Motion till riksdagen
2002/03:Fi266
av Olle Sandahl m.fl. (kd)

Samhällsekonomi och finansförvaltning, utgiftsområde 2


Sammanfattning

Kristdemokraterna föreslår en effektivisering och samordning inom statsförvaltningen, vilket innebär riktade besparingar på ca 143 miljoner kronor år 2003 och 119 miljoner kronor år 2004.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av Finansinspektionens möjligheter till en effektivare finansiering av sin verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Nämnden för offentlig upphandling skall samordnas med Konkurrensverket, fr.o.m. andra halvåret 2003.

  3. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2003 anvisa anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag enligt uppställning:

    Anslag, tusental kronor

    Regeringens förslag

    Anslags­-
    förändring

    1.3 Statskontoret1

    81 555

    –17 000

    1.5 SCB

    414 139

    –35 000

    1.6 Folk- och bostadsstatistik

    12 000

    –12 000

    1.7 Kammarkollegiet2

    27 459

    –7 000

    1.8 Nämnden för offentlig upphandling3

    7 588

    –3 700

    1.9 Statens kvalitets- och kompetensråd

    12 284

    –12 284

    1.10 Ekonomiska rådet

    2 332

    –2 332

    1.11 Utvecklingsarbete

    13 170

    –6 500

    90:1 Riksrevisionen

    117 800

    –10 000

    2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostn4

    250 049

    –37 000

    Summa totalt för utgiftsområdet

    9 078 095

    –142 816

    1Statskontorets verksamhet föreslås samordnas med Kammarkollegiets. 

    2Kammarkollegiets verksamhet föreslås samordnas med Statskontorets.

    3NOU:s verksamhet föreslås slås samman och samordnas med Konkurrensverkets fr.o.m. andra halvåret 2003.

    4Anslaget minskas med sparbelopp ställt under regeringens beslutanderätt.

Inledning

Företrädare för modern institutionell ekonomisk teori hävdar generellt betydelsen av institutioner som lagar, förordningar, normer och sociala konventioner för en sund marknadsekonomi. En ekonomi som vilar på väl fungerande institutioner utmärks av låg osäkerhet. Osäkerhet kostar merarbete, tid och pengar för att kompensera och reducera osäkerheten. En etisk relativism, en defaitism eller en värdenihilism är knappast en bra grund att bygga en marknadsekonomi på. Nobelpristagaren 1993 Douglass C North och andra har även betonat äganderättsformer och betydelsen av god etik och fasta institutioner, vilket knappast varit möjligt i en kultur som präglats av något annat än ”du skall icke stjäla”. Den amerikanske ekonomihistorikern David S Landes har i arbetet The Wealth and Poverty of Nations från 1998 bl.a. på nytt lyft fram betydelsen för ekonomisk tillväxt av särskilda kulturella drag och ett etos med betoning på arbetsetik, driftighet, ärlighet, tålamod och ihärdighet. Det tyska undrets huvudingenjörer, kristdemokraterna och ekonomerna Ludwig Erhardt och Alfred Müller-Armack, arbetade efter kriget fram ett koncept om social marknadsekonomi. Marknadsekonomi behöver ordning och regler för att kunna uppstå och fungera. Denna ordning har inte alstrats spontant utan det har vårt kulturarv försett oss med genom dess betoning på rätt och fel, karaktär, hederlighet, duglighet och arbetsetik. Hayeks ”spontaneous order” och Schumpeters betoning på innovationsverksamhet förutsätter ett öppet och ärligt samhällsklimat. Den konsekventa värdegrunden har en avgörande betydelse för att skapa en effektiv statsförvaltning och stabila finansmarknader. Samtidigt är målet att all offentlig verksamhet skall utföras utifrån ett mycket gott förvaltarskap med invånarnas gemensamma medel. En effektiv granskning av regeringsmakten förutsätter en ärlig och öppen redovisning från regeringens sida vad gäller handhavandet av offentliga medel.

