Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Vänersborgs och Trollhättans tingsrätter bör vara kvar som självständiga domstolar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att om en sammanläggning av Vänersborgs och Trollhättans tingsrätter är ofrånkomlig skall Vänersborg väljas som kansliort.
Ett rättssamhälle kräver fungerande domstolar. Deras uppgifter är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt och att avkunna dom inom rimlig tid.
I skrivelsen Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen (2002/03:
126) anför regeringen att det förändringsarbete med den yttre tingsrättsorganisationen, som drogs igång för några år sedan, skall fortsätta.
Målsättningen är att skapa större domkretsar med slagkraftigare domstolar varvid många mindre tingsrätter läggs ner. Om nedläggningarna fortsätter enligt regeringens ambition finns det en uppenbar risk att rättssäkerheten äventyras.
2001 presenterade en särskild utredare, hovrättslagmannen Ann-Christine Persson, en utredning av den framtida tingsrättsorganisationen i Västsverige. Den utredningen vill slå ihop tingsrätterna i Vänersborg och Trollhättan med Trollhättan som kansliort. Ett märkligt förslag. Det är nog första gången som en jämförelsevis stor tingsrätt föreslås bli övertagen av en betydligt mindre. Vänersborgs tingsrätt är en ganska stor tingsrätt med allmän domstol, miljödomstol och fastighetsdomstol. Vänersborgs tingsrätt är, jämsides med Stockholms tingsrätt, den största av landets miljödomstolar (sex rotlar). Totalt finns där 40–45 anställda varav 10 domare samt 4 tekniker (miljöråd) på miljösidan och 1 på fastighetssidan. Trollhättans tingsrätt är en allmän domstol med 13 anställda varav 3 ordinarie domare. Dessutom arbetar en hovrättsassessor från Göteborg deltid vid tingsrätten i Trollhättan.
Även om man bortser från specialmålen i Vänersborg och bara jämför antalet brottmål och tvistemål, ligger Vänersborg över Trollhättan, vilket är förklarligt eftersom det inom domkretsen för Vänersborgs tingsrätt bor 82 000 personer medan 66 000 personer bor i domkretsen för Trollhättans tingsrätt. När Åmåls tingsrätt lades ned för några år sedan överfördes den till Vänersborgs tingsrätt vars domkrets då fick sin nuvarande storlek, vilken utgörs av Vänersborgs kommun samt hela Dalsland. Trollhättans tingsrätt utgörs av kommunerna Trollhättan och Lilla Edet.
Målen för den framtida tingsrättsorganisationen är bland annat att det ska inrättas större och slagkraftigare domstolar. Det ska leda till att man kan ha en effektiv beredningsorganisation. Med tre beredningsjurister har Vänersborgs tingsrätt det. Vidare anses det lättare att rekrytera folk till större tingsrätter. När det gäller kompetensutveckling bör domstolen vara så stor att fortbildning ska kunna äga rum inom domstolen. Domstolen ska även vara tillräckligt stor för att kunna utnyttja teknikens landvinningar. Alla dessa kriterier uppfyller Vänersborg, och med råge klarar man målet att en tingsrätt ska vara tillräckligt stor för att specialisering ska kunna äga rum eftersom Vänersborgs tingsrätt, som tidigare nämnts, utgörs av tre domstolar med både allmänna och speciella mål. Dessutom har Vänersborg hand om utsökningsmål, kronofogdebeslut som överprövas i allmän domstol.
En förändring av tingsrättsorganisationen behöver i sig inte vara fel, men den får inte genomföras utan hänsyn till helhetsperspektivet. Medborgarperspektivet med tyngdpunkt på tillgänglighet och lokal förankring är en viktig aspekt för rättssamhället, vilken genom regeringens förändringsarbete dess värre håller på att suddas ut. Vid nedläggning av en tingsrätt förloras den lokala förankringen. Ett levande tingshus påminner invånarna om rättssamhällets närvaro samt om befolkningens deltagande och insyn i rättsskipningen genom nämndemannauppdraget. De ökande avstånden till tingsrätterna med längre restider riskerar att minska människors vilja att inställa sig i tingsrätten för att vittna. Avstånden kommer också att leda till ökade kostnader i form av förlorade arbetsinkomster, resor, traktamenten, övernattningar o s v.
Att slå samman Vänersborgs och Trollhättans tingsrätter, som förslaget lyder, framstår som ett självändamål när det gäller att åstadkomma större domstolar men är inte motiverat på grund av konstaterade bristfälligheter.
Ledstjärnan för arbetet med en ny domstolsorganisation bör vara att det skall utmynna i en organisation med ett livaktigt, kompetent och lokalt förankrat rättsliv. Därför bör Vänersborgs och Trollhättans tingsrätter även fortsättningsvis vara kvar som självständiga domstolar. Regeringen hävdar att man vill skapa större och därmed mindre sårbara enheter. Från lagmanshåll har dock synpunkter framkommit att sårbarhetsaspekten är något överdriven. Med sina fyra rotlar klarar tingsrätten i Trollhättan att även i fortsättningen stå på egna ben, och Vänersborgs tingsrätt med sina tio rotlar är väl rustad.
