Motion till riksdagen
2002/03:Fi256
av Alf Svensson m.fl. (kd)

Skattepolitikens inriktning. Statens inkomster 2003-2004


Sammanfattning

Kristdemokraterna föreslår skattesänkningar, utöver regeringens förslag, med totalt 29,6 miljarder kronor 2003. År 2004 har skattesänkningarna ökat till 39,1 miljarder kronor netto utöver regeringens förslag.

Ett viktigt mål för kristdemokratisk politik är att så många som möjligt ska kunna leva på sin lön när skatten är betald. Kristdemokraternas politik för att åstadkomma detta tas upp i en särskild inkomstsskattemotion Fi255. Bland annat föreslås en grön skatteväxling på 3 miljarder kronor genom höjda skatter på energi och ett högre grundavdrag.

Om Sverige ska klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som vågar anställa och vidareutvecklas. Skattepolitiken ska inriktas på en långsiktigt hållbar tillväxt. De skattesänkningar som därför prioriteras är de som direkt positivt påverkar utbudet av såväl arbetskraft som kapital. Om Sverige långsiktigt ska vara ett land för företagande, investeringar och tillväxt, går det inte att ha kvar skatter som gör att kapital, företag och kompetens har starka skäl att lämna landet. Det internationella perspektivet gör det omöjligt för ett land att hålla sig med ett skattetryck som avsevärt avviker från omvärldens. Det totala skattetrycket i Sveriges behöver sänkas.

Den s k värnskatten avvecklas från och med 2004. Kristdemokraterna kräver även sänkta skatter inom tjänstesektorn. Bland Kristdemokraternas förslag till sänkta skatter finns till exempel sänkt arbetsgivaravgift med 7 procentenheter på lönesummor upp till 900 000 kronor och en successivt avvecklad förmögenhetsskatt. Avskaffandet av dubbelbeskattningen inleds 2004. En särskild beskrivning av Kristdemokraternas förslag om företagsskatterna görs i motion Sk383.

Den statliga fastighetsskatten avskaffas. Fastighetsskatten drabbar enskilda människor och hushåll på ett orimligt sätt eftersom inga hänsyn tas till faktisk förmåga att bära pålagan. En särskild beskrivning av Kristdemokraternas förslag om fastighetsskatten görs i motion Fi254.

Tabell 1 Totala skattesänkningar utöver regeringens beräknade skatteinkomster

Miljarder kronor

2003

2004

Skatteförändringar, netto

-29,62

-39,06

Totalt sett innebär Kristdemokraternas budgetalternativ kassamässiga inkomstförändringar för statsbudgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2. En noggrannare genomgång av samtliga inkomstförändringar görs i avsnitten 5–12 och sammanfattas i tabell 4 i slutet av motionen.

Tabell 2 Totala kassamässiga inkomstförändringar åren 2003 till 2004

Kassamässiga inkomstavvikelser åren 2003 till 2004

Miljarder kronor

2003

2004

Inkomstgrupp 1000 Skatter m.m.

-9,44

-17,42

Inkomstgrupp 2000 Inkomster av statens verksamhet

0,08

-0,75

Inkomstgrupp 3000 Inkomster av försåld egendom

30,0

60,0

Inkomstgrupp 4000 Återbetalning av lån

Inkomstgrupp 5000 Kalkylmässiga inkomster

Inkomstgrupp 6000 Bidrag m.m. från EU

Inkomstgrupp 7000 Extraordinära medel avseende EU

Summa inkomster

20,64

41,84

Anmärkning: ink.1000 Skatter m.m.: 17,1 resp.17,7 mdr av skattesänkningarna belastar redovisningsmässigt statsbudgetens utgiftssida i form av kompensation till kommunerna för skattebortfall.

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 3

3 Förslag till riksdagsbeslut 4

4 Kristdemokratiska utgångspunkter för skattepolitiken 5

4.1 Skatternas betydelse för samhällsutvecklingen 6

4.2 Förutsättningar för ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande 7

4.3 Skatt i ett internationellt perspektiv 7

4.4 Den svenska utvecklingen 8

4.5 Ett skattesystem som inger förtroende 9

5 En skattepolitik där alla ges möjlighet att leva på sin lön 9

6 Skatteförslag för trygghet i boendet 10

6.1 Avskaffad statlig fastighetsskatt 11

7 Sänkta företagsskatter för ett ökat företagande och fler jobb 11

8 Ökad miljörelatering av skattesystemet 11

8.1 Kristdemokratisk grön skatteväxling 12

8.2 Slopad energiskatt på biodrivmedel 13

9 Kulturmoms 13

10 Övriga skatteförslag 14

10.1 Sänkt bensinskatt i stödområde A 14

10.2 Enklare regler för skatteinbetalningar 14

10.3 Halverad byggmoms 14

10.4 Arbetsgivaravgifterna 15

10.5 Effektivare skatteindrivning 16

11 Kristdemokraternas inkomstförändringar 17

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen beslutar att godkänna beräkningen av förändringarna av statsbudgetens inkomster för år 2003 i enlighet med redovisning i tabellerna 2 och 4.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utgångspunkter för skattepolitiken.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatternas betydelse för samhällsutvecklingen.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förutsättningarna för ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattepolitiken i ett internationellt perspektiv.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattepolitiken inom EU.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett skattesystem som inger förtroende.