Politikområdena

Verksamheten inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning har två mål. Det ena är att den statliga verksamheten ska skötas korrekt, effektivt och rationellt, och det andra målet är att skapa stabila förutsättningar för det finansiella systemet genom analys, tillsyn och regleringar av de finansiella institutens agerande på marknaden, ett gott konsumentskydd samt förvaltning av statens skuld.

Området Effektiv statsförvaltning rör granskning, ekonomisk styrning och utveckling av den statliga verksamheten samt statliga arbetsgivarfrågor, statistik, prognoser och fastighetsförvaltning. Området Finansiella system och tillsyn omfattar tillsyn och reglering av de finansiella marknaderna, statsskuldsförvaltning, statliga finansierings- och garantiåtaganden, premiepensionsadministration av de fonderade premiepensionerna i det inkomstbaserade ålderspensionssystemet, finansiell redovisning, internationellt finansiellt samarbete och tillsyn av spelmarknaden.

Anslagen

I följande anslagsgenomgång förhåller vi oss till regeringens förslag. Ett oförändrat anslag är således detsamma som regeringens:

UO 2, förändringar i jämförelse med regeringen (milj. kr)

2003

2004

1.3 Statskontoret

–17,0

–18,0

1.5 SCB

–35,0

–40,0

1.6 Folk- och bostadsstatistik

–12,0

1.7 Kammarkollegiet

–7,0

–10,0

1.8 Nämnden för offentlig upphandling

–3,7

–8,0

1.9 Statens kvalitets- och kompetensråd

–12,3

–13,0

1.10 Ekonomiska rådet

–2,3

–2,0

1.11 Utvecklingsarbete

–6,5

–10,0

90:1 Riksrevisionen

–10,0

–10,0

2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostn.

–37,0

–8,0

Summa totalt för utgiftsområdet

–142,8

–119,0

A. Effektivisering och utveckling av statlig verksamhet

1:1 Konjunkturinstitutet (KI) har uppgiften att utarbeta tillförlitliga analyser av och prognoser för den ekonomiska utvecklingen. 9 procent av verksamheten är avgiftsfinansierad. Med beaktande av tillförlitligheten i KI:s prognoser och den viktiga samhällsfunktion dessa fyller tillstyrker vi regeringens förslag om ett ökat anslag på 45,2 miljoner kronor för 2003 och 46,2 miljoner kronor för 2004. KI har ett samarbete med Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgälden i prognosarbetet över statens inkomster och utgifter.

1:2 Ekonomistyrningsverket (ESV) har till uppdrag att verka för en effektiv ekonomisk styrning av statens ekonomi. Stöd, metodutveckling och information skall tillhandahållas. Omkring 74 procent av verksamheten är avgiftsfinansierad.

Möjligheten att låta ännu mer av verksamheten blir avgiftsfinansierad bör utredas. Vi tillstyrker det ökade anslaget på 63,7 miljoner kronor för 2003 och 65,1 miljoner kronor för 2004.

1:3 Statskontorets specifika del av regeringens effektmål är att 1. ”bidra till en ökad effektivitet i statsförvaltningen”, 2. ”erbjuda myndigheterna stöd på IT- och teleområdet avseende inköpssamordning och tillhandahållande av ramavtal, som skapar bättre villkor och leder till sänkta kostnader”, 3. ”öka kvaliteten i statistik om offentlig sektor”. 40 procent av omsättningen är avgiftsfinansierad, en ökning med 8 procentenheter under föregående år.

En koncentration och effektivisering av statsförvaltning inom hela utgiftsområdet borde genom en statlig snabbutredning prövas enligt följande riktlinjer.

  1. Statskontorets verksamhet med inriktning på effektivitet i statsförvaltningen borde koncentreras till den nya revisionsmyndigheten, Riksrevisionen.

  2. Verksamheten med inriktning på inköpssamordning inom IT- och tele-området borde kunna föras till Kammarkollegiet, som samordnar andra inköp. Upphandlingsverksamhet inom staten bör skötas av Kammarkollegiet.

  3. Verksamheten med inriktning på statistik om offentlig sektor borde kunna skötas av SCB.

  4. Verksamhet med inriktning på lokalförsörjning borde kunna övertas av Statens fastighetsverk (vars status, avkastningskrav och förändringsmöjligheter får tas upp i särskild ordning).

