Motion till riksdagen
2002/03:Fö215
av Berit Jóhannesson m.fl. (v)

Totalförsvarsbudgeten 2003


1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Försvarsmakten skall ges i uppdrag att redovisa reduceringsförmågan och dess effekter på Försvarsmaktens organisation.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall tillsätta en arbetsgrupp med syfte att omförhandla JAS-beställningen.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Försvarsmakten inom områdena förbandsverksamhet, fredsfrämjande verksamhet samt materielanslaget bör prioritera verksamheter för minröjning.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Försvarsmakten bör ges i uppdrag att investera i en ny hangar på Säve helikopterbataljon och att finansieringen skall täckas genom omfördelning inom anslaget 6:1.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Försvarsmakten bör ges i uppdrag att ytterligare intensifiera arbetet med utlokaliseringen av delar av den centrala ledningen i syfte att öka andelen högre tjänster runt om i landet.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en enhetlig förplägnadsersättning på 95 kr skall utgå till de totalförsvarspliktiga.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att värnpliktiga erhåller 100 kr i ersättning för hygienartiklar.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de i yrkandena 6 och 7 föreslagna ekonomiska förbättringarna finansieras inom anslagsområde 6:1.

2 Allmänna synpunkter

I budgetpropositionen har regeringen redovisat att man lägger stor vikt vid de värnpliktigas medinflytande och motivation och befälens attityder. Vidare skall arbetet fortsätta i syfte att minska avgångarna, en fråga som Vänsterpartiet lägger stor vikt vid. Det är vidare bra att regeringen tar allvarligt på och avser i ett utvecklingsarbete att förbättra utbildningsmiljön för de totalförsvarspliktiga samt motarbeta mobbning, trakasserier och övergrepp mot enskilda. Även jämställdhetsfrågor och arbete mot sexuella trakasserier, homofobi och främlingsfientlighet skall ingå i detta arbete. Vi avser inte att lägga ytterligare förslag i denna fråga utan avvaktar resultatet av de åtgärder regeringen avser att vidtaga. Vad gäller en jämställd försvarsmakt, allmän värnplikt och genusperspektivet kommer Vänsterpartiet dock i en särskild motion att ytterligare motivera förslag i syfte att gå vidare i dessa frågor. Vi vill ställa oss bakom den ökade ambitionen vad gäller utvecklingen av Kustbevakningens budget och investeringsplan. Den motsvarar i stort de förslag som Vänsterpartiet yrkade på i budgeten för år 2002. Den ger en långsiktig signal till en vilja för framtida investeringar. Men det förutsätter också att investeringarna fullföljs och att regeringen skjuter till ekonomiska medel för investeringar i nya fartyg och flygplan för sjöövervakning och miljöskydd.

3 Det militära försvaret

Med hänsyn till utvecklingen i omvärlden skall försvaret kunna förstärkas, utökas, reduceras eller eljest förändras för att motsvara de krav som ställs på försvaret. Vänsterpartiets inställning är att det militära försvaret kan och skall minskas till förmån för andra verksamheter. Vänsterpartiet har ställt sig bakom den nu beslutade ominriktningen och reduceringen av det militära försvaret fram till år 2004. Det är bra att Sveriges försvar förändras från ett invasionsförsvar till ett försvar som svarar mot dagens hotbild och det nya läget i vår omvärld.

Den nya hotbilden och det gynnsamma säkerhetspolitiska läget ger möjlighet att på sikt ytterligare reducera omfattningen av det militära försvaret till förmån för förstärkningar inom det civila samhället och infrastrukturen. Men också till andra, för människor, viktiga delar av samhället.

I uppgörelsen mellan Vänsterpartiet, Miljöpartiet och regeringen finns ett beslut om att ett av försvarsberedningens huvudalternativ skall vara att pröva en besparing omfattande 6 miljarder kronor. Detta gäller nästkommande försvarsbeslutsperiod.

För att kunna reducera försvaret behövs dock förberedelsetid och planeringsförutsättningar som också tar hänsyn till hur en reducering kan genomföras. En omställning från militär verksamhet till civil är komplex och komplicerad, men är likafullt nödvändig för att anpassa försvaret till dagens och framtidens hotbild.