  8. Riksdagen beslutar om ett höjt grundavdrag från år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.

  9. Riksdagen beslutar om en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare i enlighet med vad som anförs i motionen.

  10. Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avvecklad s.k. värnskatt.

  12. Riksdagen beslutar om en sänkt gräns för reseavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta och frysta taxeringsvärden på fastigheter.

  14. Riksdagen beslutar att avskaffa den statliga fastighetsskatten i enlighet med vad som anförs i motionen.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta arbetsgivaravgifter.

  16. Riksdagen beslutar om ändrade arbetsgivaravgifter enligt vad som redovisas i tabell 3.

  17. Riksdagen beslutar sänka skatten på diesel med 31 öre per liter (inklusive moms).

  18. Riksdagen beslutar sänka skatten på bensin med 31 öre per liter (inklusive moms) i stödområde A.

  19. Riksdagen beslutar höja bolagskatten till 30 %.

  20. Riksdagen beslutar avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen på aktier.

  21. Riksdagen beslutar avskaffa sambeskattningen i förmögenhetsskatten.

  22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en avveckling av förmögenhetsskatten.

  23. Riksdagen beslutar genomföra en grön skatteväxling i enlighet med vad som anförs i motionen.

  24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en effektivare skatteindrivning.

  25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenklade regler för skatteinbetalningar.

  26. Riksdagen beslutar att halvera byggmomsen i enlighet med vad som anförs i motionen.

  27. Riksdagen beslutar att höja momsen på tidskrifter i enlighet med vad som anförs i motionen.

  28. Riksdagen beslutar om bibehållna regler för anställningsstödet i enlighet med vad som anförs i motionen.

  29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en enhetlig kulturmoms.

  30. Riksdagen beslutar att slopa energi- och koldioxidskatten på biodrivmedel i enlighet med vad som anförs i motionen.

  31. Riksdagen beslutar att slopa energiskatten på biodrivmedel i enlighet med vad som anförs i motionen.

  32. Riksdagen beslutar att höja elskatten med 0,5 öre utöver den av regeringen föreslagna höjningen som ett led i en grön skatteväxling.

  33. Riksdagen avslår regeringens förslag till grundavdragskonstruktion.

Kristdemokratiska utgångspunkter för skattepolitiken

Syftet med skatter är att solidariskt finansiera vår gemensamma välfärd samt att styra den ekonomiska utvecklingen i en socialt och ekologiskt hållbar riktning. Samtidigt riskerar skatter att försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. Alla heltidsarbetande måste kunna leva på sin egen lön. Strävan måste därför vara att utforma skattepolitiken så att det stimulerar arbete, sparande, hederlighet och företagande.

Kristdemokratisk ekonomisk politik tar utifrån förvaltarskapstanken sin utgångspunkt i en social och ekologisk marknadsekonomi. Förvaltarskapstanken betonar människans personliga och gemensamma ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer samt för den fysiska livsmiljön.

Marknadsekonomins civilrättsliga grundval är frivilliga, ofta informella, avtal mellan självständiga aktörer. Hederlighet och personligt ansvarstagande är därför viktiga fundament, som underlättar ekonomins funktionssätt genom att hålla nere transaktionskostnaderna vid handel av varor och tjänster, som i sin tur leder till ökad effektivitet i ekonomin. En väl fungerande marknadsekonomi bygger på ett samhälle med en grundläggande etisk samsyn och förutsätter stabila spelregler.

En fri marknadsekonomi garanterar inte en ekologiskt hållbar utveckling, utan måste styras av ett miljömässigt ansvarstagande, där ett skattesystem som tar ekologisk hänsyn är en viktig del. En fri marknadsekonomi kan av sig själv inte heller skapa en acceptabel inkomstfördelning och trygghet för alla. Därför är det nödvändigt att utveckla system såväl inom ett land som mellan länder för att åstadkomma resursöverföringar. Även här är skattesystemet ett viktigt instrument.

En marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av ekologiska och sociala hänsyn är den bästa grunden för ett gott samhälle.

4.1 Skatternas betydelse för samhällsutvecklingen

En målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att skapa stabila och goda villkor för fler och växande företag och därigenom öka sysselsättningen. En ökad sysselsättning är en förutsättning för att minska det resursslöseri som arbetslösheten innebär. Dessutom förstärker det skatteunderlaget och minskar de offentliga utgifterna.

Skatternas effekt på tillväxten beror på hur de tas ut och för vilka ändamål de används. Skatter kan konstrueras så att de ger olika effekter på skattebetalarnas beteende. Ju större det totala skatteuttaget är desto svårare blir det att undvika snedvridande effekter och desto större blir sårbarheten vid en lågkonjunktur.

Ett centralt begrepp i skattedebatten är de så kallade skattekilarna. Innebörden av detta begrepp är att skatter driver in ”kilar” mellan den ersättning som en part betalar för en vara eller tjänst och vad den andra parten får ut ekonomiskt. Exempelvis är arbetsgivarens kostnad för en arbetsinsats 2,5 gånger högre än den lön arbetstagaren får ut netto. Resultatet av detta blir att utbyte av varor och tjänster inte kommer till stånd trots att de skulle vara till gagn för såväl de inblandade parterna som för samhällsekonomin i stort. Detta medför en välfärdsförlust.

Skatter har också betydelse för att motverka en icke önskad utveckling. Så har till exempel alkoholskatterna varit ett sätt att försöka minska konsumtionen av alkohol i Sverige. Skatter på miljöfarliga ämnen och miljöfarlig verksamhet är andra exempel på styrande skatter.