I alla avseenden är tingsrätten i Trollhättan betydligt mindre än den i Vänersborg och därför vore det naturliga, om en sammanläggning är ofrånkomlig, att Trollhättans tingsrätt överförs till Vänersborgs tingsrätt, och inte tvärtom som utredaren föreslår. Den underliga lokaliseringen förklaras med att befolkningstätheten i Trollhättan är större än vad den är i Vänersborg samt att många pendlar till Trollhättan, varför dagbefolkningen där är dubbelt så stor som den är i Vänersborg. Det är ett tunt skäl. Att dagbefolkningen i Trollhättan är större på grund av att många pendlar dit har bara betydelse under förutsättning att de begår brott under den tid de arbetar där. Från början hävdade utredaren att miljödomstolen skulle vara kvar i Vänersborg, vilket tedde sig mycket märkligt. Med den lösningen skulle kompetensen vid den nya föreslagna gemensamma domstolen bli sämre än vad den är i Vänersborg idag, eftersom man missar de speciella miljömålen och därmed också får minskade möjligheter till specialisering.
Efter det att Riksrevisionsverket kommit med sin granskande rapport om tingsrätter i förändring, 2002, och en särskild utredare presenterat en utvärdering av sammanläggningar av tingsrätter, januari 2003, fick utredaren av de västsvenska tingsrätterna direktiv att inkomma med en kompletterande utredning mot bakgrund av vad som framkommit i RRV:s granskningsrapport och i den speciella utvärderingen. Något överraskande föreslogs då att även miljödomstolen skall förläggas till Trollhättan och därmed hela Vänersborgs tingsrätt som de facto är tre gånger så stor som Trollhättans tingsrätt.
Det är orimligt att det faktum att tingshuset i Trollhättans tingsrätt råkar ligga i en större stad skall få vara ett avgörande skäl till att Vänersborgs tingsrätt med flerhundraårig tradition skall läggas ned och slås ihop med Trollhättans tingsrätt. Ytterligare skäl som talar mot koncentrationen till Trollhättan är Vänersborgs tingsrätts folkrikare och till ytan betydligt större domkrets, vilket resulterar i långa avstånd för boende i Dalsland som tidigare tillhörde Åmåls tingsrätt. Till Trollhättan får de ytterligare 15 km enkel resa. Trollhättans tingsrätts domkrets däremot är mindre folkrik och till ytan betydligt mindre, vilket innebär att inte ens till Vänersborg är avståndet speciellt långt, kanske ca 5 mil för den som bor längst bort, medan den som bor i norra Dalsland kan få upp till 15 mil till Trollhättan, och på dessutom delvis bristfälliga vägar.
När det gäller geografisk samordning med rättsväsendets övriga myndigheter har Vänersborg klart försteg framför Trollhättan. Till exempel tillhör alla kommunerna i Vänersborgs och Trollhättans domkretsar, plus nio övriga kommuner i angränsande domkretsar, Kriminalvårdsmyndigheten Vänersborgs verksamhetsområde. Vidare handlägger Kronofogdemyndighetens Vänersborgskontor ärenden rörande alla kommunerna i de båda domkretsarna, plus fem övriga kommuner i angränsande domkretsar.
Mot bakgrund av dels justitieutskottets betänkande (2002/03:JuU2) Administrativ samverkan mellan tingsrätt och länsrätt, dels önskvärdhet om geografisk samordning med rättsväsendets övriga myndigheter, är det förvånansvärt att utredaren fäster så litet avseende vid det faktum att länsrätten ligger i Vänersborg. Det är också därför som Domstolsverket inte delar utredarens uppfattning utan istället vill ha Vänersborg som kansliort för en sammanslagen tingsrätt. Domstolsverket skriver i ett missiv 030522 till alla instanser som fått utredningen på remiss: ”Det som enligt Domstolsverkets mening gör Vänersborg mest lämpad som kansliort är att domstolarnas samlade verksamhet i Vänersborg är betydligt mer omfattande än verksamheten vid Trollhättans tingsrätt. Härtill kommer samverkansmöjligheterna mellan tingsrätten och länsrätten. De samverkansfördelar för båda slagen av domstolar, som i olika delar av landet hittills har uppnåtts genom samlokalisering, tyder på att sådan samverkan har betydande utvecklingsmöjligheter.” Redan idag sker samverkan mellan tingsrätten och länsrätten i Vänersborg genom att man har gemensam telefonväxel.
Det är väl känt att både Trollhättans kommun och Trollhättans tingsrätt uppvaktade utredaren när utredningen gjordes, vilket också framgår av utredningen. Därifrån kom bland annat sifferuppgifterna om dagbefolkning med mera, vilka förvånande blev tunga skäl för utredaren vid val av kansliort för den sammanslagna tingsrätten. Utredaren blev däremot ej uppvaktad av någon företrädare från vare sig Vänersborgs kommun eller Vänersborgs tingsrätt. Om utredningen hållits ren från partisk inblandning kanske utredaren kommit till samma slutsats som Domstolsverket, som inte uppvaktats av någon från vare sig Vänersborg eller Trollhättan.
|
Stockholm den 12 juni 2003 |
|
|
Ingemar Vänerlöv (kd) |