Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bibehållande och utveckling av skogsbrandflyget.
Tiden från att en brand startar till den upptäcks är avgörande för om det blir en stor brand eller om den snabbt kan begränsas. Ju torrare det är i skog och mark desto viktigare är tidsfaktorn. Det snabbaste och effektivaste sättet att upptäcka, snabbt lokalisera och dirigera släckningsstyrkor är med flyg.
Idag ligger ansvaret för skogsbrandflyget hos Räddningsverket. Normalt sett används privatflygare eller småflygplan som betalar en viss summa för spaningsflygningar under den varma årstiden. Nu pågår diskussioner om att avskaffa det statliga ansvaret för denna skyddstjänst.
En genomgång av kostnaderna för skogsbrandflyget jämfört med kostnaden för större bränder visar att denna tjänst kan spara stora summor på ett relativt enkelt sätt. Funktionen har hittills skötts på ett effektivt sätt med hög kvalitet och det vore förödande att lägga ner eller splittra ansvaret.
Istället borde skogsbrandflygets funktion utveckla utökad samverkan med kustbevakning, polis, militär och andra flygande myndigheter. Ett GIS-system där anmälda bränningar till räddningstjänsterna länkas till SOS-centralen och matchas mot inkomna larm ger en större samverkan över länsgränserna och flyg över åskdrabbade områden.
Skogsbrandflyget bör därför bibehållas med Räddningsverket som statlig huvudman och verksamheten inriktas mot ökad samverkan med andra myndigheter.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Lena Ek (c) |
|
|
Jörgen Johansson (c) |
Margareta Andersson (c) |