Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att resurserna för ja- och nejsidan inför folkomröstningen om EMU skall fördelas rättvist.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en folkomröstning om ett eventuellt svenskt medlemskap i EMU skall genomföras i samband med kommande riksdagsval år 2006.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att enbart möjligheten att rösta nej eller ja, samt blankt, skall finnas i den stundande folkomröstningen om EMU.
En svensk folkomröstning om EMU rycker allt närmare. Statsminister Göran Persson har sagt i medierna att han kommer att kalla till partiledarförhandlingar under hösten 2002 för att diskutera frågan om ett lämpligt datum för en folkomröstning.
Oavsett datum för folkomröstning så är det oerhört viktigt att båda alternativen får en rimlig chans att bedriva kampanj. Erfarenheten från folkomröstningen 1994 avskräcker när det gäller fördelning av medel och vilken ekonomisk styrka de två alternativen, ja- och nej-sidan, hade. Nej-sidan har här ett klart underläge. Det är därför av demokratiska skäl viktigt att nej-sidan ges medel så att man får resurser att delta i debatt och opinionsarbete.
Ja-sidan har och har haft ett stort och aktivt ekonomiskt stöd från resursstarka organisationer och företag. Ja-sidan kan därför mönstra stora ekonomiska resurser. Nej-sidans ekonomiska resurser kan på intet sätt mäta sig med detta.
Miljöpartiet kräver därför att resurserna för ja- respektive nejsidan ska fördelas rättvist.
Miljöpartiets slutsats, efter att fördelar och nackdelar med ett EMU-medlemskap har vägts samman, är att Sverige inte ska gå med i EMU. Vi anser också att frågan har en så avgörande roll på den framtida samhällutvecklingen, framför allt gällande de demokratiska inslagen, att frågan om ett svenskt deltagande i EMU måste underställas en folkomröstning.
Miljöpartiet anser att den bästa tidpunkten för en folkomröstning om ett eventuellt svenskt medlemskap i EMU är i samband med nästa riksdagsval år 2006.
Fördelen med detta är att folkomröstningen kan bli beslutande om det sker på ordinarie valdag. En beslutade folkomröstning är viktig eftersom riksdagen och regeringen inte då kan kringgå folkomröstningsresultatet.
För att ytterligare understryka vikten av ”fair play” i folkomröstningen om EMU är det viktigt att det bara finns två klara och tydliga linjer. Korten i folkomröstningen får inte blandas bort genom en tredje linje, utan folket ska ha möjlighet att ta ställning till ett medlemskap i EMU eller inte. Därför bör bara möjligheterna att rösta nej, ja eller blankt finnas.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Ulf Holm (mp) |
|
|
Yvonne Ruwaida (mp) |
Gustav Fridolin (mp) |