Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en stärkt Finansinspektion.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stopp för planering av folk- och bostadsräkningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ytterligare samordning och prioritering inom statsförvaltningen.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 enligt uppställning:
Anslag |
Regeringens förslag |
Anslagsförändringar |
1:6 Folk- och bostadsstatistik |
12 000 |
- 12 000 |
2:1 Finansinspektionen |
163 680 |
+ 5 000 |
1:7 Kammarkollegiet |
27 459 |
- 3 000 |
1:5 Statistiska centralbyrån |
414 139 |
- 2 000 |
Summa för utgiftsområdet |
9 078 095 |
- 12 000 |
En väl fungerande finansmarknad är viktig för Sverige. För att få fart på företagandet behövs en bättre fungerande marknad för riskkapitalförsörjning. Ur konsumenternas synvinkel behövs skarpare konkurrens men också ökad rättstrygghet för att hushållen skall stå starka på finansmarknaden.
De senaste åren har finansmarknaden förändrats kraftigt. Finansmarknadernas internationalisering och inte minst EU-medlemskapet och dess gemensamma marknad för kapital ställer nya krav och öppnar många nya möjligheter, både för hushåll och för företag. Samtidigt med internationaliseringen har ny teknik på många sätt förändrat och förnyat finansmarknaden.
De närmaste åren innebär fortsatt förnyelse och förändring på finansmarknaden. Senast år 2005 skall till exempel EU ha uppnått en gemensam marknad för finansiella tjänster.
Det blir allt tydligare att kampen mot den internationella brottsligheten också måste föras av aktörer på den finansiella marknaden. Kampen mot kriminella ligors penningtvätt och mot finansiell hjälp till internationell terrorism måste skärpas.
Enskilda försäkringstagare och fondsparare är små aktörer på en svåröverskådlig finansiell marknad. Det är ofta svårt att skaffa tillräcklig information för att på egen hand försäkra sig om trygghet.
IMF konstaterar i en utvärdering att Finansinspektionens resurser inte räcker till för att klara de krav som ställs. I en departementspromemoria (Ds 2002:5, Reformerade bank- och finansieringsrörelseregler) slås fast att Finansinspektionens befogenheter måste utvidgas och att nya sanktionsmöjligheter måste införas.
Folkpartiet liberalerna delar bedömningen att Finansinspektionen måste stärkas.
Folkpartiet liberalerna har hela tiden motsatt sig en registerbaserad folk- och bostadsräkning. Vårt främsta skäl till detta är att en närgången registerbaserad insamling om medborgarnas vardagsliv är ett uppenbart hot mot enskilda människors personliga integritet. Vi menar också att en folk- och bostadsräkning är onödig därför att statistik som där samlas in inte i avgörande grad förbättrar politikens innehåll. Det är inte utifrån statistiska underlag som samhället skall utvecklas utan utifrån den enskildes vilja. Slutligen menar vi att en folk- och bostadsräkning i 2000-talets Sverige knappast skulle kunna fånga verkligheten. Sverige har, trots politiskt motstånd, förändrats till ett mer mångfaldigt samhälle där yrkesbanor och levnadsvanor knappast går att beskriva på ett fullgott sätt genom statistiska undersökningar.
Medborgarna har rätt att ställa stora krav på att den statliga förvaltningen kombinerar hög effektivitet och god service. Dessutom skall den offentliga förvaltningen vara fri från korruption. Sverige har en långvarig och på många sätt stolt förvaltningstradition. Det är viktigt att den upprätthålls.
Det finns idag flera myndigheter i utgiftsområde 2 vars arbetsuppgifter delvis överlappar varandra. Folkpartiet föreslår därför att en översyn görs i syfte att nå bättre samordning och ge tydligare uppdrag till de olika myndigheterna. Syftet med en sådan översyn är att nå såväl ökad kostnadseffektivitet som bättre service och tydlighet gentemot kunder och medborgare.
Den översyn som föreslås ovan bör också innebära att verksamheternas innehåll prövas mot vilket behov de anses tillgodose. Det är ett politiskt uppdrag att ständigt överväga vilka utgifter som skall accepteras och vilka som skall nedprioriteras för att skapa utrymme för andra satsningar. I avvaktan på en övergripande översyn föreslår folkpartiet att Kammarkollegiet och SCB får ett reducerat uppdrag motsvarande 3 respektive 2 miljoner kronor. Detta möjliggör en nödvändig förstärkning av kontrollen av de finansiella marknaderna.
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
Karin Pilsäter (fp) |
|
Christer Nylander (fp) |
Gunnar Nordmark (fp) |
Marita Aronson (fp) |
Bo Könberg (fp) |
Lars Leijonborg (fp) |