Energibeskattningen ska utformas så att miljöbelastande energislag beskattas på ett sådant sätt att användningen begränsas medan introduktion och användning av miljövänliga och förnybara energislag underlättas och premieras. En ekologisk anpassning av skattesystemet måste ske där skatten på arbete sänks samtidigt som skatten på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser hålls på en högre nivå. Samarbetet inom EU är ett nödvändigt instrument för att skapa förutsättningar för en skatteväxling som inte snedvrider konkurrensförhållandena mellan de länder som har ett stort handelsutbyte.

4.2 Förutsättningar för ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande

I princip alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och som har en inkomst bör vara med och betala skatt till våra gemensamma kostnader för till exempel skola, vård och rättsväsende. Det ger en delaktighet och ett delansvar i den offentliga verksamheten. Eftersom inkomsterna och omkostnaderna för olika personer skiljer sig mycket åt kan dock inte alla medborgare betala lika mycket i skatt. Vi kristdemokrater vill belysa värdet av att medborgarna bär en rättvis del av den gemensamma skattebördan, men också värdet av att alla ges bästa möjliga förutsättningar att leva på sin egen lön. Det kränker den mänskliga integriteten att utsättas för en så hög inkomstskatt att man måste söka bidrag hos stat och kommun. Denna rundgång främjar varken ekonomiskt oberoende eller personligt ansvarstagande och måste snarast brytas.

Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. Därför måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt från låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Den mest kännbara skatten idag är kommunalskatten (30–32 procent) som drabbar alla inkomsttagare lika oavsett inkomstnivå.

Kristdemokraterna anser att inkomstskatten ska sänkas genom en kraftig höjning av grundavdraget som innebär rejäla förbättringar för alla inkomsttagare inklusive en stor grupp av dagens pensionärer. Vidare bör ett förvärvsavdrag införas . Skattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt på 50 procent bör återställas. Det innebär att den statliga inkomstskatten skall vara maximalt 20 procent. Viktiga motiv för att inte ha extra hög statlig skatt på högre inkomster är också att utbildning med medföljande studieskulder måste löna sig. Det är en framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gör att utbildning lönar sig.

En allt för stor del av vår tillvaro bestäms av politiska beslut. Kristdemokraterna vill för det första arbeta för lägre inkomstskatter så att alla kan leva på sin egen lön och få en ökad beslutanderätt över sina inkomster. För det andra behöver förändringar göras för att de val människor gör, exempelvis att öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga regler och bidrag. Det första handlar alltså om att sänka det totala skattetrycket, det andra om att minska marginaleffekterna.

4.3 Skatt i ett internationellt perspektiv

Sverige är ett litet land med öppen ekonomi gentemot omvärlden. Detta medför att vi i stor utsträckning är beroende av hur skattesystem och regler ser ut i omvärlden, särskilt i våra viktigaste konkurrentländer. Om Sverige långsiktigt ska vara ett land för företagande, investeringar och tillväxt, går det inte att ha kvar skatter som gör att kapital, företag och kompetens har starka incitament att lämna landet.

Om inte skattepolitiken får en ny inriktning kommer skattebaserna snabbt att erodera. Avvikelserna mellan hushållens sparande enligt nationalräkenskaperna och finansräkenskaperna pekar på att minst 400 miljarder kronor av de svenska hushållens sparkapital är placerat utomlands. Vår snart unika förmögenhetsskatt och dubbelbeskattning driver kapitalet ur landet, utom för de allra rikaste som fått amnesti för sina aktiemiljarder. Dubbelbeskattningen av just svenska företagsinvesteringar leder till att en utländsk köpare kan betala dubbelt så mycket som en svensk köpare och ändå få samma avkastning på sin investering efter skatt.

En rad svenska företag har de senaste åren flyttat sina huvudkontor utomlands till följd av skillnader i beskattning. En alltför stor del av nyutexaminerade civilingenjörer och andra viktiga resurspersoner flyttar utomlands av skatteskäl.

Såväl det europeiska som det globala perspektivet kräver en förhållandevis snabb anpassning av det svenska skattesystemet. I rapporten ”Vår förvaltning år 2010 – i globaliseringens spår” (RSV Rapport 2000:9) menar Riksskatteverkets utredare att det krävs skattesänkningar på åtminstone 100 miljarder kronor. För att komma ner till genomsnittsnivåer för EU:s medlemsländer krävs skattesänkningar på ungefär 200 miljarder kronor. Detta är naturligtvis en utmaning som Sveriges regering måste ta ansvar för. Det är beklagligt att regeringen inte har inlett ett långsiktigt arbete med målet att sänka skattetrycket när de statsfinansiella förutsättningarna har funnits. Målet på medellång sikt bör vara att nå ner till den genomsnittliga skattekvoten inom EU. Detta skulle stärka grunden för en långsiktigt hållbar välfärdsutveckling i en allt mer globaliserad ekonomi.

Inom EU diskuteras bl a vid flera regeringskonferenser förutsättningarna för en övergång till majoritetsbeslut när det gäller minimiavgifter på miljöområdet. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att övergå till majoritetsbeslut på detta område, bland annat för att förbättra möjligheterna för en gemensam minimiavgift på koldioxidutsläpp. Detta skulle vara ett avgörande steg mot en miljövänligare utveckling i Europa. Eftersom Sverige redan har världens högsta miljöskatter skulle en europeisk miniminivå för koldioxid samtidigt förbättra svenska företags konkurrenssituation.

