Kristdemokraterna anser det orimligt att människor som förvärvsarbetar på heltid inte kan leva på sin lön. Skatter reducerar människors löneinkomster så till den grad att de tvingas förlita sig på bidrag. I motionen föreslås en fyrstegsmodell för inkomstskattesänkningar och även andra skattesänkningar. Från och med inkomståret 2003 föreslår Kristdemokraterna också en grön skatteväxling som uppgår till 3 miljarder kronor genom höjda energiskatter och höjt grundavdrag.
För det första föreslår Kristdemokraterna ett höjt och rakt grundavdrag på 26 500 kronor per år. Därmed sänks skatten för alla, och för dem med lägst grundavdrag i regeringens skattepolitik, d.v.s. 11 400 kronor, sänks skatten med ca 4 600 kronor per år eller 385 kronor per månad. Grundavdragshöjningen omfattar även skattepliktiga transfereringar och gäller för pensionärer från 2003.
För det andra föreslås ett generellt förvärvsavdrag (statlig skattereduktion) mot kommunalskatten på inkomster av anställning eller näringsverksamhet på 5 procent.
För det tredje föreslås en statlig skattereduktion riktad mot förvärvsarbetande låg- och medelinkomsttagare. Den ska uppgå till 4 000 kronor per år för inkomster upp till 276 000 kronor per år och trappas därefter ned med 2,5 procent och upphör vid inkomster på 436 000 kronor per år. Samtidigt avslår Kristdemokraterna regeringens kompensation för pensionsavgiften.
För det fjärde föreslår Kristdemokraterna att värnskatten halveras 2004 och avskaffas 2005. Dessutom föreslås en sänkning av gränsen för reseavdraget från dagens 7 000 till 5 000 kronor.
Kristdemokraterna föreslår tillsammans med de andra borgerliga partierna en skattereduktion på 50 procent för hushållen vid köp av hushållstjänster och större ROT-arbeten.
I motion 2002/03:Fi256 om skattepolitikens inriktning sammanfattas Kristdemokraternas hela skattepolitik.
Sammanfattning 19
Innehållsförteckning 20
Förslag till riksdagsbeslut 21
En skattepolitik som ger alla möjlighet att leva på sin lön 21
Inkomstskattesänkningar 22
Generell inkomstskattesänkning i fyra steg 23
Kristdemokratisk grön skatteväxling 24
Regeringens kompensation för pensionsavgiften 24
Inkomstskattesänkningarnas samlade effekt 25
Reseavdrag 26
Generella skattesänkningar till hushållen 27
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla skall kunna leva på sin lön.
Riksdagen beslutar om ett höjt grundavdrag från år 2003 i enlighet med vad som i motionen anförs.
Riksdagen beslutar om en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad som i motionen anförs.
Riksdagen beslutar att avskaffa den s.k. värnskatten i enlighet med vad som i motionen anförs.
Riksdagen beslutar om en sänkt gräns för reseavdrag i enlighet med vad som i motionen anförs.
Riksdagen beslutar om en grön skatteväxling i enlighet med vad som i motionen anförs.
Riksdagen beslutar avveckla kompensationen för den allmänna pensionsavgiften i enlighet med vad som i motionen anförs.
Varje enskild person och familj är själv bäst rustad att fatta de beslut som rör henne och hennes närmaste. Att begränsa familjers och enskildas ekonomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller frånhända dem den valmöjlighet och beslutsrätt som rätteligen tillhör dem. De höga skatterna på förvärvsarbete i Sverige gör att många inte får sin privatekonomi att gå ihop trots att man arbetar heltid. Deras möjligheter att fatta viktiga beslut om sina egna liv begränsas därmed kraftigt.
För många går hushållsekonomin ihop först när man får bidrag. Det är visserligen gott att välfärdsstaten kan hjälpa människor i nöd. Men detta bidragsberoende skadar människors självbild. Man upplever vanmakt och frustration när man inte kan komma till rätta med sin egen ekonomi trots att man arbetar för fullt. Paradoxalt nog tjänar alla heltidsarbetande människor egentligen gott och väl ihop tillräckligt för att klara sitt uppehälle på egen hand. Men den dolda skatten, d.v.s. arbetsgivaravgifterna, och inkomstskatter reducerar människors faktiska inkomst med mer än 60 procent.
