Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommunernas ekonomiska situation.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om balanskravet.
Den ekonomiska situationen för många kommuner ser alltmer besvärlig ut. År 2001 klarade inte en tredjedel av Sveriges kommuner balanskravet och närmare hälften av kommunerna kommer inte att klara det 2002. Beräkningar visar också att hela kommun-Sverige totalt sett kommer att ha ett underskott redan 2003 om inget oförutsett händer.
Man kan också konstatera att de kommuner som har det allra svårast att klara balanskravet är de små och medelstora kommunerna. Alla de växlingar och nya arbetsuppgifter som har lagts på kommunerna de senaste åren har inte rent ekonomiskt varit så lyckosamma för kommunerna, exempelvis LSS, psyk-ädel, särskolan, hemsjukvården m.m.
Det har utan tvekan varit en viss övervältring av kostnader från stat och landsting till kommunerna.
Kommunernas svårigheter att få ekonomin i balans i kombination med balanskravet har gjort att många kommuner gör kortsiktiga och ibland panikartade åtgärder. Åtgärder som på lite längre sikt är mindre bra för kommunen och försätter kommunen i ett ännu sämre läge.
Balanskravet har också ställt kommunernas revisorer i svåra situationer när det gäller ansvarsfrihetsfrågan. Detta är stora problem som absolut måste tas på största allvar.
Det är av stor vikt att vi ser över följande problemområden:
a) kommunernas ekonomiska situation,
b) balanskravets effekter.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Christer Adelsbo (s) |
Göran Persson (s) |