4.4 Den svenska utvecklingen

Expansionen av de offentliga utgifterna under 1970-talet och 1980-talet medförde ett högt och stigande skattetryck. De höga marginalskatterna minskade arbetsutbud och sparande. Företagsbeskattningen motverkade i viktiga avseenden dynamik och utveckling i näringslivet. Skattereformen, tillsammans med en rad strategiska skattesänkningar som genomfördes under fyrklöverregeringen (1991–1994), förbättrade situationen för företagande och sparande. De massiva skattehöjningar som socialdemokratiska regeringar drivit igenom efter valet 1994 går dock i rakt motsatt riktning. Sverige förväntas 2003 att ha ett av världens högsta skattetryck, 50,7 procent av BNP.

Med ett av världens högsta skattetryck redan före dessa skattehöjningar är det därför inte konstigt att pengarna strömmat in i statskassan när budgetsaneringen väsentligen är avslutad och konjunkturen har varit god. Socialdemokratin har begått ett historiskt misstag som under de goda åren på slutet av 1990-talet och början av 2000-talet inte gjorde något för att rätta till de många strukturfel som den svenska ekonomin lider av.

Det finns flera skäl att sänka skatterna de närmaste åren, men parallellt behöver också ett antal strukturreformer genomföras. Om de strukturreformer för lönebildning, arbetsmarknad och konkurrens som föreslås av Kristdemokraterna genomförs, kommer inflationshotet att kunna bemötas på ett effektivt sätt. Den svenska ekonomin skulle varaktigt utvecklas starkare.

4.5 Ett skattesystem som inger förtroende

Vad hjälper det om Sverige har aldrig så höga skattesatser, om skattebaserna i en globaliserad ekonomi flyr ur landet? Det krävs också att medborgarna har en etiskt förankrad vilja att betala skatt och att bidra till samhällsutvecklingen. Varje skattesats över 0 procent är möjlig att eliminera med fusk, om inte viljan att göra rätt och vara ärlig hålls vid liv och motiveras. Därför måste den etiska debatten hållas levande. Samtidigt har de exempellöst höga svenska skattesatserna ofta på ett övermäktigt sätt utmanat medborgarnas etiska medvetande och moral.

En vanlig målkonflikt vid utformningen av skattesystemet är å ena sidan kravet på en rättvis beskattning och å andra sidan kravet på enkelhet, likformighet och begriplighet. Ett högt skattetryck i kombination med krångliga regler riskerar att urgröpa förtroendet för skattesystemet och urholkar därmed också skattemoralen. Riksskatteverket uppskattade att det totala skattefelet 1997 låg i storleksordningen 80–90 miljarder kronor vilket motsvarade ungefär 5 procent av BNP eller 9 procent av den samlade skatteuppbörden. Undersökningar visar att allt fler medborgare accepterar svartarbete, och fler yngre än äldre. Detta innebär att allt färre ärliga skattebetalare får betala allt mer i skatt. Om samhället skall fungera måste de betala både sin egen, de arbetslösas och svartarbetarnas skatt. Detta är ohållbart och nu måste regering och myndigheter gripa in för att dels skapa skattenivåer och system som minskar incitamenten till svartarbete och som inte på ett övermänskligt sätt utmanar medborgarnas moral, dels öka kontrollen bland de medborgargrupper som parallellt uppbär stöd/bidrag och arbetar svart.

Kristdemokraterna vill föra en skattepolitik som är långsiktigt stabil, är enkel, främjar en god ekonomisk utveckling samt en god hushållning av skattemedlen. Därmed kan skattemoralen bibehållas och benägenheten till svartarbete minska.

En skattepolitik där alla ges möjlighet att leva på sin lön

Ett viktigt mål för en kristdemokratisk politik är att så många som möjligt skall kunna leva på sin egen lön. En heltidsanställd person ska inte behöva vara beroende av bidrag för att få hushållsekonomin att gå ihop. Om detta skall bli möjligt måste beskattningen, inte minst av låg- och medelinkomsttagarna, kraftigt reduceras. Dagens skattesystem gör att många lågavlönade inte klarar sig på sin lön när skatten är betald. Därför föreslår vi en rad åtgärder på skattepolitikens område som gör att inkomsttagare får behålla en större del av sin lön och därmed får möjlighet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.

Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler, det vill säga att marginaleffekterna måste minska. Kristdemokraterna anser att en allt för stor del av människors tillvaro bestäms genom politiska beslut i Sverige.

I en separat motion Fi255 om inkomstskatter, föreslås en rad inkomstskattesänkningar och andra skattesänkningar som riktar sig främst till förvärvsarbetande. En kraftig höjning av grundavdraget till 26 500 kronor vid beräkningen av kommunal inkomstskatt föreslås. Dessutom föreslås en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare på 333 kronor per person och månad. Kristdemokraterna föreslår också ett generellt statligt förvärvsavdrag beräknat mot kommunalskatten istället för regeringens förslag om kompensation för pensionsavgiften. I motionen föreslås också att värnskatten avskaffas samt en sänkning av gränsen för reseavdraget från dagens 7 000 till 5 000 kronor. Dessutom föreslås en skattereduktion på 50 procent för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern.