Vänsterpartiet påtalade i en motion med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret att det behövs scenarier som kan visa nya hotbilder och ge en beskrivning av hur försvaret i en reducering kan anpassas till dem. Regeringen skrev i ovan nämnda proposition att det framgent kan finnas skäl att komplettera omvärldsexemplen inför framtida inriktningsbeslut i de avseende som föranleds av förändringar i bl.a. den internationella politiska miljön, samhällsförhållanden och utveckling av angreppsmetoder. Försvarsutskottet underströk att det var angeläget att utveckla kompletterande omvärldsexempel i de avseenden som regeringen angav. Detta arbete pågår nu.

På uppmaning av försvarsutskottet har Försvarsmakten till regeringen redovisat tillväxtförmågan hos Försvarsmakten. På liknande sätt borde riksdagen kunna få redovisning av hur Försvarsmakten förberett för reduceringsförmågan och dess effekter. Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening att Försvarsmakten skall ges i uppdrag att redovisa reduceringsförmågan och dess effekter.

4 Program för reducering av överbeställningar

Riksdagen har tagit beslut om en radikal omstrukturering av Försvarsmakten. De verksamheter och den materiel som avsågs svara mot invasionshotet håller nu på att avvecklas. Dock existerar det materielbeställningar dimensionerade och avsedda för invasionsförsvaret som ännu inte levererats. Vänsterpartiet har i flera motioner föreslagit att regeringen skall tillsätta en arbetsgrupp i syfte att se över icke levererade beställningar i syfte att behovsanpassa materielköpen. JAS 39 Gripen är det mest uppenbara exemplet på detta. Beställningen omfattar totalt 204 plan. Till dags dato har 120 plan levererats. De omförhandlingar som skett har endast resulterat i en förlängning av leveranstiden. Det har deklarerats från både Försvarsmakten och försvarsministern att Sveriges flygvapen kommer att få 40 plan som inte motsvarar behovet om alla beställda plan levereras. Kostnaden för de 40 plan som inte behövs omfattar ca 20 miljarder. Dessutom kommer underhåll och drift av dessa plan att bli en belastning oavsett om de används marginellt för att hållas i stånd eller bara står i en hangar.

Detta är ett enormt slöseri som drabbar både Försvarsmakten och skattebetalarna. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för år 2002 att 40 plan skulle få lov att leasas ut till andra länder. Riksdagen ställde sig bakom detta förslag. Vänsterpartiets uppfattning är att inför nästa försvarsbeslutsperiod är ytterligare reduceringar av det militära försvarets resurser både nödvändiga och möjliga att genomföra. Eftersom materielanslaget utgör en stor del av det militära försvarets budgetram är det av stor vikt att så långt det är möjligt reducera detta anslag. Därför bör riksdagen tillkännage för regeringen att den skall tillsätta en arbetsgrupp med syfte att omförhandla JAS-beställningen.

5 Ökade resurser för minröjning

Inom de fredsbevarande och humanitära internationella insatserna har minröjning en stor betydelse. Sverige har spelat en viktig roll i arbetet för ett förbud mot antipersonella minor. Sverige har också en stor kunskap och kapacitet inom området. Under återuppbyggnad av ett land efter en konflikt är minröjning av grundläggande betydelse för hur snabbt människor kan börja bruka jorden och klara sin försörjning.

För första gången på 10 år minskar det samlade internationella biståndet till insatser mot personminor. Detta framgår av årsboken Landmine Monitor 2002. Detta är mycket oroväckande eftersom problemen med minor kvarstår. Trots minförbud och den satsning på minröjning som hittills genomförts skedde det olyckor i minst 69 stater under år 2001 och början av år 2002.

Den av regeringen framtagna samlade synen på minröjning är ett bra instrument för fortsatt svensk utveckling av området. Ansvarsfördelningen har klarlagts för att säkerställa en fortsatt utveckling av minröjningsverksamheten inom Försvarsmaktens och Räddningsverkets ansvarsområden. För att möjliggöra förverkligande av Försvarsmaktens planer inom området föreslås en förstärkning specifikt för detta ändamål med 35 miljoner kronor per år. Det finns stora behov av minröjningsinsatser vid internationella insatser. Enligt uppgift har inte Sverige tillräckliga resurser för att kunna tillmötesgå det önskemål som finns internationellt. I budgetpropositionen är tonen mycket positiv till satsningar på minröjning. Det är bra. Men Sverige behöver förstärka utbildningen för värnpliktiga inom området. Ökade resurser behövs både inom anslaget för förbandsverksamhet, när det gäller utbildning samt inom anslaget fredsfrämjande trupp, när det gäller operativ verksamhet internationellt, och inom materielanslaget då det behövs ökade satsningar för både utveckling och inköp av materiel. Därför bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening att Försvarsmakten inom dessa anslag bör prioritera verksamheter för minröjning.

