Riksdagen beslutar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag om ramar för utgiftsområden under budgetåret 2003
uo 8 Invandrare och flyktingar + 100 000 kr
uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg + 186 000 000 kr
uo 14 Arbetsliv + 2 000 000 kr
uo 15 Studiestöd – 250 000 000 kr
uo 20 Allmän miljö- och naturvård + 28 000 000 kr
uo 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar + 20 500 000 kr
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring
10:5 Ombudsmannen mot etnisk 16 176 000 + 100 000
diskriminering
Summa för utgiftsområdet 7 128 370 000 + 100 000 1
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring
13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård 101 095 000 + 186 000 000
Summa för utgiftsområdet 33 170 735 000 + 186 000 000 2
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring
23:7 Ombudsmannen mot diskriminering 4 493 000 + 2 000 000
p.g.a. sexuell läggning (HomO)
Summa för utgiftsområdet 1 147 627 000 + 2 000 000 3
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring
25:4 Rekryteringsbidrag 2 028 992 000 -250 000 000
Summa för utgiftsområdet 21 849 680 000 -250 000 000 4
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring
29:2 Bidrag till nationell och 90 389 000 -2 500 000
internationell ungdomsverksamhet m.m.
30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 26 500 000 +2 500 000
Summa för utgiftsområdet 8 357 903 000 0 5
Riksdagen tillkännager för regeringen att under anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler (utg.omr.17) för 2003 bör 4 000 000 kr disponeras av Ungdomsstyrelsen för bidrag till samlingslokalorganisationerna för informationsinsatser och utredningsarbete som avser ungdomars nyttjande av samlingslokaler.6
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att under anslaget 28:9 Litteraturstöd (utg.omr.17) bör den del av anslaget som avser distributionsstöd till bokhandlar riktas till små och medelstora bokhandlar.5
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring
34:3 Åtgärder för biologisk mångfald 987 908 000 + 7 000 000
34:4 Sanering och återställning av
förorenade områden 9 770 000 + 21 000 000
Summa för utgiftsområdet 3 335 075 000 + 28 000 000 7
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring
42:6 Ersättningar för viltskador m.m. 84 000 000 + 3 500 000
43:12 Livsmedelsverket 132 708 000 + 10 000 000
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet 1 226 964 000 + 7 000 000
Summa för utgiftsområdet 10 460 479 000 + 20 500 000 7
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring
26:2 Verket för innovationssystem:
Forskning och utveckling 1 035 541 000 - 10 000 000
38:2 Näringslivsutveckling m.m. 219 562 000 + 10 000 000
Summa för utgiftsområdet 3 542 675 000 0 8
Riksdagen godkänner våra förslag till förändringar av koldioxidskatten, av energiskatten på el och av grundavdraget i inkomstbeskattningen i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av eventuella höjningar av skatten på naturgrus m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppföljning av effekterna av ändrad kraftvärmebeskattning och certifikatshandel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatt på avfall.
Riksdagen begär att regeringen snarast lägger fram förslag till en särskild skattereduktion i enlighet med vad som anförs i motionen.9
Riksdagen godkänner förslaget om förlängning av försöksperioden med sänkt förmånsvärde för miljöanpassade bilar i enlighet med vad som anförs i motionen.9
1 Yrkande 2 hänvisat till SfU.
2 Yrkande 3 hänvisat till SoU.
3 Yrkande 4 hänvisat till AU.
4 Yrkande 5 hänvisat till UbU.
5 Yrkandena 6 och 8 hänvisade till KrU.
6 Yrkande 7 hänvisat till BoU.
7 Yrkandena 9 och 10 hänvisade till MJU.
8 Yrkande 11 hänvisat till NU.
9 Yrkandena 16 och 17 hänvisade till SkU.
Vår gemensamma politik för Sverige bygger på att den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen måste vävas samman för att skapa en uthållig utveckling som är bra för Sverige. Tillsammans vill vi arbeta med en tydlig politik för ett grönt, jämställt folkhem där hållbar tillväxt, full sysselsättning och trygg välfärd drivs framåt av teknisk utveckling, modern omställning, omfattande delaktighet och minskade klyftor.