Skatteförslag för trygghet i boendet

Utformningen och nivån på fastighetsskatten spelar en stor roll för många. Det gäller småhusägare, bostadsrättsägare och hyresgäster. Sverige har vid sidan av Danmark världens högsta skatter och Sverige har den i särklass hårdaste beskattningen på boendet i hela världen. De som bor i hyreshus betalade i genomsnitt 26 procent av sin disponibla inkomst för sitt boende år 2000. Motsvarande siffra för bostadsrätter och egnahem var cirka 20 procent. Fastighetsskatten är en del av denna kostnad.

Fastighetsskatten drabbar alla boende oavsett inkomst och betalningsförmåga, tvärt emot den skatteprincip som borde gälla i Sverige: skatt efter bärkraft. Fastighetsskatten hotar i vissa fall äganderätten för personer med låga inkomster som inte har råd att betala skatten. Kristdemokraterna kan därför inte acceptera den kraftiga skattehöjning som regeringens förslag innebär för stora grupper, vilket inte minst drabbar pensionärer och låginkomsttagare i expansiva områden. De omräkningar av taxeringsvärdena som skett sedan år 2000 slår mycket hårt mot en del bostadsområden. Ökningar av taxeringsvärdet på upp till hundra procent är inte ovanligt. Endast på ett fåtal platser i Sverige har taxeringsvärdena sänkts. Den höga skatten får till följd att människor med låga inkomster får svårt att bo kvar i attraktiva områden. De nya taxeringsvärdena får dessutom till följd att arvsskatten och förmögenhetsskatten ökar dramatiskt för många.

6.1 Avskaffad statlig fastighetsskatt

Kristdemokraterna anser att den statliga fastighetsskatten ska avskaffas. I stället bör kommunerna ges möjlighet att ta ut en låg avgift för täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och annan kommunal service kopplad till fastigheten. Genom att tillåta att taxeringsvärdena skjuter i höjden i många områden accepterar regeringen kraftiga höjningar inte bara av fastighetsskatten utan också av förmögenhetsskatten för stora grupper som inte har så stora marginaler att leva på. Vi föreslår därför att taxeringsvärdena återgår till dem som gällde före höjningarna från år 2000. Kristdemokraternas förslag till avveckling av den statliga fastighetsskatten utvecklas ingående i en särskild motion Fi254.

Sänkta företagsskatter för ett ökat företagande och fler jobb

Grundbulten i kristdemokratisk ekonomisk politik är att ge stabila och goda villkor för fler och växande företag och att därigenom öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och trygga välfärden. Detta åstadkoms genom en balanserad finanspolitik i kombination med strukturella åtgärder som förbättrar ekonomins funktionssätt.

I en särskild motion Sk383 utvecklas Kristdemokraternas företagsskattepolitik i detalj. Det är av största vikt att Sverige får ett mer småföretagarvänligt klimat än hittills, inte minst för att en så stor del av vår befolkning har sin huvudsakliga inkomst från små och medelstora företag. Det är också dessa mindre företag som har störst potential att expandera genom nyanställningar. De stora börsbolagen visar en stark tendens att förlägga mer och mer av sin verksamhet till utlandet. För att vända denna trend måste vi ta företagens situation på allvar.

I motion Sk383 föreslår vi därför bland annat avvecklad förmögenhetsskatt, avvecklad dubbelbeskattning, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag. För att finansiera dessa skattesänkningar föreslås bland annat en höjd bolagsskatt till 30 procent.

Ökad miljörelatering av skattesystemet

Ett effektivt sätt att bekämpa miljöhoten är att använda olika former av ekonomiska styrmedel. En ökad användning av miljörelaterade skatter skapar ett ekonomiskt utrymme som bör användas för att sänka skatten på arbete, så kallad skatteväxling. Då kan både en bättre miljö och ökad sysselsättning uppnås. Kristdemokraterna var med och tog initiativ till en parlamentarisk utredning (SOU 1997:11) om skatteväxling. Den avslutade sitt arbete i januari 1997 och lade fram ett betänkande som visar hur Sverige kan gå vidare mot en ökad miljörelatering av vårt skattesystem. Utredningen konstaterade att de skatter på arbete som skulle ge störst effekt på sysselsättningen om de sänktes var skatten på hushållsnära tjänster. Men utredningen konstaterade också att deras positiva slutsatser byggde på bedömningen att vår omvärld kommer att röra sig i samma riktning, och betecknade den delen av bedömningen som ”avgörande” för att vi i Sverige skulle kunna förändra vårt skattesystem på ett mer genomgripande sätt.

Kristdemokraterna ser det som angeläget att förändringar i den riktning utredningen föreslog kommer till stånd. Detta arbete måste framför allt drivas internationellt och i synnerhet inom EU för att slå vakt om konkurrensneutraliteten mellan företag och länder. I EU-sammanhang har Sverige tyvärr motverkat ambitionerna med en ökad miljörelatering av skattesystemet genom sitt motstånd mot förslaget om majoritetsbeslut när det gäller miljörelaterade skatter.

8.1 Kristdemokratisk grön skatteväxling

Förvaltarskapstanken är en av grundpelarna i den kristdemokratiska ideologin. Den innebär kortfattat att det är varje generations ansvar att förvalta miljön åt kommande generationer. Förvaltandet av miljön och de tillgångar som finns måste ske på en rad olika sätt.

Kristdemokraterna anser att ett gott förvaltarskap förpliktigar även på skatteområdet. Om skatt på energi och ändliga resurser höjs samtidigt som skatt på inkomster minskar så underlättas ett sådant gott förvaltarskap genom en så kallad grön skatteväxling.

