigt måste offentlighetsprincipen garantera att en misstänkt förblir oskyldig till dess att han eller hon döms. Detta kräver ett starkt skydd för den personliga integriteten. Att balansera dessa två krav kräver noggranna överväganden.
På senare tid har uppgifter förekommit om att antalet förundersökningar där misstänkta och deras ombud beläggs med så kallat yppandeförbud har ökat. Enskilda advokater och medier hör till dem som reagerat, men även advokatsamfundet har kritiserat utvecklingen. Det finns en risk att utredningsmöjligheten för försvaret försvåras eftersom yppandeförbud stänger möjligheten till vidare utredning av uppgifter som framkommer under förhör. Givetvis är det också ett problem att media endast får tillgång till uppgifter som åklagaren bedömt skall komma till deras kännedom.
Öppenheten i rättsprocessen kräver också att domstolsförhandlingar skall vara offentliga. Endast i undantagsfall, när det är nödvändigt på grund av vissa känsliga uppgifter, skall beslut om stängda dörrar fattas. Även när det gäller denna princip finns det tendenser till en ökad slutenhet. Uppgifter gör gällande att antalet domstolsförhandlingar som hålls bakom stängda dörrar har ökat. Vänsterpartiet har tidigare uppmärksammat detta problem. Att hålla en stängd rättegång måste vara en åtgärd som bara tas till när det verkligen är motiverat med hänsyn till de inblandade parterna. System med stängda rättsprocesser gagnar inte rättssäkerheten eller tilltron till rättsväsendet. Beslut om stängda dörrar fattas när en åklagare så begär. Någon möjlighet till avvägning mellan motstridiga intressen så som behovet av att skydda utredningen och kravet på offentlighet finns inte. Ett sätt att komma till rätta med problemet är att ändra regeln till att omfatta ett krav på prövning enligt en proportionalitetsprincip.
När det gäller förundersökningssekretessen i brottmål anser Vänsterpartiet att lagen snarast skall ändras så att ett rakt skaderekvisit återinförs. När lagen ändrades för några år sedan diskuterades inte brottsoffrens försämrade ställning. Inte heller diskuterades allmänhetens minskade insyn i polisens verksamhet. Regeln om omvänt skaderekvisit när det gäller sekretess i förundersökningar innebär enligt vår mening stora faror. Detta gäller inte minst i fråga om nedlagda förundersökningar mot poliser som misstänkts för brott. Bristen på insyn riskerar att minska allmänhetens förtroende för såväl polisen som för rättsväsendet i stort.
Säkerheten i domstolarna är viktig. Att personer som arbetar inom rättsväsendet känner sig trygga i sin arbetssituation är viktigt för att de ska kunna utföra ett bra arbete och därmed ökar rättssäkerheten. Minst lika viktigt är det att vittnen, målsägande och även anklagade känner sig säkra. Att vittnen verkligen vågar vittna är en förutsättning för att rättsprocessen skall kunna skötas. Med anledning av detta infördes förra året striktare regler vad gäller säkerheten i domstol. Ökade möjligheter till kontroll av åhörare med hjälp av bland annat säkerhetsbågar var en del av detta beslut. När de nya reglerna infördes var det dock lagstiftarens uttryckliga krav att dessa regler inte fick leda till minskad offentlighet och insyn i rättens arbete. I dag finns det indikationer på att så ändå skett.
Med hänvisning till ovanstående anser Vänsterpartiet att regeringen snarast skall ge de berörda myndigheterna instruktioner om att redovisa hur yppandeförbudet, beslut om stängda rättegångar och den ökade säkerheten påverkat öppenheten i verksamheten. En lämplig form för redovisning torde vara statistik över beslut om ovannämnda åtgärder med en genomgång av de underlag som legat till grund för besluten. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet anser också att skaderekvisitet när det gäller sekretess i förundersökningar snarast skall ändras till ett rakt skaderekvisit. Regeringen bör därför ges i uppdrag att återkomma med sådant förslag.
|
Stockholm den 15 oktober 2002 |
|
|
Alice Åström (v) |
|
|
Berit Jóhannesson (v) |
Lars Ohly (v) |
|
Rossana Valeria D (v) |
Sermin Özürküt (v) |