6 Ny hangar på Säve helikopterbataljon

Det har sedan flera år funnits planer på att bygga en ny hangar på Säve helikopterbataljon. Den gamla är i uselt skick och fungerar inte längre. Försvarsmaktens helikoptrar står utomhus med risk för skador av väder och vind. Dessutom har personalen en mycket dålig arbetsmiljö. Den nya hangaren var planerad att sambrukas med polisen och den helikopterambulansverksamhet som genomförs enligt avtal med Västra Götalands län. Sambruk är samhällsekonomiskt betydelsefullt då skattebetalarnas medel används effektivt.

I stället för denna nya hangar diskuteras inom Försvarsmakten reparation av den gamla hangaren. I en motion under år 2002 påtalade Vänsterpartiet att detta inte var någon bra lösning av flera anledningar. Den är främst inte långsiktig. Om det blir reparation innebär det dessutom att andra byggnader också måste rustas upp för att få fullgod funktion. Vi hävdade då att en ny hangar, med sambruk, innebär en investeringskostnad på ca 70–80 miljoner kronor. Sambruket skulle innebära att hyreskostnaderna delas och att landstinget och Rikspolisstyrelsen inte behöver uppföra egna lokaler. Dessutom blir arbetsmiljön bättre för Försvarsmaktens personal, inte oväsentligt i syfte att hålla kvar personalen hos Försvarsmakten.

Bristen på positiva beslut har inneburit att Rikspolisstyrelsen tvingats besluta att bygga en egen hangar i närheten av Försvarsmaktens område. Samordningen med annan statlig myndighet har på grund av bristande framförhållning och klokskap omöjliggjorts. Ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Problemen för Försvarsmaktens personal och helikoptrar kvarstår dock. Likaså kvarstår sambruksmöjlighet med Västra Götalands län.

En ny hangarbyggnad för både Försvarsmakten och Västra Götalands läns behov beräknas kosta 60 miljoner kronor. Dock kommer en ny hangar att innebära att totalkostnaden kan minskas från nuvarande 8 till 5–6 miljoner kronor. Dessutom vinner man givetvis som i det förra förslaget bättre arbetsmiljö och möjlighet att sköta helikoptrarna på ett bättre sätt vilket är gynnsamt för både personal och materiel. Därför behöver resurser avdelas för denna investering. Kostnaden för denna åtgärd föreslås täckas genom omfördelning inom anslaget 6:1 Förbandsverksamhet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7 Decentralisera delar av Försvarsmaktens ledningsresurser

Genom att ett antal regionala och taktiska staber lagts ner och med övergången till Försvarsmaktens nya ledningsorganisation återfinns sedan den 1 juli 2000 huvuddelen av Försvarsmaktens högre yrkesofficerare inom Mälarregionen.

Det är ett stort problem att 75–80 % av förbanden och verksamheten finns ute i landet medan huvuddelen av de högre officerstjänsterna är lokaliserade till Mälarregionen. Detta faktum försvårar möjligheten att personalförsörja dessa funktioner. Allt fler officerare vill kunna arbeta och göra karriär inom sitt område, nära sin bostadsort och sitt moderregemente och är inte beredda att flytta till Mälarregionen för längre eller kortare tid. Vänsterpartiets bedömning är att kompetensflykten från officersyrket skulle kunna minska med fler högre officerstjänster ute i landet. Med tanke på det framtida nätverksbaserade försvaret finns ytterligare argument att utlokalisera ledningsfunktioner i framtiden.