För att finansiera delar av grundavdragshöjningen till 26 500 kronor per år föreslår Kristdemokraterna därför en grön skatteväxling som uppgår till 3 miljarder kronor från och med 2003.

Kristdemokraterna tillstyrker därför regeringens förslag till skattehöjningar på 2,6 miljarder kronor i budgetpropositionen. Höjningarna gäller således koldioxidskatten, energiskatten, avfallsskatten och skatt på naturgrus. För att uppnå en växling på 3 miljarder föreslår Kristdemokraterna att energiskatten på el höjs med 2,6 öre per kWh. Dessa 3 miljarder kronor går oavkortat till ett höjt grundavdrag.

Den sänkning av skatten på arbete som regeringen föreslår är inte tillfredsställande då många hushåll som förvisso får betala de höjda skatterna på energi m.m. inte alls får ta del av någon skattesänkning. Den skatteväxling som föreslås i budgetpropositionen är ingen ren växling. De personer som har inkomster över 22 000 kronor per månad får inte sänkt inkomstskatt. De personer som har en årsinkomst som understiger 53 500 får inte heller ta del av någon skattesänkning trots att man måste betala de höjda energiskatterna.

8.2 Slopad energiskatt på biodrivmedel

Kristdemokraterna föreslår att biodrivmedel skall befrias från koldioxid- och energiskatt. Regeringen har i sin skattestrategi för alternativa drivmedel annonserat att de tänker ta bort koldioxidskatten på koldioxidneutrala drivmedel från 2003. Producenter och intressenter på området menar dock att utan att också ta bort energiskatten finns ingen chans för ökad produktion av alternativa bränslen. Ett kristdemokratiskt mål är att användningen av fossila drivmedel ska halveras senast till år 2020. För att nå detta krävs även slopad energiskatt för att öka produktion och försäljning av förnybara drivmedel.

Kulturmoms

När det gäller mervärdesskattereglerna måste dessa delvis anpassas efter EU:s regelverk för debitering och uppbörd. Vi har dock inom dessa ramar utrymme att utforma vårt eget system. I dag gäller nivåerna 25 procent, 12 procent och 6 procent. Riksdagen har beslutat att vissa kulturaktiviteter ska mervärdesbeskattas med en reducerad skattesats om 6 procent. Det innebär bland annat att entréavgifter till olika kultur- och nöjesevenemang kommer att beskattas olika, vilket vi ser som olyckligt. Kristdemokraterna eftersträvar en så likformig beskattning som möjligt och föreslår att regeringen får i uppdrag att utreda hur kulturmomsen generellt ska kunna sänkas till 6 procent.

Regeringen föreslog förra året en sänkning av mervärdesskatten på tidskrifter. Kristdemokraterna yrkade avslag på förslaget. Detta för att vi inte ansåg att detta var den mest angelägna skattesänkningen. Denna syn kvarstrå. Mervärdesskatten på tidskrifter bör därför återgå till 25 procent. De kassamässiga skatteintäkterna ökar därför 540 miljoner kronor 2003 och 410 miljoner kronor 2004.

Det är också angeläget att skapa förutsättningar för svenska konstnärer att kunna försörja sig på sitt yrke. Det handlar till exempel om hur skatteregler och gallerimoms kan justeras för att inte hämma konstnärernas utkomstmöjligheter och hela konstmarknadens utveckling. Vi anser att det är orimligt att ett företag får skriva av designade fåtöljer men inte konstverk. Genom att ge företag möjlighet att skriva av inköp av samtida konst skulle marknaden öppnas för landets konstnärer. Regeringen bör få i uppdrag att utreda möjligheterna för att låta företag göra avskrivning för inköp av samtidskonst.

10 Övriga skatteförslag

10.1 Sänkt bensinskatt i stödområde A

Kristdemokraterna föreslår sänkt bensinskatt med 25 öre (31 öre inkl. moms) per liter i stödområde A. Eftersom avstånden är längre i de delarna av Sverige är det rimligt att en lägre skatt tas ut på bensin i sådana områden. Kostnaden för denna skattesänkning uppgår till 200 miljoner 2003 och 2004. Det ska vägas mot ökade intäkter från försäkringspremier i stödområdet på totalt 70 miljoner per år.

10.2 Enklare regler för skatteinbetalningar

I det nya systemet med skattekonto finns en straffavgift som drabbar framförallt småföretagen på ett orimligt sätt. Den åläggs aktiebolag med 1 000 kronor, även om den månatliga deklarationen bara är en dag försenad, och andra skattskyldiga med 500 kronor. I vissa, enligt taxeringslagen 5 kap 5 §, närmare angivna fall bestäms förseningsavgiften till fyra gånger nämnda belopp. Dessutom har förfallodagen ändrats när det gäller inbetalning av skatt, arbetsgivaravgifter och moms, så att betalningen anses ha skett när pengarna kommit in på skattemyndighetens konto, och inte som tidigare den dag då betalning skedde i post eller bank. Detta har gjort att företagare nu även måste kalkylera med eventuella förseningar i postgången, helgdagar, klämdagar med mera. Kristdemokraterna vill slopa straffavgiften för försenad deklaration och anser att den dag som inbetalning sker ska räknas som betalningsdag. Dock kvarstår kostnaden för ränta för de dagar momsbetalningen är försenad.

