Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre spelregler kring Common Procurement Vocabulary samt dess roll för den offentliga upphandlingen.
Inom EU finns höga ambitioner kring den gränsöverskridande handeln, som man anser måste öka. Man vill aktivt verka för att utveckla metoder för att effektivisera offentlig handel och därigenom spara pengar åt offentlig sektor.
Kommissionen antog 1996 en rekommendation om användning av Common Procurement Vocabulary (CPV) för att beskriva objektet för en offentlig upphandling med siffror. Varor och tjänster ända ned på så fin nivå som kikärter har sina egna specifika sifferkoder. 1996 publicerade kommissionen grönboken ”Offentlig upphandling inom Europeiska unionen: Överväganden inför framtiden” där frågan om allmänt bruk av CPV fördes fram, och sedan dess har CPV använts systematiskt i samtliga publicerade meddelanden om upphandling i EGT S i enlighet med dessa direktiv för att kunna identifiera upphandlingsobjektet samt för att kunna göra en automatisk översättning till övriga officiella gemenskapsspråk. CPV har därmed blivit ett grundläggande sökkriterium vid urval och identifiering av affärsmöjligheterna vid upphandlingarna för potentiella leverantörer.
CPV är en avgörande faktor för att konkretisera de åtaganden som gjorts inom initiativen e-Europé och e-Commission eftersom det möjliggör databehandling av publicerad information, vilket ökar kvaliteten på informationen, spridningshastigheten och därmed effektiviteten i publiceringssystemet som föreskrivs i direktiven. På internationell nivå krävs att CPV ger möjlighet att bättre jämföra uppgifter från andra nomenklaturer som tillämpas i de stater som undertecknat WTO-avtalet om offentlig upphandling.
Common Procurement Vocabulary (CPV) är en viktig faktor för hur handel mellan offentlig sektor och leverantörer sker. Den offentliga handeln (offentlig upphandling) skall annonseras när värdet av upphandlingen uppgår till ett visst antal kronor. Över tröskelvärdena skall annonseringen av kommande upphandling även ske på EU-nivå.
Alla annonser angående offentliga upphandlingar, databaser för informationshantering kring offentlig upphandling etc. bygger på denna ”CPV-ryggrad”. De olika varorna och tjänsterna grupperas utifrån vissa principer. Det finns även en tilläggsordlista som kan användas för att komplettera objektbeskrivningen i upphandlingen.
CPV har genomgått flera nödvändiga revideringar under åren. Nya produkter tillkommer, andra produkter försvinner från marknaden, vilket gör att listan behöver kompletteras och revideras med vissa intervaller. Kritik finns dock mot hur man genomför revideringarna.
Den senaste stora revideringen (CPV 1998) resulterade i stora utgifter för marknaden på grund av valet av metod för revidering. Metoden byggde på att man sorterade om benämningar i CPV-strukturen, bytte sifferkoder på befintliga benämningar på varor och tjänster, lade till nya varor som gav konsekvenser för redan befintliga benämningar och koder. Upphandlande enheter och leverantörer fick lära sig nya koder och databaser fick revideras.
Revideringarna försvårar effektiviseringen av den offentliga handel och motverkar de mål som är satta för den offentliga handeln. Den nu pågående revideringen (CPV 2002) kommer sannolikt att leda till liknande, om inte förvärrade, konsekvenser.
Aktörer på marknaden behöver kunna förutse hur och när tillägg och revideringar kommer att ske i framtiden på grund av det arbete som dessa förändringar innebär för alla aktörer. Kommande revideringar skulle kunna ske utifrån rimligare principer där marknadens aktörer kan få långsiktiga spelregler samt där dessa aktörer kan förutse hur kommande revideringar är konstruerade. Marknaden behöver få besked om kommande revideringar i god tid innan dessa är ett faktum. Ett aktivt remissförfarande behövs i stället för det passiva sättet med proposals där aktörer får lämna synpunkter på kommande revideringar. Det behövs referensgrupper med aktörer från marknaden som bidrar med synpunkter på revideringar.
En ytterligare faktor som behöver vägas in är revideringarnas konsekvenser för den standard som ECCMA i USA arbetat fram mellan CPV och den globala standarden UNSPSC som syftar till att underlätta handel mellan EU och länder utanför. Viktigt inte minst för leverantörer verksamma i olika världsdelar.
Genom att arbeta långsiktigt samt utveckla tydliga spelregler som även innefattar remissförfarande till marknadens aktörer kan nödvändiga förändringar genomföras på ett kostnadseffektivt sätt som gynnar den offentliga handeln. Det behövs mer av konkurrens och goda spelregler och mindre av onödigt krångel.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Nina Lundström (fp) |