  5. Ett vässat statskontor borde kunna samordnas (inte nödvändigtvis sam­gå) med t ex Kammarkollegiet, vilket skulle kunna leda till ytterligare effektiviseringsvinster.

Vi föreslår en minskning av anslaget med 17 miljoner kronor år 2003 och 18 miljoner kronor år 2004.

1:4 Täckning av merkostnader för lokaler. Staten har betalningsansvar för vissa hyror av tomma lokaler. Genom avveckling av avtal och besparingskrav har kostnaderna halverats på ett år mellan år 2001 och 2002. Orsakerna till denna post och principerna bakom hyresavtal borde ha setts över på ett tidigare stadium. Generellt anser vi att hyror bör belasta de enskilda statliga verken. Nu tycks emellertid denna utgiftspost i det närmaste försvinna under planperioden. Vi anslår detsamma som regeringen för perioden 2003–2004.

1:5 Statistiska centralbyrån (SCB). Uppdraget för SCB är att medelst statistik bidra till ökade kunskaper om tillstånd och utveckling inom en rad samhällsområden. Omkring hälften av verksamheten är avgiftsfinansierad. Det totala beräknade beloppet som disponeras av SCB är 823 miljoner kronor.

SCB:s nuvarande organisation rymmer betydande rollkonflikter. SCB har:

  1. myndighetsuppgifter (t ex systemansvarig för Sveriges Officiella Statistik, SOS, tillsynsorgan och kvalitetskontrollant för SOS, normgivare och standardiserare för SOS)

  2. stabsuppgifter åt exempelvis Regeringskansliet och statistikansvariga myndigheter (t ex som statistikutvecklare, metodutvecklare, serviceorgan)

  3. serviceuppgifter (statistikproducent för egen del och för andra, rådgivare, konsult, systemleverantör, partner och vidareförädlare)

  4. beställaruppgifter som ansvarig finansiär i egenskap av statistikansvarig myndighet.

Mot denna bakgrund anser vi att en statlig utredning bör tillsättas med inriktningen att omorganisera SCB. Vi menar att den under riksdagsåret 1993/94 beslutade statistikreformen bör fullföljas. Den innebar en relativt omfattande delegering av ansvar och styrning av statlig statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) till s.k. statistikansvariga myndigheter. Avgränsade sektorsområden eller statistik med en huvudanvändare fördelades till sektorsmyndigheter, vilka fick ett beställaransvar. En delning skulle kunna innebära att en del får myndighetsuppgifter, en del stabsuppgifter med bl.a. ansvar för databaser och produktion av anslagsfinansierad officiell basstatistik och en del organiseras till ett fristående statistikbolag på samma villkor som andra produktionsbolag. Utöver detta borde det bildas ett råd för Sveriges officiella statistik. Det skall vara en egen myndighet och därmed helt självständigt från SCB. Vi räknar med ett totalt anslag om 379 miljoner kronor år 2003 och 376 miljoner kronor 2004.

1:6 Folk- och bostadsstatistik. Vi har motsatt oss tillvägagångssättet vad gäller yrkesregister och ställer oss i övrigt skeptiska till omfattningen av FoB:n. Vi menar att en besparing på 12 miljoner kronor för år 2003 är lämpligt. Det motsvarar hela anslaget, men vi noterar att 230 miljoner kronor finns i anslagssparande. För 2004 finns inga medel budgeterade för verksamheten.

1:7 Kammarkollegiet (KK) säljer stöd till myndigheter gällande administrativ service, det statliga försäkringssystemet, fond- och förmögenhetsförvaltning och fordringsbevakning. Myndighetsutövning gäller arvsfondsärenden, arvs-, gåvo- och stämpelskatt, auktorisation av tolkar och översättare, inköpssamordning, kanslifunktionen och resegarantier. Omkring 75 procent av verksamheten är avgiftsfinansierad. För den anslagsfinansierade verksamheten redovisades ett anslagssparande på 7 miljoner kronor.