I denna motion lägger vi ett antal förslag för att ytterligare förbättra och utveckla förslagen i budgetpropositionen för 2003.
Nedan presenteras de förändringar i respektive utgiftsområde som föreslås relativt budgetpropositionen för 2003. Samtliga förslag är fullt ut finansierade.
Det nuvarande regelverket för presstöd missgynnar vissa invandrartidningar som av språkliga och andra skäl kan ha en mindre potentiell läsekrets. Vi vill därför att regeringen ser över denna fråga.
Den nya diskrimineringslagstiftningen som träder i kraft den 1 juni 2003 kommer att leda till att DO får utökade arbetsuppgifter. Dessutom har DO från och med den 1 mars 2002 till uppgift att utöva tillsyn enligt lagen om likabehandling av studenter i högskolan. Vi vill därför att DO tillförs medel 2003 om 100 000 kronor.
I budgetpropositionen för 2003 föreslår regeringen en besparing på Dagmarmedlen för att möjliggöra satsningar på ohälsoområdet. Vi tycker att det är av stor vikt att insatserna för att minska ohälsan i arbetslivet genomförs. Vi ställer oss dock tveksamma till den besparing som görs på Dagmarmedlen.
Vi vill därför öka anslag 13:3 (Dagmarmedlen) med 186 miljoner kronor jämfört med budgetpropositionen för 2003. Det handlar om att stärka patientens ställning, ett nationellt informationssystem och utvecklingsarbete. Det handlar även om kunskapsbaserad hälso- och sjukvård, IT, ett nationellt kvalitetsregister och om nationella informationsinsatser om organdonation.
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) har fått ökade uppgifter och permanent högre kostnader för sin verksamhet. Dessutom vill vi möjliggöra att HomO får myndighetsansvaret för homofobi. Därför vill vi att anslaget till HomO ökas med 2 miljoner kronor 2003.
I budgetpropositionen för 2003 föreslår regeringen att det statliga bidraget till Bokbranschens finansieringsinstitut AB avvecklas fr.o.m. 2003. Det innebär att stödet till mindre bokhandlar avvecklas, dvs. sortimensstöd, kreditstöd samt katalogstöd. För att kompensera för att dessa stöd försvinner menar vi att den del av anslaget för litteraturstöd som går till bokhandlar ska riktas till små och medelstora bokhandlar. Detta så att stödet till dessa bokhandlar kan bibehållas på nuvarande nivå.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen en minskning av stödet till samlingslokaler. Regeringens förslag innebär att medel ska flyttas från anslaget till allmänna samlingslokaler till anslaget för ungdomspolitik. Motiveringen är att stödja ungas behov av mötesplatser. Vi anser dock att medel för ungdomspolitisk utveckling bör kunna gå att skapa genom en omfördelning mellan anslagsposter inom ungdomsanslaget. Därför föreslår vi att stödet till samlingslokalerna ökas med 2,5 miljoner kronor 2003 och att anslaget för ungdomspolitik minskas med motsvarande summa.
I budgetpropositionen för 2003 föreslår regeringen en minskning av resurserna till insatser för att öka den biologiska mångfalden. Regeringen föreslår även att resurserna för sanering och återställning av förorenade områden skall minskas. Vi motsätter oss dessa besparingar, och vill därför öka anslaget Åtgärder för biologisk mångfald med 7 miljoner kronor för 2003 och anslaget Sanering och återställning av förorenade områden med 21 miljoner kronor för 2003.
Ersättningen för viltskador ökades 2002. Vi vill att denna ökning skall gälla även 2003, på grund av skador och förebyggande stängselkostnader för varg. Därför föreslår vi att anslaget Ersättningar för viltskador m.m. ökas med 3,5 miljoner kronor 2003.
SLU arbetar bland annat med fältförsöksverksamhet för ekologisk odling. Under 2001 och 2002 har 7 miljoner kronor per år avsatts för detta inom ramen för anslaget 25:1 Statens lantbruksuniversitet. Vi vill att anslaget ska ökas med 7 miljoner kronor 2003 för detta ändamål.