Det är därför ett viktigt mål för en kristdemokratisk politik att utforma skatterna så att så många som möjligt, enskilda och familjer, skall kunna leva på sin lön. En heltidsanställd person ska inte behöva vara beroende av bidrag för att få hushållsekonomin att gå ihop. Om detta skall bli möjligt måste beskattningen, inte minst av låg- och medelinkomsttagarna, kraftigt reduceras. Därför föreslår vi en rad åtgärder på skattepolitikens område som gör att inkomsttagare får behålla en större del av sin lön och därmed får möjlighet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.
Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler. Det vill säga marginaleffekterna måste minska.
|
2003 |
2004 |
|
|
Inkomstskattereform i fyra steg: |
||
|
1a. Höjt grundavdrag till 25 000 kr |
-16,80 |
-17,80 |
|
1b. Höjt grundavdrag med ytterligare 1 500 kr till 26 500 kr tfa |
-2,75 |
-3,00 |
|
Avgår: Regeringens föreslagna höjning av grundavdraget |
2,38 |
2,60 |
|
Tillkommer: Höjd energiskatt på el med 0,5 öre per kWh |
0,39 |
0,40 |
|
2. Skattereduktion på 4 000 kronor (330 kr/mån) för låg- och |
-15,18 |
-16,55 |
|
3. Statligt förvärvsavdrag på 5 % mot kommunalskatt på löneinkomster |
-13,80 |
-15,70 |
|
4. Avvecklad värnskatt. Halvering 2004, slopad 2005 |
0,00 |
-1,70 |
|
Ingen pensionsavgiftsrabatt enligt regeringens modell1 |
28,80 |
33,80 |
|
Interaktionseffekter |
0,67 |
0,98 |
|
Slopad fastighetsskatt och sänkt skatt på hushållstjänster |
||
|
Helt slopad fastighetsskatt på alla fastighetsformer |
-15,30 |
-21,80 |
|
Kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostäder på 30 procent |
0,00 |
2,90 |
|
Sänkt skatt på hushållstjänster (inkl. privat barnomsorg och ROT-tjänster) |
0,00 |
-2,50 |
|
Övriga skatteförslag |
||
|
Sänkt gräns för reseavdrag från 7 000 till 5 000 kr (tot. 740 mkr) |
-0,73 |
-0,74 |
|
Sänkt energiskatt på bensin med 25 öre/liter i stödområde A. |
-0,20 |
-0,20 |
|
Ingen särskild nedsättning av fordonsskatt i stödområde A |
0,07 |
0,07 |
|
Sänkt inkomstskatt för alla i stället för sänkning på fackföreningsavgifter för vissa |
3,21 |
3,50 |
|
Generell moms på tidskrifter |
0,54 |
0,41 |
|
Försäkringsmässighet i föräldraförs., höjd föräldraförs.avg. |
1,24 |
1,30 |
|
Royaltyinkomster från patenterade uppfinningar befrias från skatt |
-0,02 |
-0,02 |
|
Yrkesfiskeavdrag för konkurrensneutralitet |
-0,01 |
-0,01 |
|
Summa skattesänkningar |
-27,49 |
-34,06 |
1. Här redovisas nettoeffekten för hushållen och offentlig sektor för att tydliggöra de samlade skattesänkningarnas storlek. Redovisningsmässigt är emellertid kommunernas kompensation för det minskade skatteunderlaget till följd av dessa två förändringar upptagna på utgiftsområde 25. Den kassamässiga skatteförändringen på statsbudgetens inkomstsida enligt ovanstående tabell blir utan denna justering –10,39 miljarder kronor år 2003 och –16,36 miljarder kronor år 2004.
Kristdemokraterna föreslår en rad åtgärder för att skapa en bättre situation för förvärvsarbetande i Sverige.
För det första föreslås ett kraftigt höjt och rakt grundavdrag på 26 500 kronor vid beräkningen av den kommunala inkomstskatten. Effekten blir jämfört med regeringens förslag en skattesänkning med ca 385 kronor per månad, eller 4 600 kronor per år. Från 2003 gäller samma grundavdrag även för pensionärer. Förslaget ger förutsättningar för en bättre fungerande lönebildning och innebär exempelvis en viktig förbättring för sommar- eller extraarbetande ungdomar. Med vårt föreslagna grundavdrag kan man tjäna 26 500 kronor per år innan man behöver betala kommunalskatt jämfört med de 15 600 kronor som regeringen föreslår. Kommunernas skatteinkomster reduceras inte eftersom förslaget utformas lagtekniskt som en statlig skattereduktion. Motivet för detta är att kommunerna på sikt blir underkompenserade om man i stället skulle göra en nivåjustering i det generella statsbidraget.