Försvarsmakten anmälde i budgetunderlaget för år 2002 att en utlokalisering av delar av den centrala ledningen på ett bättre sätt säkerställer en långsiktig försörjning av militär personal. Vänsterpartiet föreslog i en motion att marin-, flyg- och armétaktiska kommandon utlokaliseras till andra delar av landet än Mälarregionen. När utskottet behandlade budgetpropositionen för 2002 uttryckte utskottet enhälligt att regeringen i de fortsatta övervägandena även borde pröva en delad lokalisering av organisationsenheten. Regeringen framför i föreliggande budgetproposition att det alltjämt finns starka principiella skäl för att ge huvuddelen av OPIL en samlad lokalisering. Regeringen uttalar i budgetpropositionen att ”en delad lokalisering till de nuvarande fyra platserna och delvis provisoriska lokaler som där disponeras ger inte möjlighet med ledning från skyddad plats”. I vår motion exemplifierade vi lokaliseringen med att det armétaktiska kommandot kunde placeras i t.ex. Skövde och det marintaktiska i Landskrona. Då finns dessa kommandon i en militär miljö med goda möjligheter. Regeringen uttalar vidare att ”en delad lokalisering ger vidare inte samma möjlighet till rationalisering av vissa stabs- och betjäningsfunktioner som en samlad lokalisering ger”. Med en placering på ett väl fungerande regemente eller en marinbas finns samordningsvinster att tillvarata lokalt. Argumentet att samutnyttja sambandsutrustning borde kunna ordnas. Helst med tanke på att Försvarsmakten går mot ett nätverksbaserat försvar samt att OPIL enligt förslaget skall bli en del av Högkvarteret. Den vinst man får genom att högre befäl i större utsträckning kan göra karriär inom sitt eget geografiska område är viktig för rekrytering och utveckling för Försvarsmakten som helhet. Därför bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening att Försvarsmakten bör ges i uppdrag att med stöd av ovanstående ytterligare intensifiera arbetet med utlokaliseringen av delar av den centrala ledningen i syfte att öka andelen högre tjänster runt om i landet.

8 Ersättningar till totalförsvarspliktiga

De förbättringar som beslutades av riksdagen och som genomfördes den 1 juli 2002 är ett bra första steg i syfte att ge de försvarspliktiga en bättre ekonomiska situation i jämförelse med de ungdomar som studerar eller förvärvsarbetar.

Vänsterpartiet föreslår därför i nuläget ingen förändring av dessa områden. Dock finns en sedan länge orättvis och ologisk ersättning som borde förändras. Under tjänstgöring är de olika utbildningsanordnarna ansvariga för de totalförsvarspliktigas förplägnad. Vid lediga helger utgår en helgersättning som är menad att täcka utgifterna för alla måltider under dagen. Denna ersättning utgår med 25 kronor per dag. Förplägnadsersättningen som betalas ut vid övningsuppehåll utgör 35 kronor per dag. Om den pliktige tjänstgör utan att det finns tillgång till mat från utbildningsanordnaren utgår en ersättning med 95 kronor per dag. Samma individ med samma matbehov får alltså olika summor i ersättning beroende av hur det rubriceras. Detta är ologiskt och orättvist. Det förutsätter att någon annan skall ställa upp. Vänsterpartiet anser att ersättningen bör förändras och bli enhetlig och utgå med 95 kronor per dag oavsett vilken rubricering man använder. Regeringen bör få i uppdrag att utreda frågan och återkomma till riksdagen med förslag. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

För en stor del av den ersättning de värnpliktiga erhåller under en tjänstgöring tvingas de införskaffa hygienartiklar. Värnpliktiga har i dag en ersättning på 66 kronor per dag. En vanlig månad med helgersättning får den totalförsvarspliktige en total inkomst runt 2 200 kronor i månaden. Unga kvinnor måste köpa bindor, tamponger och andra hygienartiklar som de inte kan vara utan. De lokala bestämmelserna på förbanden tvingar de manliga värnpliktiga att vara helt slätrakade om de inte har skägg. Totalförsvarspliktiga har alltså utgifter för hygienartiklar som de inte har möjlighet att välja bort. Till detta kommer kostnader för tandkräm, tandborste, tvål, schampo m.m. Med tanke på ovanstående bör ett bidrag införas för att täcka de totalförsvarspliktigas utgifter för hygienartiklar. En ersättning på 100 kronor per månad är rimlig för att täcka de utgifter totalförsvarspliktiga tvingas till för att sköta sin hygien. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9 Finansiering

Ovan föreslagna ekonomiska förbättringar för de totalförsvarspliktiga samt Säve helikopterbataljon föreslås finansieras inom anslagsområde 6:1. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 16 oktober 2002

Berit Jóhannesson (v)

Lars Ohly (v)

Rossana Valeria D (v)

Alice Åström (v)

Sermin Özürküt (v)