Livsmedelsverket har en viktig roll för livsmedelssäkerheten. Vi vill därför öka anslaget till Livsmedelsverket med 10 miljoner kronor 2003.
Verket för innovationssystem (Vinnova) har sedan 2001 tilldelats 10 miljoner kronor per år för miljöteknikutveckling. Vi vill att dessa resurser i stället ska satsas på miljödriven affärsutveckling genom Nutek.
Den 1 januari 2003 införs ett nytt rekryteringsbidrag. Det nya bidraget skall användas av kommunerna som ett verktyg i sin uppsökande verksamhet för att stimulera till studier på grundskole- och gymnasienivå. Syftet skall vara att rekrytera personer över 25 år som är eller riskerar att bli arbetslösa eller som har något funktionshinder och som bedöms ha behov av kompletterade utbildning.
För detta ändamål har drygt 2 miljarder kronor avsatts 2003. Efter samtal med företrädare för den socialdemokratiska regeringen har vi erfarit att användandet av anslagsmedel under 2003 för rekryteringsbidraget blir lägre än detta. Vår bedömning är därför att det finns utrymme för att göra en minskning av detta anslag med 250 miljoner kronor under 2003 utan att detta får någon effekt på verksamheten. Därför föreslår vi en minskning av anslaget rekryteringsbidrag med 250 miljoner kronor 2003.
|
Utgiftsökningar, miljoner kronor |
2003 |
|
UO 8 |
|
|
Diskrimineringsombudsmannen |
0,1 |
|
UO 9 |
|
|
Dagmarmedel |
186 |
|
Att stärka patienters ställning |
|
|
Nationellt informationssystem |
|
|
Nationellt utvecklingsarbete |
|
|
Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård |
|
|
IT-utveckling i hälso- och sjukvård |
|
|
Nationellt kvalitetsregister |
|
|
Nationella informationsinsatser om organdonation |
|
|
UO 14 |
|
|
HomO |
2 |
|
|
|
|
UO 15 |
|
|
Rekryteringsbidrag |
–250 |
|
UO17 |
|
|
Samlingslokaler |
+2,5 |
|
Ungdomspolitik |
–2,5 |
|
UO 20 |
|
|
Åtgärder för biologisk mångfald |
7 |
|
Sanering och återställning av förorenade områden |
21 |
|
|
|
|
UO 23 |
|
|
Ersättning för viltskador |
3,5 |
|
SLU, fältförsöksverksamhet ekologisk odling |
7 |
|
Livsmedelsverket |
10 |
|
|
|
|
UO 24 |
|
|
Vinnova |
–10 |
|
Nutek |
+10 |
|
Nettoöverskott |
13,4 |
I budgetpropositionen för 2003 lämnar regeringen förslag om en grön skatteväxling på 2,6 miljarder kronor. Vi är överens om att skatteväxlingen utvidgas så att det får en total omslutning på 3 miljarder kronor. Detta bör ske genom ytterligare höjningar av koldioxidskatten på bränslen och energiskatten på el.
Genom en höjning av koldioxidskatten bidrar skatteväxlingen till att begränsa koldioxidutsläppen så att fastställda miljömål uppnås. En höjning av koldioxidskatten riskerar dock att stimulera till ökad elanvändning för uppvärmning. Därför bör även energiskatten på el höjas ytterligare i förhållande till förslaget i budgetpropositionen.
Vi föreslår att de tillkommande intäkter detta ger används till ytterligare höjningar av grundavdraget, riktade till personer i de lägsta inkomstskikten.
I likhet med det förslag som lämnats i budgetpropositionen om fördelningen av skattehöjningarna mellan koldioxidsskatten och energiskatten på el bör de tillkommande höjningarna utformas så att koldioxidskatten svarar för 1/3 av de ytterligare intäkterna på 400 miljoner kronor medan energiskatten på el svarar för resterande 2/3.