För det andra föreslår Kristdemokraterna en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare på 4 000 kronor per år för pensionsgrundande inkomster upp till 276 000 kronor. Reduktionen trappas därefter ned med 2,5 procentenheter på överstigande inkomster och upphör därför vid årsinkomster på 436 000 kronor.
För det tredje föreslår Kristdemokraterna ett generellt statligt förvärvsavdrag beräknat mot kommunalskatten på inkomster av anställning eller näringsverksamhet motsvarande 5 % av denna inkomst. Förutom att ge hushållen ett ökat ekonomiskt utrymme minskas därigenom marginaleffekterna. Detta sker istället för regeringens kompensation av pensionsavgiften som beskrivs utförligare nedan.
För det fjärde föreslår Kristdemokraterna en halvering av regeringens värnskatt från och med 2004. Den bör avskaffas helt från och med år 2005. Det bör vara en viktig princip att ingen ska behöva betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt. Värnskatten är även ett brott mot de principer Socialdemokraterna själva var med om att lägga fast i skattereformen 1990–1991 om att ingen ska betala mer än 50 procent av en inkomstökning i skatt. Den är också ett brott mot de löften Socialdemokraterna ställde ut om att värnskatten under budgetsaneringsåren skulle vara tillfällig. Viktiga motiv för att inte ha extra hög statlig skatt på högre inkomster är också att utbildning med medföljande studieskulder måste löna sig. Om svenska studenter utbildar sig i Sverige, bör inte skattesystemet leda till att de sedan flyttar utomlands. Det är en framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gör att utbildning lönar sig.
Förvaltarskapstanken är en av grundpelarna i den kristdemokratiska ideologin. Den innebär kortfattat att det är varje generations ansvar att förvalta miljön åt kommande generationer. Förvaltandet av miljön och de tillgångar som finns måste ske på en rad olika sätt.
Kristdemokraterna anser att ett gott förvaltarskap förpliktigar även på skatteområdet. Om skatt på energi och ändliga resurser höjs samtidigt som skatt på inkomster minskar så stimuleras energi- och resurshushållning, en så kallad grön skatteväxling.
För att finansiera delar av grundavdragshöjningen till 26 500 kronor per år föreslår Kristdemokraterna därför en grön skatteväxling som uppgår till 3 miljarder kronor från och med 2003.
Kristdemokraterna tillstyrker därför regeringens förslag till skattehöjningar i budgetpropositionen, som uppgår till 2,6 miljarder kronor genom en s.k. grön skatteväxling. Höjningarna gäller koldioxidskatten, energiskatten, avfallsskatten samt en skatt på naturgrus. För att uppnå en växling på 3 miljarder kronor föreslår Kristdemokraterna att energiskatten på el höjs med 2,6 öre per kWh. Dessa tre miljarder kronor går oavkortat till ett höjt grundavdrag.
Den sänkning av skatten på arbete som regeringen föreslår är inte tillfredsställande då många hushåll som förvisso får betala de höjda skatterna på energi m.m. inte alls får ta del av någon skattesänkning. Detta gäller exempelvis pensionärer. Den skatteväxling som föreslås i budgetpropositionen är ingen ren växling. De personer som har en årsinkomst som understiger 53 500 får inte ta del av någon skattesänkning trots att man måste betala de höjda energiskatterna. Inte heller de personer som har inkomster över 22 000 kronor per månad får sänkt inkomstskatt.
Kristdemokraterna anser att regeringens huvudsakliga modell för att sänka inkomstskatten är felaktig. Pensionsavgiften på 7 procent är en av de avgifter (annat än en skatt) där det finns en tydlig koppling mellan det en enskild individ betalar in i avgift och det man senare får ut i form av pension. Inkomstskattesänkningar bör därför vara mer generella och snarare inrikta sig på att kompensera alla inkomsttagare för det orimligt höga totala skattetryck som Sverige har.