Kristdemokraterna har under en längre tid förordat en ökning av avgiftsfinansieringen, men vi kan dessvärre se att denna minskade under förra året (från 80 % till 75 %). Enligt effektmålen i statsliggaren är ett mål ”att ge sina kunder likvärdig eller bättre service, både kostnads- och kvalitetsmässigt, jämfört med den privata sektorn på de områden där kollegiet har till uppgift att erbjuda ett statligt producerat alternativ till den privata marknaden”. Citatet påkallar behovet av en översyn huruvida verksamheter som konkurrerar med privata alternativ också drar nytta av det statliga anslaget. Den konkurrensutsatta verksamheten bör med jämna mellanrum upphandlas. Vidare bör det undersökas huruvida hanteringen av arvs-, gåvo- och stämpelskatt inte bör överföras till Riksskatteverket. Vidare borde en samordning (inte nödvändigtvis samgående) med t ex Statskontoret kunna leda till ytterligare effektiviseringsvinster. Anslaget kan minskas med 7 miljoner kronor år 2003 och 10 miljoner kronor år 2004. Det motsvarar modesta 2,7 % av total omsättning.

1:8 Nämnden för offentlig upphandling (NOU). Uppdraget är att medelst tillsyn, utveckling och information effektivisera den offentliga upphandlingen. Verksamheten är inte avgiftsfinansierad. Anslaget är på blygsamma 7 miljoner kronor. Med tanke på att det samlade värdet av all offentlig upphandling i Sverige sannolikt uppgår till mer än 20 procent av BNP (ca 400 miljarder kronor) är det av stor betydelse att statsmakterna skapar ett institutionellt och legalt ramverk som borgar för öppenhet, konkurrens, affärsmässighet och objektivitet. Kritik har framförts mot den nuvarande ordningen, som i stor utsträckning kan förklaras av begränsade resurser, olämplig myndighetsstruktur och avsaknad av sanktionsmöjligheter. De begränsade resurserna belyses av att Nämnden för offentlig upphandling (NOU) med ca 10 anställda utifrån lagen om offentlig upphandling (LOU) skall utöva tillsyn över ca 10 000 upphandlande enheter, som årligen gör ca 200 000 förenklade upphandlingar, 3 500 direktivstyrda upphandlingar samt ett stort antal direktupphandlingar.

Vi menar således att NOU snarast i samband med en resursförstärkning bör övergå till att vara en självständig del av Konkurrensverket. En samlokalisering torde vara nödvändig för att minska fasta kostnader som istället kan fördelas till själva verksamheten. Fördelen med en samordning är att statsmakterna signalerar och fokuserar på den stora betydelsen av tillsynen över den offentliga upphandlingen. En samordning med Konkurrensverket måste ta tillvara den allmänt erkända kompetens och erfarenhet som nu finns hos personalen inom NOU. Ett samgående med Konkurrensverket visar klart och entydigt att upphandlingslagen i första hand är en konkurrenslagstiftning. Med hänsyn till den specifika arten av ärenden och de frågor som skall handläggas är det dock lämpligt att verksamheten inom Konkurrensverkets ramar ges ett stort mått av självständighet. Samtidigt bör marknadsfunktionen och delar av utvecklingsfunktionen separeras från den självständiga delen med kontrollfunktionen.

Vi föreslår att verksamheten redan år 2003 påbörjar en samordning med Konkurrensverket. Vi vill förstärka NOU från dagens ca 7 miljoner kronor med 3 miljoner kronor till 10 miljoner kronor i ett första steg. Detta belastar utgiftsområde 24.

1:9 Statens kvalitets- och kompetensråd. Uppdraget är att i första hand bidra till att öka genomslagskraften av regeringens förvaltningspolitiska proposition (prop. 1997/98:136 Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst) när det gäller kvalitet, kompetens och etik.

Regeringens förslag till anslag är 12,3 miljoner kronor. Vi gör bedömningen att uppgifterna om kvalitet, kompetens och etik bör läggas på existerande statliga verk och drar därför in anslaget. Besparingen blir således 12,3 miljoner kronor år 2003 och 13 miljoner kronor år 2004.

