Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sammanslagning av tingsrätter.
I regeringens skrivelse 2002/03:126 redogörs för utvärderingen av sammanläggningar av tingsrätter och för planerade förändringar av den yttre tingsrättsorganisationen. Regeringen gör bedömningen att ”målen med reformeringen av tingsrättsorganisationen i allt väsentligt uppnås genom sammanläggningarna och att reformeringen av den yttre tingsrättsorganisationen därför bör fortsätta”.
Folkpartiet liberalerna anser att det är angeläget med en reformering av tingsrättsorganisationen – både gällande lokalisering med eventuella sammanslagningar som följd och avseende den inre organisationen med rekrytering, kompetensutveckling och specialisering.
Folkpartiet liberalerna kan däremot inte ställa sig bakom det nuvarande förslaget där regeringen fortsätter med sammanslagningar av tingsrätter på ett godtyckligt sätt. Folkpartiet liberalerna delar inte den slutsats, som dragits av utredaren i Förändringar i tingsrättsorganisationen (SOU 2003:5) om att arbetet med att skapa större och mindre sårbara tingsrätter bör fortsätta i enlighet med förslaget. Utredaren har tydligt kunnat konstatera att de mål som regeringen uppställt för de hittills gjorda sammanläggningarna endast delvis uppnåtts.
I de flesta fallen har sammanläggningarna överhuvud taget inte medfört några förändringar. Regeringens mål om bibehållen tillgänglighet kan nog sägas ha uppnåtts, vilket helt enkelt beror på att de aktuella sammanläggningarna skett på orter med begränsade avstånd. Målet med samordning med andra myndigheter kan sägas vara delvis uppfyllt men detta beror på att tingsrätter flyttats till platser, där åklagare och häkten redan funnits lokaliserade.
För polisens del har sammanslagningarna varit både positiva och negativa. Övriga mål såsom förstärkt beredningsorganisation, rekrytering, kompentensutveckling och specialisering har inte uppnåtts alls.
Att fortsätta med sammanläggningar bygger mera på antaganden om fördelar än på verkliga beslut.
Folkpartiet anser att det behövs en helhetssyn på tingsrätternas framtida organisation och en långsiktig plan för eventuella kommande sammanläggningar. Personalen vid tingsrätterna kräver och behöver långsiktighet för att kunna verka effektivt och rättssäkert – något som inte minst allmänheten har ett intresse av och rätt att kräva.
Det främsta målet för en reformering måste vara att inte bara bibehålla utan öka rättssäkerheten och effektiviteten i den dömande verksamheten. Detta uppnås bäst genom att bibehålla en lokal förankring och satsa tillgängliga resurser på att effektivisera det inre arbetet i tingsrätterna. Det går att skapa flexibla lösningar när det gäller domarkarriären och att kompentensutveckla såväl domare som annan personal utan att skapa stora ohanterliga enheter.
Med utgångspunkt från regeringens egen målsättning om att tonvikten i dömandet skall ligga i tingsrätterna kräver Folkpartiet liberalerna att den inre organisationen i tingsrätterna utformas så att dömandet blir rättssäkert och effektivt. Gällande den yttre tingsrättsorganisationen måste regeringen presentera en helhetssyn och heltäckande plan för hela landet.
Folkpartiet liberalerna säger därför nej till det nuvarande förslaget om reformering av tingsrätterna genom ytterligare sammanläggningar.
|
Stockholm den 10 juni 2003 |
|
|
Johan Pehrson (fp) |
|
|
Torkild Strandberg (fp) |
Karin Granbom (fp) |
|
Jan Ertsborn (fp) |