Kristdemokraternas alternativ till regeringens politik på denna punkt är det statliga förvärvsavdrag som beskrivs i tidigare avsnitt. Det av regeringen beräknade skattebortfallet till följd av den 75-procentiga skattereduktionen för avgifter till den allmänna pensionsavgiften tillgodoräknas som delfinansiering av våra egna inkomstskattesänkningar. Det innebär, allt annat lika, en inkomstförstärkning för staten på ungefär 45,3 miljarder kronor 2003. Därvid har förutsatts att det är den samlade effekten för offentlig sektor som tillgodoräknas statsbudgeten, d.v.s. kommunerna kompenseras för den skillnad i skatteinkomster som blir följden av att den avdragsgilla pensionsavgiften de facto är högre med Kristdemokraternas förslag.
I tabell 1 jämförs Kristdemokraternas samlade förslag till inkomstskattesänkningar med de förslag som regeringen presenterar i budgetpropositionen för år 2003. Gällande regler i kombination med regeringens förslag om ytterligare kompensation för pensionsavgiften och något höjt grundavdrag jämförs således med Kristdemokraternas förslag till grundavdrag, förvärvsavdrag, utebliven ”kompensation” för pensionsavgiften enligt regeringens modell samt skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare. Jämförelsen görs i 2002 års priser.
Tabell 1 Inkomstskattesänkningar år 2003
Kristdemokraternas politik jämförd med regeringens
|
Skattesänkning kr per år, kd, utöver regeringens sänkningar |
Skattesänkning i kr per månad, kd, utöver regeringens sänkningar |
|
|
Årsinkomst tkr |
2003 |
2003 |
|
80-100 |
3539 |
295 |
|
100-120 |
2230 |
186 |
|
120-140 |
1745 |
145 |
|
140-160 |
1930 |
161 |
|
160-180 |
2115 |
176 |
|
180-200 |
2300 |
192 |
|
200-220 |
2486 |
207 |
|
220-240 |
2671 |
223 |
|
240-260 |
2856 |
238 |
|
260-280 |
2762 |
230 |
|
280-300 |
2114 |
176 |
|
300-320 |
2676 |
223 |
|
320-340 |
3436 |
286 |
|
340-360 |
2939 |
245 |
|
360-380 |
2439 |
203 |
|
380-400 |
1940 |
162 |
Kristdemokraterna föreslår att gränsen för reseavdraget för resor till och från jobbet sänks från 7 000 till 5 000 kronor. Avdragsrätten ska även gälla för den del av resan som görs till eventuell barnomsorg. Detta innebär att resekostnader på ytterligare 2 000 kronor blir avdragsgilla jämfört med idag. Förslaget skall ses som ett stöd för personer i glesbygd och andra som inte har möjlighet att utnyttja kollektiva alternativ till bilen. Skattebortfallet beräknas till 730 miljoner kronor per år, varav 130 miljoner kronor belastar statsbudgetens inkomstsida och resterande del kommunsektorn. Den sistnämnda effekten regleras enligt finansieringsprincipen.
En skattereduktion på 50 procent för hushållens köp av tjänster föreslås. På så sätt elimineras nästan hela den extra skattekil som uppstår när extern arbetskraft anlitas av hushållen med redan skattade pengar. Betydligt fler samhällsekonomiskt motiverade byten (köp) av tjänster kommer till stånd, eftersom de även blir privatekonomiskt lönsamma. Effektiviteten i ekonomin kommer därmed att öka. Samtidigt kan den svarta sektorn trängas tillbaka, när det blir möjligt att både köpa och sälja privata hushållstjänster vitt och lagligt.
En skatt som plågar många, inte minst de med låga inkomster, är fastighetsskatten som på grund av sin utformning har orimliga effekter. Kristdemokraterna föreslår att den statliga fastighetsskatten avskaffas helt och ersätts med en kommunal avgift på maximalt 2 600 kronor per år. Detta utvecklas ingående i en särskild motion (kd 359) om fastighetsskatten.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Per Landgren (kd) |
|
|
Lars Gustafsson (kd) |
Mats Odell (kd) |
|
Maria Larsson (kd) |
Stefan Attefall (kd) |
|
Annelie Enochson (kd) |
Lars Lindén (kd) |
|
Olle Sandahl (kd) |