Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att riksdagen helt står bakom statens avtal med Malmö kommun och Region Skåne gällande produktionen av Citytunneln i Malmö.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte uttryckligen ange Citytunneln som ett sparobjekt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statens andel i projektet skall utbetalas i en sådan takt att projektet till följd därav inte riskerar att försenas.
I vårpropositionen skriver regeringen att ”Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer föreslår regeringen att en neddragning görs på 500 miljoner kronor 2003 och på 1 miljard kronor 2004. Av den totala besparingen på 1,5 miljarder kronor utgör området järnvägar 275 miljoner kronor. Som en konsekvens av neddragningarna kommer byggstarten av Citytunneln i Malmö att behöva skjutas upp och påbörjas tidigast 2005.”
Vi anser att det är ytterst olyckligt att regeringen på detta vis dels bryter mot överenskommelsen med Region Skåne och Malmö stad vad avser finansieringen av Citytunneln, dels låter sina samarbetspartner på så sätt stå för en större del av initialkostnaderna och därmed för en större del av risken i projektet. Det är vidare märkligt att just Citytunneln såsom enda projekt pekas ut som sparobjekt i alla övriga besparingar som görs inom infrastrukturområdet. Detta sänder blandade signaler om projektets framtid, speciellt då det är välkänt att regeringens samarbetspartier inte stöder investeringarna i Citytunneln.
Citytunneln är en viktig del av infrastruktursatsningarna i Öresundsregionen, och sedan ett drygt decennium har Malmö stad, Region Skåne och statsmakten samfällt insett behovet av och samverkat kring detta projekt. Projektet behövs för att hantera den större mängd järnvägstrafik som Öresundsbron innebär men är också viktig för att öka andelen kollektivpendlare i Malmöregionen. Dessutom är taket för trafikvolymen på den så kallade Kontinentalbanan redan nått vilket omöjliggör ytterligare volymexpansion. Citytunneln är alltså av största vikt för regionen, och detta säger också representanter för regeringen. Valet att peka ut just detta projekt som ett besparingsobjekt ter sig mot denna bakgrund märkligt.
Beskedet är också olyckligt eftersom det gäller ett avtal mellan kommunen, regionen och staten. Man kan undra hur statens agerande kan påverka andra framtida infrastruktursatsningar där partnerskap kunde vara ett sätt att lösa finansieringen av angelägna projekt. Budgetförslaget visar trots allt på att staten är en osäker partner i denna typ av projekt. Avtalet innebär ju de facto att staten frångår det avtal som ingåtts med bland annat kommunen och regionen. Enligt detta skulle färdigställande skett redan 2008. Oaktat övriga förseningar medverkar regeringen nu till att både byggstart och färdigställande riskerar att skjutas ytterligare på framtiden.
Det som kan hindra ett uppskjutande av projektet är att Region Skåne och Malmö stad tar initialkostnaderna för projektet. Så är också förhoppningsvis fallet. Det kan dock noteras att ekonomin inom t.ex. Region Skåne inte är bra och om Region Skåne använde samma principer som staten för sitt sparande skulle antagligen tidsramarna för projektet vara i fara. Tack vare att regionen inte agerar på detta sätt är emellertid behovet av likvida medel för en igångsättning av projektet redan säkrat. Enbart en uppskjutning av statens betalning för 2003, som regeringen synes ha överenskommit med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om, behöver därför i sig inte innebära en försening av byggstarten.
Den relativt begränsade besparing som detta innebär för statskassan föranleder dock misstankar om att det ej endast handlar om budgetförstärkning, utan också om att regeringen av stödpartierna tvingats politiskt omvärdera Citytunneln som infrastrukturinvestering. Regeringen oförmåga att ge 100 % garantier för i vilken takt medel skall tillföras (man tänker återkomma senare) minskar inte denna oro. Vi anser därför att även om regeringen ser sig vara tvungen att spara på infrastrukturprojekt till följd av det ekonomiska läget bör inte Citytunneln specifikt pekas ut som sparobjekt. Det bör vara upp till Banverket att inom sina pågående projekt göra en bedömning av hur besparingarna lämpligast bör göras. Dessutom bör riksdagen uttala att man helt står bakom statens avtal med Malmö kommun och Region Skåne och att statens andel i projektet skall utbetalas i en sådan takt att projektet inte riskerar några förseningar.
|
Stockholm den 5 maj 2003 |
|
|
Allan Widman (fp) |
Marie Wahlgren (fp) |