Riksdagen beslutar, med ändring av lagförslaget i regeringens proposition, att lagen om folkomröstning om införande av euron, 1 §, tredje stycket, skall lyda: ”Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU?”
Riksdagens partier har efter överläggningar i november och december 2002 kommit överens om att en rådgivande folkomröstning om Sveriges inträde i Ekonomiska och monetära unionens, EMU:s, tredje steg skall hållas den 14 september 2003. Partierna enades också om ramar för kampanjbidrag, rösträtt m.m. I dessa delar lägger nu regeringen fram lag- och budgetförslag, som vi biträder.
Vid partiöverläggningarna kunde dock inte enighet nås i den centrala frågan om folkomröstningsfrågans formulering. Att det förslag som regeringen nu förelägger riksdagen endast stöds av de partier som förordar ett inträde i EMU, medan nej-partierna är kritiska, redovisas inte i propositionen.
I propositionen anförs att ”det finns inte anledning att utforma röstsedlarna på ett sådant sätt att de anger varför väljaren säger ja eller nej”. Mot detta finns inget att invända. Men minst lika viktigt är att omröstningsfrågan utformas på ett sådant sätt att den uppfattas som neutral och rättvisande och inte gynnar den ena eller andra sidan.
Vi menar att den formulering som regeringen föreslår – ”Anser du att Sverige skall införa euro som valuta?” – uppenbart syftar till att gynna ja-sidan. Hur stor denna effekt är kan självfallet inte beräknas, men redan det att frågeställningen kan kritiseras på denna grund riskerar att leda till ett ifrågasättande av folkomröstningens legitimitet.
Kritiken mot EMU handlar om mycket mer än namnet på vår valuta. Ett deltagande i EMU innebär inte bara att Sverige byter valuta, utan också att vi underordnar oss en penningpolitisk, och indirekt finanspolitisk, regim som skall stå fri från demokratiska beslut och politisk påverkan. Den svenska riksbanken läggs ner och Sverige underordnas Europeiska centralbanken i Frankfurt. Den formulering av folkomröstningsfrågan som regeringen valt är uppenbart utformad för att förminska beslutets innebörd och konsekvenser. Valutan euro antas vara mindre ”skrämmande” än valutaunionen EMU.
Folkomröstningsfrågan kan självfallet inte korrekt spegla inträdets alla aspekter, men en mera rättvisande frågeställning vore: ”Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU?” Riksdagen bör besluta att den av regeringen föreslagna lagen ändras i enlighet med detta.
|
Stockholm den 12 februari 2003 |
|
|
Mats Einarsson (v) |
|
|
Rossana Dinamarca (v) |
Peter Pedersen (v) |
|
Tasso Stafilidis (v) |
Alice Åström (v) |