Ett enklare system för föreningar som tillfälligt betalar ut skattepliktiga arvoden eller liknande bör utformas. Idag måste man först registrera sig som arbetsgivare och sen avregistrera sig.

10.3 Halverad byggmoms

Att Sverige har OECD-områdets lägsta bostadsbyggande beror i betydande grad på det faktum att vi har ett högt skattetryck i Sverige och dessutom lägger extra hård beskattning på nyproduktion av bostäder. Det rimliga är att slopa fastighetsskatten samt lindra skatteeffekten vid nyproduktion av flerbostadshus motsvarande en halvering av byggmomsen.

Gällande EU-regler innebär svårigheter att införa en lägre moms på byggande. Tekniskt bör skattesänkningen på byggandet därför lösas genom att byggföretaget efter deklaration erhåller en skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs 10 procent av byggkostnaden. En förutsättning för att en sådan skattereduktion ska fungera på samma sätt som sänkt moms är att den gäller all nyproduktion av flerbostadshus, är utan tidsbegränsning samt är obyråkratisk och utan osäkerhet om den utbetalas eller ej. Skattereduktionen är att betrakta som en del av skattesystemet och inte ytterligare ett i raden av bidrag riktade till byggsektorn.

Boverket uppskattar den totala byggkostnaden för flerbostadshus i Sverige till 19,2 miljarder kronor 2003. Den föreslagna skattereduktionen skulle då uppgå till 1,92 miljarder kronor. Motsvarande siffror för 2004 är 20,9 respektive 2,09 miljarder kronor.

Genom skattereduktionen kan regeringens tidsbegränsade, krångliga och svårförutsägbara investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder avskaffas. Cirka tre fjärdedelar av de medel regeringen avsatt för investeringsbidrag under år 2003 har redan beviljats. Det är därför rimligt att den minskade skatten på nyproduktion av flerbostadshus införs från och med 1 oktober 2003. Den beräknade skattereduktionen härrörande till 2003 uppgår då till 480 miljoner kronor.

Regeringen skriver i budgetpropositionen att man vill ”pröva förutsättningarna” för skattelättnader för byggande av vissa typer av bostäder, oklart vilka, under en fyraårsperiod. Förslag väntas i en senare proposition. Ytterligare ett kortsiktigt, selektivt stödsystem är dock det sista bostadsbyggandet behöver.

Kristdemokraterna föreslår därför att en minskad skatt på nyproduktion av flerbostadshus motsvarande en halvering av byggmomsen införs från 1 oktober 2003.

10.4 Arbetsgivaravgifterna

Kristdemokraterna föreslår att arbetsgivaravgifterna generellt höjs på kort sikt. Detta eftersom en rad dyrbara reformer föreslås på inkomstskatteområdet och inom föräldraförsäkringen. Totalt föreslår Kristdemokraterna höjd arbetsgivaravgift 2003 med 0,47 procentenheter enligt tabell 3.

TABELL 3. FÖRÄNDRINGAR AV ARBETSGIVARAVGIFTEN 2003

2003

Arbetsgivaravgifter (procentenheter)

Höjd sjukförsäkringsavgift (Reglering av en andra karensdag)

0,25

Förbättrade förmåner i föräldraförsäkringen (föräldraförs.avg)

0,12

Växling mot sänkta inkomstskatter

0,1

Totalt

0,47

Kristdemokraterna anser att det särskilda anställningsstödet kan avskaffas medan det allmänna anställningsstödet och det förstärkta sysselsättningsstödet bibehålls. Budgeteffekten för det förslaget är 240 och 260 miljoner kronor 2003 respektive 2004.

10.5 Effektivare skatteindrivning

Ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsende är av grundläggande betydelse såväl från statsfinansiell som samhällsekonomisk synpunkt. Kristdemokraterna anser att den svarta marknaden har en skadlig omfattning i Sverige. Ett flertal studier och utredningar bekräftar detta. Den svarta sektorn snedvrider konkurrensen mellan företag och förändrar affärsmoralen på ett negativt sätt. Enbart när det gäller redovisning av mervärdesskatt beräknas undanhållandet uppgå till minst 20 miljarder kronor. Det totala skattefelet beräknas ligga i storleksordningen 80–90 miljarder kronor per år.

Kristdemokraterna föreslår totalt 125 miljoner kronor till skatteförvaltning och uppbörd för en ökad skattekontroll och förstärkt tullbevakning 2003. Som en effekt av detta räknar vi försiktigtvis med att skatteintäkterna ökar med 480 miljoner kronor år 2003 och därefter med åtminstone 1 140 miljoner kronor per år.

11 Kristdemokraternas inkomstförändringar

Tabell 4 Kristdemokraternas inkomstförändringar på statsbudgeten i förhållande till regeringens beräknade inkomster

Kassamässiga effekter för statsbudgeten, miljarder kronor

Miljarder kronor

Inkomsttitel

2003

2004

Inkomstskattereform i fyra steg:

