Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att frågan om straffansvar när en person under rus och vid framförande av motorfordon dödar en annan skall bli föremål för översyn.
En person som under rus framför ett motorfordon och dödar en annan gör sig, enligt vår mening, skyldig till ett mycket allvarligt brott. För att straffet för ett sådant brott skall ha avsedd verkan, både vad gäller individualprevention och allmänprevention, krävs att straffet har förankring i det allmänna rättsmedvetandet. Debatten det senaste året har visat att så inte är fallet.
Enligt BrB 3 kap. 7 § första stycket skall en person som av oaktsamhet orsakar annans död dömas för vållande till annans död till fängelse i högst två år. Om brottet, enligt andra stycket samma paragraf, anses som grovt kan det högsta straffet bli sex år. Som särskilt försvårande omständighet skall hänsyn tas till om föraren varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag.
Att under rus framföra ett motorfordon visar en likgiltighet för följderna som måste innebära ett eventuellt uppsåt. En bil eller annat motorfordon blir under rus att jämställa med ett dödligt vapen. Den nollvision som staten satt upp för trafiksäkerheten gagnas inte heller av att staten ser lätt på ett sådant brott som beskrivits.
Vänsterpartiet anser att frågan om att jämställa förande av motorfordon under rus med bärande av vapen såtillvida att ansvar för dråp skall kunna utdömas när en person dödas snarast bör utredas och förslag till sådan lagstiftning presenteras. Detta skall ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 14 oktober 2002 |
|
|
Alice Åström (v) |
|
|
Berit Jóhannesson (v) |
Lars Ohly (v) |
|
Rossana Valeria D (v) |
Sermin Özürküt (v) |