Liksom i budgetpropositionen bör tillverkningsindustri, jordbruk och vattenbruk undantas från höjningen genom en höjning av den procentuella koldioxidskattelättnaden för dessa sektorer. Effekten av den tillkommande koldioxidskattehöjningen på skatteuttaget för drivmedel bör också neutraliseras på det sätt som föreslås i budgetpropositionen. Det innebär att energiskatten på bensin och diesel sänks med samma belopp per liter som motsvarar koldioxidskattehöjningen samt att gasol, metan och naturgas som används som drivmedel undantas från höjningen av koldioxidskatten.
Mot denna bakgrund föreslår vi att koldioxidskatten höjs med 19 procent, vilket kan jämföras med förslaget i budgetpropositionen om en höjning med 16 procent. Utöver den årliga indexuppräkningen innebär det att skatten höjs med 12 öre/kg CO2 till 76 öre/kg. Vidare föreslår vi att samtliga energiskattesatser på el höjs med på 2,5 öre/kWh, utöver indexuppräkningen, vilket kan jämföras med förslaget i budgetpropositionen om en höjning med 2,1 öre/kWh.
De förändringar av grundavdragsreglerna som föreslås i budgetpropositionen innebär att inkomstskattesänkningarna riktas till låg- och medelinkomsttagare med en taxerad förvärvsinkomst på mellan 53 600 kronor och 264 100 kronor. Personer med mycket låga förvärvsinkomster, som exempelvis studenter och personer med korta deltidsarbeten, omfattas dock inte. Vidare innebär förslaget att skatten blir oförändrad i vissa delar av inkomstintervallet 110 400 kronor till 111 700 kronor.
För att personer med låga inkomster ska få del av skattesänkningen bör det utrymme som den utvidgade skatteväxlingen skapar också riktas till personer med en taxerad förvärvsinkomst under 53 600 kronor. Vi föreslår därför en höjning av grundavdraget i det lägsta inkomstskiktet med 800 kronor till 16 400 kronor. Därutöver föreslår vi att upptrappningen av grundavdraget sker i något snabbare takt än vad som föreslås i budgetpropositionen men att upptrappningen också påbörjas vid en något högre inkomst.
Vårt förslag innebär att grundavdraget trappas upp med 20 procent av den del av den taxerade förvärvsinkomsten som överstiger 1,49 prisbasbelopp (57 500 kronor år 2003). Upptrappningen föreslås upphöra vid en inkomst motsvarande 2,72 prisbasbelopp (104 900 kronor 2003).
Detta innebär att det maximala grundavdraget, liksom i förslaget i budgetpropositionen, uppgår till 0,67 prisbasbelopp (25 900 kronor 2003). I övrigt motsvarar de här föreslagna grundavdragsreglerna de som föreslås i budgetpropositionen. Förslaget, som sammanfattas i tabell 1 och 2, innebär att alla med en taxerad förvärvsinkomst under 264 100 kronor får sänkt skatt på förvärvsinkomster.
Tabell 1 Grundavdrag år 2003 enligt motionens förslag
|
Taxerad förvärvsinkomst |
Grundavdrag |
|
– 1,49 BB |
0,423 BB |
|
1,49 BB – 2,72 BB |
0,423 BB + 0,20*(TI-1,49 BB) |
|
2,72 BB – 3,10 BB |
0,67 BB |
|
3,10 BB – 6,87 BB |
0,67 BB – 0,10*(TI- 3,10 BB) |
|
6,87 BB – |
0,293 BB |
BB = Prisbasbelopp TI = taxerad förvärvsinkomst
Tabell 2 Grundavdrag år 2003 enligt motionens förslag
Kronor
|
Taxerad förvärvsinkomst |
Grundavdrag |
|
– 57 800 |
16 400 |
|
57 900 – 104 800 |
16 500 – 25 800 |
|
104 900 – 120 200 |
25 900 |
|
120 300 – 264 200 |
25 900 – 11 500 |
|
264 300 – |
11 400 |
I tabell 3 redovisas de offentlig finansiella effekterna av dessa åtgärder i förhållande till gällande regler för 2003.
