Riksdagen beslutar tillkännage för regeringen att en avveckling av reklamskatten skall inledas i enlighet med vad som anges i motionen.
Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 för regeringen som sin mening vad skatteutskottet (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning.
Regeringen uppger i budgetpropositionen (2002/03:1) att frågan har prioriterats i budgetberedningen, men att den likväl funnit, med beaktande av de budgetpolitiska målen, att förutsättningar för finansiering av ett avskaffande av den resterande reklamskatten för närvarande inte föreligger.
Regeringen har således noggrant prövat frågan och inte heller denna gång funnit förutsättningar för finansiering av riksdagens begäran. Formellt sett har regeringen gjort vad på regeringen ankommit.
Därmed kvarstår reklamskattens alla kända negativa effekter ytterligare minst ett budgetår: den är rättsosäker, den snedvrider konkurrensen och den gynnar direktreklam på bekostnad av dagspress och tidskrifter – trots att de sistnämndas betydelse för det demokratiska systemet och det offentliga samtalet är odiskutabelt.
Man kan dock ha förståelse för att reklamskatten inte låter sig avvecklas i ett enda steg. Därför bör övervägas en stegvis avveckling i två eller tre etapper genom en höjning av det ”grundavdrag” (rätt till återbetalning) som i dag uppgår till 12 miljoner kronor för dagstidningar och 6 miljoner kronor för tidskrifter, inleds.
En höjning av detta grundavdrag till 50 miljoner kronor för dagstidningar skulle, med ett räkneexempel baserat på 2001 års annonsintäkter, exempelvis endast innebära ett sammanlagt skattebortfall på drygt 71 miljoner kronor. Samtidigt skulle 68 av 105 två- till sjudagarstidningar inte längre behöva betala reklamskatt.
En höjning av grundavdraget till 100 miljoner kronor för dagstidningar skulle på samma sätt innebära ett sammanlagt skattebortfall på ca 138 miljoner kronor, d v s knappt hälften av dagspressens sammanlagda reklamskatt. Samtidigt skulle hela 88 av 105 två- till sjudagarstidningar inte längre behöva betala reklamskatt.
En motsvarande höjning av grundavdragen kan samtidigt genomföras för tidskrifterna. Höjningen av grundavdragen bör sedan följas av ett avskaffande av reklamskatten, möjligen med ytterligare en grundavdragshöjning om man väljer att avskaffa reklamskatten i flera steg.
En sådan avvecklingsmodell skulle dels ge en tydlig signal om att regering och riksdag menar allvar med att avskaffa reklamskatten, dels beakta de statsfinansiella förutsättningarna, dels ge en presspolitiskt motiverad inriktning där reklamskatten inledningsvis tas bort för andratidningar och mindre och medelstora lokala och regionala tidningar.
Mot ovanstående bakgrund yrkas därför att riksdagen ger regeringen till känna att inför budgeten 2004 ånyo pröva frågan om en avveckling av reklamskatten i enlighet med riksdagens tidigare tillkännagivande och att detta i ett första steg kan ske genom ovan skisserade grundavdragshöjning för dagstidningar och tidskrifter.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Kenth Högström (s) |
|
|
Anders Bengtsson (s) |
Barbro Hietala Nordlund (s) |