1:10 Ekonomiska rådet. Uppdraget är att ”initiera forskning och utredningsarbete av särskilt intresse för den ekonomiska politikens utformning”. Anslaget är på 2,3 miljoner kronor. Vi gör bedömningen att dylika satsningar bör rymmas under andra anslag. Besparingen år 2003 blir således 2,3 miljoner kronor.

1:11 Utvecklingsarbete. Uppdraget är att ”utveckla metoder för styrning och uppföljning av statens resurser” samt ”att utveckla den statliga förvaltningspolitiken”. Förslaget till anslag är på 13,2 miljoner kronor. Uppgifterna sköts nu av bl.a. RRV och ESV. Forskning bör i större utsträckning göras i samverkan med universitet och högskola. Vi föreslår ett minskat anslag för 2003 med 6,5 miljoner och 2004 med 10 miljoner kronor. Vi föreslår att verksamheten intäktsfinansieras i högre grad.

1:12 Arbetsgivarpolitiska frågor. De uppgifter som belastar anslaget är medlemsavgifter för de samnordiska institutionerna, utgivning av författningssamling, uppgifter enligt förordningen om utmärkelsen ”För nit och redighet i rikets tjänst” och Arbetsgivarverkets funktion enligt beredskapsförordningen. Vi föreslår ett oförändrat anslag på 2,5 miljoner kronor för 2003 och 2004.

1:13 Statliga tjänstepensioner m.m. Anslaget avser utgifter för personalpensionsförmåner, särskild löneskatt på pensionskostnader m.m. Av naturliga skäl föreslår vi ingen ändring av detta anslag. Med andra ord ett oförändrat anslag på 7 658 miljoner kronor för 2003 och 7 835 miljoner kronor för 2004.

90:1 Riksrevisionen ska granska, utvärdera och ompröva statens verksamhet samt förbättra redovisningsarbetet i statens förvaltning. Omkring 35 procent av verksamheten är avgiftsfinansierad.

Kristdemokraterna välkomnar en ny, stark och oberoende revisionsmyndighet under riksdagen i enlighet med förslaget 1999/2000:RS1 Riksdagen och den statliga revisionen. En successivt högre andel avgiftsfinansiering och sammanslagningen med Riksdagens revisorer till år 2004 torde kunna innebära en sammanlagd besparing på 10 miljoner kronor år 2003 och 10 miljoner kronor 2004.

B. Det finansiella systemet

2:1 Finansinspektionen (FI). Det övergripande målet är att bidra till stabilitet, effektivitet och ett gott konsumentskydd i den finansiella sektorn. FI:s del av effektmålet är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom tillsyn av finansiella institut, bidra till konsumentskydd inom det finansiella systemet genom tillsyn av stabiliteten i enskilda institut, genom utarbetande och uppföljning av regler för instituten, information och klagomålshantering samt genom behandling av klagomål av principiell karaktär.

Institut under FI:s tillsyn betalar årligen avgifter enligt förordning 1995:1116. I uppgifterna ingår att ta in avgifter som motsvarar kostnaderna. Finansinspektionen har dock som andra statliga myndigheter ett ramanslag för sin verksamhet, och intäkterna betalas in till statskassan. Avgifterna som tas in är av två slag: ansökningsavgifter och tillsynsavgifter. Ansökningsavgifterna (tillstånd av olika slag för att bedriva finansiell verksamhet, bolagsordningsändringar m.m.) följer avgiftsförordningen och brukar varje år uppgå till ca 7 miljoner kronor. Tillsynsavgifterna anpassas varje år till inspektionens anslag och varierar således. Det är inte möjligt att varje år ”träffa mitt i prick”, så vissa år tas det in för lite tillsynsavgifter och andra år för mycket. Över en femårsperiod ligger dock tillsynsavgifterna och ansökningsavgifterna i nivå med anslaget. Den avgiftsstruktur som gäller för Finansinspektionen innebär att ett resurstillskott inte påverkar statskassan eftersom ett ökat ramanslag innebär ökade avgifter för institut under tillsyn.