Tabell 3 Offentlig-finansiella effekter av höjda energi- och koldioxidskatter samt höjda grundavdrag
Miljarder kronor
|
Staten |
Offentlig sektor |
||||||
|
I kraft |
Bruttoeffekt |
2003 |
2004 |
2003 |
2004 |
Varaktig effekt off. sekt |
|
|
Höjd koldioxidskatt med 19 procent |
1/1 2003 |
0,86 |
0,93 |
0,94 |
0,88 |
0,78 |
0,76 |
|
Höjd energiskatt på el med 2,5 öre |
1/1 2003 |
1,80 |
1,92 |
1,95 |
1,73 |
1,54 |
1,51 |
|
Höjd avfallsskatt1 |
1/1 2003 |
0,32 |
0,23 |
0,31 |
0,28 |
0,30 |
0,27 |
|
Höjd skatt på naturgrus1 |
1/1 2003 |
0,12 |
0,08 |
0,09 |
0,09 |
0,09 |
0,09 |
|
Höjda energi- och miljöskatter, totalt |
3,10 |
3,16 |
3,29 |
2,98 |
2,71 |
2,63 |
|
|
Höjda grundavdrag |
1/1 2003 |
– 3,00 |
– 2,75 |
– 3,00 |
– 3,00 |
– 3,00 |
– 3,00 |
1 Motsvarar regeringens förslag i budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1)
Våra förslag föranleder förändringar dels i lagen (1994:1776) om skatt på energi, dels i inkomstskattelagen (1999:1229). Det bör ankomma på riksdagens skatteutskott att utforma förslagen lagtekniskt.
Naturgrus är i många delar av landet en mycket knapp naturresurs. Därför måste användningen av naturgrus minimeras till de områden där inga andra alternativ finns. En hushållning med naturgrus är angelägen bl.a. för att skydda det grundvatten som finns i grusavlagringar.
Riksdagen har med anledning av regeringens miljömålsproposition 2000/01:130 satt upp målet att uttaget av naturgrus i landet skall vara högst 12 miljoner ton per år. Idag är det ungefär dubbelt så stort.
Ekonomiska styrmedel är den mest effektiva åtgärden för att minska naturgrusanvändningen. Vi välkomnar därför förslaget i budgetpropositionen att höja naturgrusskatten från dagens 5 till 10 kronor per ton. Det är emellertid osäkert huruvida den föreslagna höjningen är tillräcklig för att målet skall nås.
Ytterligare höjningar kan behövas och troligen också andra åtgärder, t.ex. stöd till utveckling av ersättningsmaterial och ny teknik. Regeringen bör därför senast under våren 2003 återkomma till riksdagen med de förslag på ytterligare höjning av naturgrusskatten som kan vara motiverade för att det av riksdagen uppsatta målet skall uppnås.
I sammanhanget bör också uppmärksammas att tillgången på naturgrus varierar mellan olika delar av landet, liksom efterfrågan. Vidare kan effekterna av uttag av naturgrus på grundvattenmagasin och dricksvattenförsörjning också variera. Dessa faktorer, liksom effekterna för olika slag av företag, bör beaktas i den fortsatta analys som skall göras.
Kraftvärme är en mycket energieffektiv form av elproduktion och, om den sker med hjälp av biobränslen, också mycket miljövänlig. Det finns därför starka skäl att uppmuntra och stödja en fortsatt utbyggnad av biobränslebaserad kraftvärme. Förslagen i budgetpropositionen för 2003 om ändrad beskattning av kraftvärme bör i kombination med planerade regler för handel med certifikat för förnyelsebar el sammantagna kunna få denna effekt.
De sammanlagda effekterna av förslagen är dock, särskilt på kort sikt, svårbedömda. En risk kan finnas att effekten i vissa fall inte blir den eftersträvade. Det är därför viktigt att regeringen noga följer upp utvecklingen och snabbt återkommer till riksdagen med förslag till ändringar i beskattningen eller reglerna för certifikatshandeln om effekterna inte skulle bli de eftersträvade.