1a. Höjt grundavdrag till 25 000 kr

1111

-16,80

-17,80

1b. Höjt grundavdrag med ytterligare 1 500 kr till 26 500 kr t f a skatte-

växling arbete–miljö, 3 mdr kr

1111

-2,75

-3,00

Avgår: Regeringens föreslagna höjning av grundavdraget

1111

2,38

2,60

Tillkommer: Höjd energiskatt på el med 0,5 öre per kWh

1428

0,39

0,40

2. Skattereduktion på 4 000 kronor (330 kr/mån) för låg- och medelin-

komsttagare

1111

-15,18

-16,55

3. Statligt förvärvsavdrag på 5 % mot kommunalskatt på löneinkomster

1111

-13,80

-15,70

4. Avvecklad värnskatt. Halvering 2004, slopad 2005

1111

0,00

-1,70

Ingen pensionsavgiftsrabatt enligt regeringens modell 1

1111

28,80

33,80

Interaktionseffekter

1111

0,67

0,98

Slopad fastighetsskatt och sänkt skatt på hushållstjänster

Helt slopad fastighetsskatt på alla fastighetsformer

-15,30

-21,80

Kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostäder 30 %

0,00

2,90

Sänkt skatt på hushållstjänster (inkl privat barnomsorg och ROT-tjänster)

1111

0,00

-2,50

Övriga skatteförslag

Sänkt gräns för reseavdrag fr. 7 000 till 5 000 kr 1

1111

-0,73

-0,74

Sänkt energiskatt på bensin med 25 öre/liter i stödområde A. 31 öre inkl.

moms

1428

-0,20

-0,20

Ingen särskild nedsättning av fordonsskatt i stödområde A

1461

0,07

0,07

Sänkt inkomstskatt för alla i stället för på fackföreningsavgifter för vissa

1111

3,21

3,50

Generell moms på tidskrifter

1411

0,54

0,41

Försäkringsmässighet i föräldraförs., höjd föräldraförs.avg med 0,12 p.e.

(betalas av arb.giv.)

1222

1,24

1,30

Royaltyinkomster från patenterade uppfinningar befrias från skatt

1111

-0,02

-0,02

Yrkesfiskeavdrag för konkurrensneutralitet

1111

-0,01

-0,01

Summa skattesänkningar

-27,49

-34,06

Bättre investerings- och företagsklimat

Miljarder kronor, kassamässiga effekter för statsbudgeten

Inkomsttitel

2003

2004

Omlagd kapital- och egendomsbeskattning (ej fastighetsskattereformen):

Avvecklad dubbelbeskattning på utdelningsinkomster
(halv 2003, bort 2004)

1121

0,00

-2,90

Stegvis avvecklad förmögenhetsskatt (och 2000 års
fastighetstaxeringsvärden)

slopad sambeskattning 2003, 1 % skattesats 2004, 0,5 %
år 2005

1321

-1,60

-2,80

Bolagsskatt 30 %

1121

0,00

4,40

Riskkapitalavdrag (Tak 100 tkr)

1111

0,00

-0,06

Ingen arvsskatt på bundet kapital vid generationsskifte i
företag

1331

0,00

-0,04

Ej återköp av egna aktier

1121

0,00

0,00

Interaktionseffekt

0,00

0,60

Företags- och energiskatter:

Sänkta arbetsgivaravg. med 7 p.e., löneunderlag till
900 tkr/250 tkr fr. 2004, 10 p.e. fr. 2005

1254

0,00

-3,16

Sänkt skatt på bostadsbyggande motsv. halverad byggmoms
(skattereduktion på 10 %)

1121

-0,32

-2,09

Avgår: regeringens ospecificerade tillfälliga skattelättnad
för vissa byggtjänster

1717

0,30

1,78

Sänkt energiskatt på diesel med 25 öre/liter (generellt)

1428

-0,83

-0,88

Slopad energiskatt på biodrivmedel, bl.a. etanol och raps
metylester (RME)

1428

-0,04

-0,04

Enhetliga regler för anställningsstöd (2 år)

1121

0,24

0,26

Sänkt inkomstskatt i st f tidigare sänkt arbetsgivaravgift
med 0,1 p.e.

1200

0,84

0,83

Sänkta skatter för jord- och skogsbruket:

Sänkning av dieselskatten till 1 kr/lit (EU-snitt) år 2003, till
53 öre/liter 1/7 2004.

1428

-0,73

-0,90

Summa skatteförändringar

-2,14

-5,00

Övriga inkomstförändringar samt totala inkomstförändringar på statsbudgeten

Miljarder kronor, kassamässiga effekter för statsbudgeten

Inkomsttitel

2003

2004

Inkomst av statens aktier

2411

0,00

-0,90

Avgift från försäljning av högskoleutbildning

Ny: 2699

0,08

0,15

Ökad uppbördseffektivitet och effektivare skatteindrivning

1121, 1111, 1411

0,48

1,14

Reglering av minskat sjuklöneansvar t f a en andra karensdag i
sjukförsäkringen:

höjd arbetsgivaravg m 0,25 p.e. (neutralt för företagssektorn)

1221

2,60

2,80

Summa övriga inkomstförändringar

3,16

3,19

Summa totala skatte- och avgiftsförändringar (inkomst- och företagsskatt och övriga förändringar)

-26,47

-35,86

Korrigering till statsbudgetinkomsteffekt (skattesänkningar via
utg.omr.25)

1111

17,1

17,7

Utförsäljninginkomster

3000

30,00

60,00

Summa totala inkomstförändringar på statsbudgeten inklusive utförsäljnings­inkomster

20,64

41,84

Stockholm den 23 oktober 2002

Alf Svensson (kd)

Stefan Attefall (kd)

Inger Davidson (kd)

Johnny Gylling (kd)

Göran Hägglund (kd)

Helena Höij (kd)

Maria Larsson (kd)

Mats Odell (kd)