Vi anser att Finansinspektionen som tillsynsmyndighet på sikt bör debitera finansinstituten direkt för sin verksamhet, liknande den modell som tillämpas i Storbritannien. Utvecklingen inom finansmarknaderna ställer höga krav på alla aktörer, inklusive FI. Den snabba tillväxten och kraftigt ökande komplexiteten inom finanssektorn ställer också högre krav på moral och regelefterlevnad. Det ligger så att säga i den finansiella marknadens eget intresse att lagar och regler efterföljs. Annars undergrävs marknadens funktionssätt. FI:s verksamhetsvolym skulle kunna vara en direkt avspegling av finansmarknadens förmåga att ”reglera sig själv”. En balans mellan avgifter och FI:s verksamhet upprättas, vilka korresponderar med å ena sidan regler och tillsyn och å andra sidan den verkliga efterlevnaden på marknaden. Genom att låta FI självt förfoga över sina intäkter ges också en möjlighet till snabb förnyelse och expansion när så är nödvändigt utan att gå omvägen via statsbudgeten. Detta är den enda rimliga utvecklingen om FI ska bli en verklig marknadskontrollant. Komplexiteten i marknaden samt antalet insidertransaktioner och kurspåverkande manipulationer tenderar enligt flera bedömare att öka.

I samband med att den gemensamma marknaden utvecklas inom det finansiella området bör även en samordning vad gäller dessa berörda områden ske inom EU och övriga världen. För den kommande treårsperioden föreslås inga förändringar av anslaget. Regeringen bör dock ges i uppdrag att utreda möjligheterna till en mer ändamålsenlig finansiering för Finansinspektionen enligt ovan. Vid ett frikopplande av FI:s verksamhet från statsbudgeten bör naturligtvis utgiftstaket justeras ned motsvarande nuvarande nivå på utgiftsanslaget.

2:2 Insättningsgarantinämnden. Uppdraget är att administrera insättningsgarantisystemet samt det statliga investerarskyddet. Anslaget för år 2003 är på 6 miljoner kronor. Vi föreslår ingen förändring av anslaget.

2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader. Riksgäldskontoret ska genom tillförlitliga prognoser över statens lånebehov bidra till att statens lånekostnader minimeras. Riksgäldskontorets prognoser har under 2001 uppvisat en större avvikelse mot det slutliga utfallet jämfört med andra prognosmakare. Detta är i längden inte hållbart. Vi kommer noggrant att följa utvecklingen i framtiden. Vidare minskar vi regeringens förordade anslag med det belopp om 37 miljoner kronor i anslagsparande som är ställda under regerings beslutanderätt 2003. Anslaget till Riksgäldskontoret minskas med 3 % från 2004 i syfte att öka effektiviteten i administrationen av statsskulden.

90:1 Riksdagens revisorer. Uppdraget är att ”verka för en god hushållning av statens medel”. Anslaget är på 27 miljoner kronor. Under första halvåret 2003 kommer en ny revisionsmyndighet att bildas. Enligt revisorerna kommer den av riksdagen beslutade förändringen av revisionens organisation att leda till ett successivt ökat samarbete med det som tidigare kallades Riksrevisionsverket (RRV).Vi kristdemokrater välkomnar att samordningen, som vi länge förespråkat, nu genomförs. Vi noterar att de två enheterna beräknas kosta mer sammanlagda än vad de tidigare kostade var för sig summerat. Väsentligt högre belopp har budgeterats bl.a. för högre lokalkostnader. Detta förefaller oss inte vara förenligt med uppdraget att verka för en god hushållning av statens medel. Det bör vara ett rimligt antagande att vissa fasta kostnader delas och att vi därmed uppnår samordningsvinster. Av denna anledning har anslagen justerats ner med 10 miljoner kronor under 2003 och 2004. Det anslag som regeringen anslagit för avvecklingskostnader bör dock vara oförändrat.

Stockholm den 23 oktober 2002

Olle Sandahl (kd)

Stefan Attefall (kd)

Per Landgren (kd)

Maria Larsson (kd)

Annelie Enochson (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Lars Lindén (kd)

Mats Odell (kd)