Sveriges strategi för att minska de miljöproblem som är förknippade med produktion och hantering av avfall innehåller en prioritering, den s.k. avfallsstrategin. I första hand ska produktionen av avfall minskas och i andra hand ska återanvändning och materialåtervinning väljas. Först därefter ska förbränning/energiåtervinning och i sista hand deponi användas.
Den 1 januari 2000 infördes en viktbaserad skatt på avfall (lagen [1999:673] om skatt på avfall). Denna deponiskatt har varit ett viktigt styrmedel för att minska mängden deponerat avfall. Visserligen har riksdagen också beslutat om förbud mot deponi av brännbart avfall, men skatten är ett bra komplement och minskar risken för att det ges många dispenser.
Det är angeläget att beskattningen av avfall får en utformning som resulterar i en miljömässigt motiverad balans mellan alternativen som ingår i avfallsstrategin. Ett problem med en ensidig höjning av skatten på deponi kan vara att avfallsförbränning gynnas i allt för stor utsträckning. Alternativ som återanvändning, materialåtervinning och biologisk behandling som har högre prioritet i avfallshierarkin kan därmed få svårt att konkurrera.
För närvarande byggs kapaciteten för avfallsförbränning ut mycket snabbt. Detta medför miljöproblem med framför allt stora askmängder och kondensat som måste deponeras. För att få en utveckling som mer överensstämmer med strategin på avfallsområdet och som ger en miljömässigt motiverad balans mellan olika alternativ bör en skatt på avfallsförbränning bli föremål för fortsatt analys för att möjliggöra ett slutligt ställningstagande till en förbränningsskatt och dess nivå.
Avfallsskatteutredningen (SOU 2002:9), som analyserade frågan men som inte hade som uppgift att presentera ett förslag till förbränningsskatt, har varit ute på remiss. Utredningen, remissvaren samt prisutvecklingen på olika typer av behandling av avfall bör beaktas vid analysen av den nivå på skatten som kan anses mest lämplig för att avfallsstrategin skall kunna förverkligas.
Till våren 2003 förbereds dessutom en kretsloppsproposition som kommer att innehålla förslag som syftar till att nå de miljömål som riksdagen antagit. Vi anser att frågan om avfallsskatt bör behandlas i samband med denna.
Vi vill att försöksperioderna med sänkt förmånsvärde för miljöanpassade bilar förlängs med ett år.
För att stimulera miljöförbättrande åtgärder på permanentbostäder bör en särskild skattereduktion i form av ett s.k. ROT-avdrag införas. Avdraget kan kopplas till att olika slags installationer genomförs, exempelvis av pelletsbrännare, treglasfönster och isolerglasfönster. Den exakta avgränsningen av vilket slag av installationer som skall omfattas bör ske med beaktande av miljönytta och energieffektivisering, samt att kapa effekttoppar, hos olika alternativ. Avdraget bör utformas på ett kostnadseffektivt sätt och i princip ej ges för installationer som ändå skulle ha genomförts. Som ett exempel kan nämnas installation av isolerglasfönster vid nybyggnation.
Lagstiftningen skall vara tidsbegränsad och gälla under taxeringsåren 2004–2006, dvs. för installationer som görs under perioden 1 januari 2003 till 31 december 2005. För åtgärden avsätts en finansiell ram om 50 miljoner kronor per år. I enlighet med vad som sägs i budgetpropositionen för 2003 med anledning av riksdagsskrivelse 2001/02:332 från skatteutskottet om det tidigare ROT-avdragets effekter anser vi det angeläget att den nu föreslagna åtgärden blir föremål för uppföljning och utvärdering.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utforma närmare regler för reduktionen.
Frågan om stoppet för torskfisket och ersättning till torskfisket bereds i särskild ordning och kommer enligt vad vi erfarit att presenteras i en proposition den 5 november.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Britt Bohlin (s) |
|
|
Sven-Erik Österberg (s) |
Lars Bäckström (v) |
|
Siv Holma (v) |
Yvonne Ruwaida (mp) |
|
Mikael Johansson (mp) |
Helena Hillar Rosenqvist (mp) |